{"id":6981,"date":"2025-04-09T10:36:05","date_gmt":"2025-04-09T08:36:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=6981"},"modified":"2026-08-17T11:03:58","modified_gmt":"2026-08-17T09:03:58","slug":"press-media","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/aktuellt\/press-media\/","title":{"rendered":"Debattartiklar \/ Ins\u00e4ndare"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

nunasvaara.se\u202c\u202d \u2013 f\u00f6r motst\u00e5ndet mot grafitgruvan\u202c<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Norrbottens kommuner sviker vattnet, lagen och oss som bor h\u00e4r<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4r rinner Luossajoki snart ut i Torne\u00e4lven.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Arkivbild.Foto: Mikaela Sj\u00f6stedt<\/p>\n\n\n\n

Norrbottens framg\u00e5ng som bes\u00f6ksm\u00e5l vilar p\u00e5 ett fundament som alltf\u00f6r m\u00e5nga politiker verkar ta f\u00f6r givet: friska vatten och levande natur, skriver Vattengruppen, Naturskyddsf\u00f6reningen Norrbotten.<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

\u00c5r 2024 registrerades 2,9 miljoner g\u00e4stn\u00e4tter i l\u00e4net, tredje rekord\u00e5ret i rad och den starkaste \u00f6kningen i landet. Bakom siffrorna finns en l\u00e4ngtan efter or\u00f6rd natur, \u00e4lvar, fj\u00e4ll och kust. Inte efter industriparker.<\/p>\n\n\n\n

Naturv\u00e5rdsverkets stora friluftslivsunders\u00f6kning fr\u00e5n 2018 visar att ungef\u00e4r h\u00e4lften av alla svenskar uppger att m\u00f6jligheter till friluftsliv har p\u00e5verkat deras val av bostadsort. I ett Norrbotten som brottas med befolkningstapp \u00e4r det en siffra varje kommunpolitiker borde ta p\u00e5 allvar. Ett levande Norrbotten grundar sig i att m\u00e4nniskor vill leva och verka h\u00e4r, och d\u00e5 \u00e4r just v\u00e5r fantastiska natur central. V\u00e5ra unika naturmilj\u00f6er \u00e4r inget vi kan ta f\u00f6r givet, utan vi m\u00e5ste v\u00e4rna och bevara dem.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln >><\/a><\/p>\n\n\n\n

Vattengruppen, Naturskyddsf\u00f6reningen Norrbotten<\/p>\n\n\n\n

NSD 16 augusti 2026<\/p>\n\n\n\n

Kommentar fr\u00e5n webbansvarig: M\u00e4tningar fr\u00e5n Torne- och Kalix \u00e4lvars vattenv\u00e5rdsf\u00f6rbund (\u00c5rsrapport 2023) visar att uranhalten<\/strong> i flera fl\u00f6den redan idag, med befintlig malm- och j\u00e4rnmalmsbrytning, kraftigt \u00f6verskrider det svenska gr\u00e4nsv\u00e4rdet p\u00e5 0,17 \u00b5g\/l: Luossajoki (LKAB Kiruna): 18,17 \u00b5g\/l \u2014 cirka 107 g\u00e5nger gr\u00e4nsv\u00e4rdet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Vinsterna g\u00e5r till kapitalet \u2013 riskerna stannar i Norrland<\/h1>\n\n\n\n

Publicerad 5 augusti<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Banfa Jawla \/ SVD \/ TT<\/p>\n\n\n\n

Dagens ETC<\/p>\n\n\n\n

Regeringens nya gruvbeslut visar en politik d\u00e4r naturresurserna i norra Sverige ska exploateras snabbt, medan lokalsamh\u00e4llen, samiska r\u00e4ttigheter och expertmyndigheters bed\u00f6mningar v\u00e4ger allt l\u00e4ttare. Sverige beh\u00f6ver mineraler \u2013 men inte en gruvpolitik d\u00e4r vinsterna f\u00f6rsvinner medan riskerna l\u00e4mnas kvar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

N\u00e4r regeringen nu s\u00e4ger ja till gruvplaner i norra Sverige \u2013 G\u00e1llok, Vittangi, Stekenjokk, och l\u00e4ngs Kalix\u00e4lven \u2013 k\u00f6r man \u00e4nnu en g\u00e5ng \u00f6ver b\u00e5de samerna, m\u00e4nniskor som lever och verkar i omr\u00e5det, kommunal demokrati och sina egna expertmyndigheter.<\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4ger mycket om hur dagens regering ser p\u00e5 Norrlands inland och fj\u00e4llv\u00e4rld. V\u00e5ra marker och naturresurser ska exploateras snabbt, medan vinsterna f\u00f6rsvinner n\u00e5gon annanstans. Men riskerna, de stannar kvar.<\/p>\n\n\n\n

Sverige beh\u00f6ver metaller och mineraler\u00a0<\/strong>f\u00f6r industri, export och gr\u00f6n omst\u00e4llning. Men ett verkligt behov upph\u00e4ver inte kraven p\u00e5 ekonomisk realism, milj\u00f6ansvar och demokratisk legitimitet. Tv\u00e4rtom. Ju viktigare r\u00e5varorna anses vara, desto st\u00f6rre sk\u00e4l finns att bygga en l\u00e5ngsiktig v\u00e4rdekedja och se till att nyttan kommer hela landet till del.<\/p>\n\n\n\n

Glenn Bergg\u00e5rd (V)<\/strong> Regionr\u00e5d Region Norrbotten<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jonas Karlberg (V)<\/strong> Regionr\u00e5d Region V\u00e4sterbotten<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sanna Inga Poromaa (V)<\/strong> Kommunalr\u00e5d Kiruna kommun<\/em><\/p>\n\n\n\n

Katarina Burman (V)<\/strong> Gruppledare Kalix kommun<\/em><\/p>\n\n\n\n

Maria Broberg (V)<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Kommunfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande, Sorsele kommun<\/em><\/p>\n\n\n\n

Daniel Johansson (V)<\/strong> Gruppledare Storumans kommun<\/em><\/p>\n\n\n\n

Margaretha L\u00f6fgren (V)<\/strong> Ordf\u00f6rande V\u00e4nsterpartiet Vilhelmina<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln >><\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

DN Debatt \/ Katarina Pirak Sikku: Ber\u00e4ttelsen om samerna som makthavare har planerats v\u00e4l<\/h1>\n\n\n\n

Publicerad 2026-04-28<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Katarina Pirak Sikku. Foto: Eva Tedesj\u00f6<\/p>\n\n\n\n

Det m\u00e5las upp en bild av att vi samer girigt l\u00e4gger beslag p\u00e5 fj\u00e4llen. N\u00e4r Ebba Busch ifr\u00e5gas\u00e4tter r\u00e4tten till mark och rensk\u00f6tsel k\u00e4nner jag en orm krypa upp l\u00e4ngs ryggraden p\u00e5 mig, skriver Katarina Pirak Sikku.<\/em><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kom det, det som har legat p\u00e5 lut en l\u00e4ngre tid, n\u00e4mligen KD:s presskonferens om renn\u00e4ringen. Narrativet har byggts upp under m\u00e5nga \u00e5r: Samebyarna \u00e4r makthavarna som stoppar \u201dandra m\u00e4nniskors m\u00f6jligheter att leva, arbeta och bygga sina liv i norr\u201d. Det h\u00e4r har orkestrerats v\u00e4l i olika forum f\u00f6r att de senaste \u00e5ren flytta in i de stora kanalerna och slutligen brisera f\u00f6rra m\u00e5ndagen n\u00e4r Ebba Busch f\u00f6reslog att antalet renar skulle minska och att rensk\u00f6tsel inte l\u00e4ngre ska vara ett riksintresse.<\/p>\n\n\n\n

Nu ska kontrollen \u00f6ver fj\u00e4llen tas tillbaka.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Men n\u00e4r f\u00f6rlorade staten kontrollen \u00f6ver fj\u00e4llen? Var det n\u00e4r de f\u00f6rlorade i Girjas-m\u00e5let? Och samebyn fick r\u00e4tt till jakt och fiske p\u00e5 den mark d\u00e4r de sk\u00f6ter sina renar.<\/p>\n\n\n\n

Och vad g\u00f6mmer sig i KD:s vilja att \u00e5terta kontrollen \u2013 \u00e4r det en omskrivning av SD:s reklamkampanj som p\u00e5g\u00e5r i Norrbottens gratis reklamblad \u201dRiv upp Girjas-domen\u201d?<\/p>\n\n\n\n

Den samiska fr\u00e5gan<\/strong> \u00e4r s\u00e5 infekterad att ingen ens reagerar p\u00e5 att ett parti (m\u00f6jligen tv\u00e5?) inte respekterar v\u00e5ra domstolars beslut. Var g\u00e5r politikernas gr\u00e4ns? Och var g\u00e5r v\u00e5r, medborgarnas, gr\u00e4ns? \u00c4r kampen f\u00f6r kontrollen \u00f6ver fj\u00e4llen s\u00e5 stark att vi \u00e4r beredda att montera ned v\u00e5r demokrati?<\/p>\n\n\n\n

Nu p\u00e5 v\u00e5rvintern \u00e4r den tid d\u00e5 jag hade \u00e4lskat att jobba med rensk\u00f6tsel. Dagarna blir l\u00e4ngre, sn\u00f6n sm\u00e4lter och ett nytt liv b\u00f6rjar spira b\u00e5de hos djur och natur. Det \u00e4r som att renarna v\u00e4drar lukten av barfl\u00e4ckar och p\u00e5b\u00f6rjar sin vandring, de vet precis vart de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g och rensk\u00f6tarna f\u00f6ljer med dem. De vill inte att renarna ska stanna f\u00f6r l\u00e4nge i omr\u00e5det som beskrivs \u00f6stan om fj\u00e4ll och v\u00e4stan om skog. I det h\u00e4r omr\u00e5det blir renarna l\u00e4tt rovdjursmat.<\/p>\n\n\n\n

Fj\u00e4llen \u00e4r paradiset f\u00f6r renarna. Det \u00e4r gott om mat och det \u00e4r h\u00e4r som kalvarna f\u00f6ds och det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r de ska \u00e4ta upp sig inf\u00f6r vinterns vederm\u00f6dor. P\u00e5 h\u00f6sten f\u00e5r de hj\u00e4lp ned mot skogslandet d\u00e4r det \u00e4r b\u00e4ttre \u00f6verlevnadsvillkor. Det h\u00e4r \u00e4r ett mer slitsamt arbete och jag \u00e4r tacksam och glad att jag inte beh\u00f6ver vara med.<\/p>\n\n\n\n

I den sameby<\/strong> som jag k\u00e4nner b\u00e4st \u00e4r rensk\u00f6tarna ute i sju veckor f\u00f6r att hj\u00e4lpa renarna till skogslandet. D\u00e4r \u00e4r betet sv\u00e5rt, i Contorta-skog v\u00e4xer ingen lav. Det \u00e4r inte bara laven som inte trivs, utan skogen ratas \u00e4ven av myror och andra insekter. Contortan introducerades trots kraftiga protester fr\u00e5n samiskt h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Trots att j\u00e4garna \u00e4r en s\u00e5dan liten del av befolkningen f\u00e5r de oproportionerligt mycket mediauppm\u00e4rksamhet. Anledningen \u00e4r f\u00f6rmodligen att det \u00e4r en penningstinn och maktstark grupp<\/em><\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Ber\u00e4ttelsen om samerna som makthavare s\u00e4ger heller inget om gruvor, skogsbruk, vattenkraft, vindkraft, milit\u00e4r verksamhet, turistanl\u00e4ggningar, skoterleder, eller vandringsleder.<\/p>\n\n\n\n

Det l\u00e5ter som om hela Norrbotten jagar och fiskar. Men f\u00f6r att tala det spr\u00e5k som f\u00f6rst\u00e5s av n\u00e4ringslivet och j\u00e4garorganisationerna s\u00e5 jagar cirka 0,12 procent av alla svenskar enligt statistik fr\u00e5n den nedlagda Renmarkskommissionen. Trots att j\u00e4garna \u00e4r en s\u00e5dan liten del av befolkningen f\u00e5r de oproportionerligt mycket mediauppm\u00e4rksamhet. Anledningen \u00e4r f\u00f6rmodligen att det \u00e4r en penningstinn och maktstark grupp. (Det \u00e4r inte undersk\u00f6terskan p\u00e5 \u00e4ldreboendet i Jokkmokk som st\u00e5r p\u00e5 helikopterplattan i Kvikkjokk f\u00f6r att flygas ut f\u00f6r att jaga.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ebba Busch (KD) anl\u00e4nder till middag p\u00e5 ishotellet i Jukkasj\u00e4rvi under Sveriges EU-ordf\u00f6randeskap 2023. Foto: Jonas Ekstr\u00f6mer\/TT<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag lyssnade<\/strong> p\u00e5 Ebba Busch k\u00e4nde jag att en orm b\u00f6rjade krypa upp l\u00e4ngs ryggraden p\u00e5 mig. Jag trodde jag skulle kv\u00e4vas. Den h\u00e4r reaktionen f\u00f6rst\u00e5r jag beror p\u00e5 min historia, en historia som \u00e4r pr\u00e4glad av beslut tagna under en tid d\u00e5 m\u00e4nniskor delades in i kategorier som s\u00e4mre och b\u00e4ttre. Min pappa som agades f\u00f6r att han bara kunde samiska n\u00e4r han som sju\u00e5ring b\u00f6rjade skolan. Min mamma som f\u00f6rlorade sina f\u00f6r\u00e4ldrars modersm\u00e5l. Min farmor som inte talade svenska trots att hennes familj har r\u00f6tter i Jokkmokksomr\u00e5det sedan kyrkb\u00f6ckerna b\u00f6rjade f\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r en f\u00f6rlust jag lever med och nu ska min kultur \u00e5terigen besk\u00e4ras. I dag \u00e4r det h\u00f6gerpartier som driver fr\u00e5gan om \u201dr\u00e4ttvisa\u201d f\u00f6r alla \u2013 alla som ska ha tillg\u00e5ng till fj\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Som om n\u00e5gon \u00e4r utest\u00e4ngd? Efter sm\u00e5viltsjakten som inf\u00f6rdes 1993 har alla r\u00e4tt att jaga och fiska i fj\u00e4llen. Fj\u00e4llen \u00e4gs fortfarande av staten. Efter Kristdemokraternas programf\u00f6rklaring beh\u00f6ver jag omv\u00e4rdera kristen v\u00e4rdegrund. Det jag \u00e4r uppvuxen \u00e4r inte kristet, respekten jag f\u00e5tt lera f\u00f6r det runt omkring oss handlar inte enbart om m\u00e4nniskans existens.<\/p>\n\n\n\n

Samexistensen med landskapet och naturen lyser med sin fr\u00e5nvaro. I min enfald trodde jag att det var kristet att visa h\u00e4nsyn \u00e4ven till v\u00e4rden som ryms utanf\u00f6r siffrornas v\u00e4rld<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

I debatten som p\u00e5g\u00e5r ryms bara hur vi p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt ska mj\u00f6lka mer ur markerna f\u00f6r att gynna kapitalets vinster. Samexistensen med landskapet och naturen lyser med sin fr\u00e5nvaro. I min enfald trodde jag att det var kristet att visa h\u00e4nsyn \u00e4ven till v\u00e4rden som ryms utanf\u00f6r siffrornas v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

Det samiska samh\u00e4llet<\/strong> kommer alltid att vara beroende av den svenska statens goda vilja. I Aktuellt sa Sveriges landsbygdsminister, KD:s Peter Kullgren, att han vill minska konflikterna i norr och han n\u00e4mnde de icke rensk\u00f6tande samer. Den sj\u00e4lvp\u00e5tagna uppgiften att vara probleml\u00f6sare f\u00f6r det samiska samh\u00e4lle som han \u00e5tar sig \u2013 vill jag avskeda honom ifr\u00e5n. Han har inte mitt mandat. Trots att jag \u00e4r en av dem som st\u00e5r utanf\u00f6r samebyn.<\/p>\n\n\n\n

Vi samer beh\u00f6ver l\u00f6sa denna konflikt sj\u00e4lva. Det \u00e4r en sv\u00e5r resa, det medger jag, och det \u00e4r m\u00e5nga s\u00e5riga relationer som ska l\u00e4kas. Men den processen m\u00e5ste vi ta sj\u00e4lva. Det Sverige kan g\u00f6ra \u00e4r att underl\u00e4tta f\u00f6r de sv\u00e5ra och sm\u00e4rtsamma samtal vi samer beh\u00f6ver ha.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dags att lyssna p\u00e5 vad vi beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Debatt: L\u00e5t inte KD splittra oss!<\/p>\n\n\n\n

NSD 2026-04-28<\/p>\n\n\n\n

Vi beh\u00f6ver inte v\u00e4lja mellan utveckling och renn\u00e4ring. Vad vi beh\u00f6ver \u00e4r att klara av att fatta beslut som h\u00e5ller, b\u00e5de f\u00f6r framtiden och i ljuset av v\u00e5r egen historia, skriver V\u00e4nsterpartiet i Kiruna.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto: Linus Nilsson<\/p>\n\n\n\n

En debatt om renn\u00e4ring, markanv\u00e4ndning och riksintressen har tagit fart efter uttalanden av Ebba Busch och Kristdemokraterna om att renn\u00e4ringen inte b\u00f6r vara ett riksintresse. De v\u00e4ljer att beskriva renn\u00e4ringen som ett enskilt intresse som till\u00e5ts dominera stora delar av landet och att det g\u00f6r det sv\u00e5rt att fatta beslut som h\u00e5ller ihop landet. Om man tittar p\u00e5 hur renn\u00e4ringen f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r andra riksintressen, exempelvis gruvor, s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att se att den bilden Kristdemokraterna m\u00e5lar upp inte st\u00e4mmer.<\/p>\n\n\n\n

Vad de, Ebba och Kristdemokraterna, g\u00f6r \u00e4r motsatsen till att h\u00e5lla ihop landet, de v\u00e4ljer splittring och att misst\u00e4nkligg\u00f6ra en folkgrupp som staten Sverige ocks\u00e5 erk\u00e4nt som urfolk. Att samerna \u00e4r ett urfolk inneb\u00e4r att det \u00e4r fastslaget att de levt och verkat i norra Sverige l\u00e5ngt innan staten Sverige blev vad det \u00e4r idag. Renn\u00e4ringen \u00e4r en del av deras r\u00e4ttigheter med grund i b\u00e5de historia och lag. Renn\u00e4ringen \u00e4r allts\u00e5 inte ett enskilt intresse och inte heller vilken n\u00e4ring som helst utan en b\u00e4rande del av det samiska folkets liv och kultur. Trots det s\u00e5 m\u00e5las det upp en bild av att renn\u00e4ringen st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r samh\u00e4llelig utveckling och demokrati, trots att det \u00e4r just demokratiska r\u00e4ttigheter som attackeras.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

I debatten lyfts ofta jakt-och fiske som ett argument f\u00f6r att ta bort renn\u00e4ringen som riksintresse men att f\u00f6rsvaga renn\u00e4ringens st\u00e4llning kommer inte i sig att st\u00e4rka dessa intressen. Vad som d\u00e4remot underl\u00e4ttas \u00e4r annan markanv\u00e4ndning, som prospektering och gruvverksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Vad Kristdemokraterna vill g\u00f6ra \u00e4r att helt enkelt ta bort renn\u00e4ringen fr\u00e5n f\u00f6rhandlingsbordet n\u00e4r det g\u00e4ller utredningar om markanv\u00e4ndning, tillst\u00e5ndsprocesser och avv\u00e4gningar f\u00f6r nya gruvor genom att f\u00f6rsvaga samernas r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n\n\n

Vad de nu har gjort \u00e4r att p\u00e5b\u00f6rja en process f\u00f6r att osynligg\u00f6ra vad som faktiskt st\u00e5r p\u00e5 spel, samernas r\u00e4ttigheter, minoriteters r\u00e4ttigheter och v\u00e5ra m\u00f6jligheter att leva och verka i norra Sverige n\u00e4r rikedomar tas upp ur v\u00e5r mark och vinsten g\u00e5r s\u00f6derut.<\/p>\n\n\n\n

Ebbas och hennes kristdemokraters uttalanden visar hur l\u00e5ngt de \u00e4r beredda att g\u00e5 f\u00f6r en fortsatt kolonisering av den h\u00e4r delen av landet. Det handlar inte bara om markanv\u00e4ndning utan om hur en stat historiskt har tagit kontroll \u00f6ver mark och resurser i norra Sverige, och hur dessa strukturer fortfarande p\u00e5verkar dagens beslut.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rt parti, V\u00e4nsterpartiet, st\u00e5r p\u00e5 norra Sveriges och minoriteternas sida och vill se ett st\u00e4rkt grundlagsskydd f\u00f6r de nationella minoriteterna, vi vill att de ska ges m\u00f6jlighet att medverka i beslut och ta tillvara sina intressen inom samtliga samh\u00e4llsomr\u00e5den. Vi vill ocks\u00e5 att det tills\u00e4tts en utredning om urfolksstatus f\u00f6r tornedalingar, kv\u00e4ner och lantalaiset f\u00f6r att st\u00e4rka den gruppens st\u00e4llning gentemot svenska staten.<\/p>\n\n\n\n

Vi vill ocks\u00e5 att kommuner och regioner d\u00e4r v\u00e4rdefulla naturresurser produceras f\u00e5r en ekonomisk kompensation.<\/p>\n\n\n\n

Kristdemokraternas utspel handlar inte egentligen om renn\u00e4ringen utan om att skapa splittring f\u00f6r att ost\u00f6rt kunna forts\u00e4tta sin exploatering och kolonisering.<\/p>\n\n\n\n

Vi beh\u00f6ver inte v\u00e4lja mellan utveckling och renn\u00e4ring. Vad vi beh\u00f6ver \u00e4r att klara av att fatta beslut som h\u00e5ller, b\u00e5de f\u00f6r framtiden och i ljuset av v\u00e5r egen historia.<\/p>\n\n\n\n

Sanna Inga Poromaa V\u00e4nsterpartiet Kiruna<\/a> \/ Birgitta Morian Kron V\u00e4nsterpartiet Kiruna<\/a> \/ Jenny M\u00e4ki V\u00e4nsterpartiet Kiruna<\/a> \/ Carolina Gustafsson V\u00e4nsterpartiet Norrbotten<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

”Vi kan leva utan mineraler \u2013 men inte utan rent vatten”<\/p>\n\n\n\n

Att tro att politikerna som vill begr\u00e4nsa det samiska folkets inflytande, bryr sig om folk i Norrland, \u00e4r inte bara naivt, utan p\u00e5 gr\u00e4nsen till dumhet, skriver ins\u00e4ndarskribenten ”J\u00e4garen”.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

”Jag bor inte h\u00e4r f\u00f6r att stirra ner i ett gruvh\u00e5l. Jag bor h\u00e4r f\u00f6r skogen, f\u00f6r tystnaden och f\u00f6r naturen”, skriver ins\u00e4ndarskribenten ”J\u00e4garen”.<\/p>\n\n\n\n

Foto: Elin Backlund<\/p>\n\n\n\n

Anledningen till att politikerna vill begr\u00e4nsa samernas inflytande \u00e4r f\u00f6r att kunna till\u00e5ta rovdrift. Gruvor, sk\u00f6vling av skog, tillg\u00e5ngen p\u00e5 resurser som kan tas ner till s\u00f6dra Sverige. Hur mycket jakt tror ni det kommer finnas kvar efter att gruvorna f\u00f6rst\u00f6rt all skog och natur som ni s\u00e4ger er v\u00e4rna om? Vilka djur vill leva i gruvh\u00e5l och p\u00e5 kalhyggen? Bland f\u00f6rorenat vatten och bland stigar d\u00e4r turisterna l\u00e4mnar eng\u00e5ngsgrillar och fimpar? 

Hur kommer det sig att marken i norr ska vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla? Alla turister, m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra l\u00e4nder ska kunna k\u00f6pa jaktkort och h\u00e4rja utan konsekvenser. Jag f\u00e5r inte \u00e5ka s\u00f6derut och jaga hur jag vill. Bolag fr\u00e5n andra l\u00e4nder f\u00e5r fritt komma in och f\u00f6rst\u00f6ra. F\u00f6r att sedan n\u00e4r pengar och resurser \u00e4r slut, l\u00e4mna utan ansvar. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Det \u00e4r vi som bor h\u00e4r som f\u00e5r ta konsekvenserna. Det \u00e4r v\u00e5ra vatten som blir f\u00f6rst\u00f6rda. V\u00e5ra marker som d\u00f6r. V\u00e5ra djur som f\u00f6rsvinner. Jag ser hellre att jag f\u00e5r n\u00e5gra dagar mindre jakt per \u00e5r, \u00e4n att markerna hamnar i h\u00e4nderna p\u00e5 politiker som enbart ser pengar. 

Ebba Busch bryr sig inte ett dugg om vem som f\u00e5r jaga. Hon anv\u00e4nder detta som fyr p\u00e5 brasan som delar upp oss i norr. Att vi inte kan st\u00e5 enade mot en politik som sliter s\u00f6der v\u00e5r del av landet. Det pratas om gr\u00f6n omst\u00e4llning. Det beh\u00f6vs mineraler f\u00f6r att st\u00e4lla om. F\u00f6r att elektrifiera. Men ingen pratar om vad som beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e5tervinna mineralerna vi tar upp? Mineralerna som faktiskt inte g\u00e5r att \u00e5tervinna som det ser ut nu. Som kommer ta slut. Som kommer kr\u00e4va att vi sliter s\u00f6nder jorden mer och mer. <\/p>\n\n\n\n

Vi kan hitta s\u00e4tt att leva utan mineraler. Men vi kan inte leva utan rent vatten, utan djuren och utan tr\u00e4den. Vi m\u00e5ste prata om att hitta nya v\u00e4gar att komma fram\u00e5t. Inte hitta nya och fler v\u00e4gar att f\u00f6rst\u00f6ra. ”Det skapar arbetstillf\u00e4llen” s\u00e4ger de, men hur l\u00e4nge? Och till vilket pris? 
Utl\u00e4ndska bolag som tar all vinst n\u00e5gon annanstans. Blomstrar Pajala? Hur mycket pengar har g\u00e5tt tillbaka in i samh\u00e4llet? Hur mycket pendlade, utl\u00e4ndsk arbetskraft tar pengarna fr\u00e5n Norrland? Sverige ger praktiskt taget bort sin mark, sina resurser och sin natur men f\u00f6r vad? <\/p>\n\n\n\n

Facebook fick bygga hallar i ett naturomr\u00e5de i Lule\u00e5, som skulle vara skyddat. F\u00f6r att f\u00e5 billig el och n\u00e4stan gratis v\u00e4rme. Hur m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen har Facebook i Lule\u00e5 skapat? Hur mycket pengar har kommit \u00e5ter till samh\u00e4llet. Hur mycket billig el har getts bort? Som hade kunnat generera massor till samh\u00e4llet. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r handlar inte ens om samernas r\u00e4tt. Det handlar om Norrlands r\u00e4tt. Jag bor inte h\u00e4r f\u00f6r att stirra ner i ett gruvh\u00e5l. Jag bor h\u00e4r f\u00f6r skogen, f\u00f6r tystnaden och f\u00f6r naturen. Det g\u00f6r mig inget att jaga n\u00e5gra dagar mindre per \u00e5r om jag f\u00e5r beh\u00e5lla en skog att str\u00f6va i. Och fj\u00e4ll att vandra p\u00e5. L\u00e5t inte politiker fr\u00e5n andra sidan landet, splittra oss, medan dom s\u00e4ljer ut oss och v\u00e5r del av landet till reapris.<\/p>\n\n\n\n

”J\u00e4garen” NSD 2026-04-28<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ny generation vid renhagen. Foto: Anton Hennix Raukola<\/p>\n\n\n\n

Ins\u00e4ndare 2026-04-27  NSD <\/p>\n\n\n\n

Mitt hj\u00e4rta gr\u00e5ter n\u00e4r makten st\u00e4ller oss mot varandra<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r tornedaling, en del av mitt folk v\u00e4ljer att kalla sig kv\u00e4ner eller lantalaiset\u2013 vi \u00e4r en av Sveriges fem erk\u00e4nda nationella minoriteter. Jag kan inte tiga och se p\u00e5. Det som sker nu p\u00e5minner om orden fr\u00e5n en av Europas m\u00f6rkaste tider: \u201dN\u00e4r de kom efter v\u00e5ra grannar sa vi inget. N\u00e4r de kom efter oss fanns ingen kvar att protestera.\u201d<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Mitt folk och det samiska folket b\u00e4r p\u00e5 en gemensam historia som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt tillbaka i tiden. V\u00e5ra band \u00e4r inte ytliga \u2013 de \u00e4r djupt rotade. Vi handlade med varandra p\u00e5 j\u00e4mb\u00f6rdiga villkor, l\u00e5ngt innan staten gjorde anspr\u00e5k p\u00e5 kontroll och vinning. Birkarlarna blev lappfogdar, och den balans som en g\u00e5ng fanns rubbades.
<\/p>\n\n\n\n

Men banden mellan oss br\u00f6ts aldrig.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi jagade vildren tillsammans och samsades om fiskesj\u00f6ar. V\u00e5ra liv fl\u00e4tades samman i ett \u00f6msesidigt beroende och f\u00f6rtroende. Verdisystemet levde vidare mellan v\u00e5ra familjer och \u00f6ver de av makten ritade gr\u00e4nserna. Vi tog hand om era \u00e4ldre, era f\u00e5r och getter fann vinterhem i v\u00e5ra g\u00e5rdar, och ni hj\u00e4lpte oss med v\u00e5ra renar. Familjer kn\u00f6t blodsband och f\u00f6renades. Gr\u00e4nsen mellan \u201dvi\u201d och \u201dni\u201d suddades ut \u2013 till slut fanns bara ett \u201dvi\u201d.
<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r det ont att se hur makten nu f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4lla oss mot varandra. Hur splittring s\u00e5s mellan m\u00e4nniskor som i generationer har levt sida vid sida. Ni g\u00f6rs till syndabockar f\u00f6r problem ni inte har skapat, medan de verkliga orsakerna \u00e5terfinns hos makt och kapital.<\/p>\n\n\n\n

Mitt hj\u00e4rta gr\u00e5ter \u00f6ver myrar, sj\u00f6ar, \u00e4lvar, skogar och berg\u2013 landskap vars namn och betydelse bara vi fullt ut f\u00f6rst\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Anton Hennix Raukola, Pajala<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Ebba Busch \u2013 vad \u00e4r sanningen om Nunasvaara?<\/p>\n\n\n\n

Ins\u00e4ndare 2026-04-02 NSD. Ulrik Lidstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Ebba Busch, du talar om Nunasvaara som en nyckel till den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Men l\u00e5t oss bortse fr\u00e5n retoriken och titta p\u00e5 fakta. Regeringen har beslutat att driva igenom en grafitgruva i Nunasvaara \u2013 trots att Kiruna kommun har motsatt sig projektet. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har staten anv\u00e4nt lagstiftningen f\u00f6r att k\u00f6ra \u00f6ver det kommunala sj\u00e4lvstyret i en s\u00e5dan h\u00e4r fr\u00e5ga. Detta borde i sig v\u00e4cka oro.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ni g\u00f6r ingen seri\u00f6s avv\u00e4gning mellan tv\u00e5 ekonomiska system. Vad h\u00e4nder om f\u00e4rre internationella bes\u00f6kare v\u00e4ljer Kiruna? Vad kostar det i f\u00f6rlorade arbetstillf\u00e4llen? Vad \u00e4r v\u00e4rdet av ett f\u00f6rst\u00f6rt varum\u00e4rke? Vad \u00e4r v\u00e4rdet av f\u00f6rlorade betesmarker? Turism och renn\u00e4ring \u00e4r beroende av dessa. \u00c4nd\u00e5 saknas dessa kalkyler i regeringens beslutsunderlag.<\/p>\n\n\n\n

Nunasvaara beskrivs som Europas st\u00f6rsta och rikaste grafitfyndighet, vilket \u00e4r sk\u00e4let till att projektet prioriteras.<\/p>\n\n\n\n

Men samtidigt,
Gruvomr\u00e5det omfattar upp till hundratals hektar (ca 310\u2013800 ha beroende p\u00e5 avgr\u00e4nsning, och betydligt st\u00f6rre om bolaget f\u00e5r som de vill).
Omr\u00e5det ligger inom Vittangis vattent\u00e4kt, mellan Torne\u00e4lven och Vittangi\u00e4lven, d\u00e4r samh\u00e4llen nedstr\u00f6ms tar sitt dricksvatten.
En naturv\u00e4rdesinventering visar \u00f6ver 2 300 registrerade arter i omr\u00e5det, inklusive r\u00f6dlistade arter.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r inte en obetydlig p\u00e5verkan. Det \u00e4r ett massivt ingrepp i ett k\u00e4nsligt ekosystem. Dessutom visar ber\u00e4kningar att damm fr\u00e5n j\u00e4rnmalmsgruvor kan spridas upp till 30\u201370 kilometer, och eftersom grafit \u00e4r l\u00e4ttare \u00e4n j\u00e4rn kan spridningen bli \u00e4nnu st\u00f6rre. Detta inneb\u00e4r att p\u00e5verkan inte stannar vid gruvomr\u00e5det, utan riskerar att bli regional.<\/p>\n\n\n\n

Till detta kommer vattenfr\u00e5gan. Gruvdrift kr\u00e4ver avvattning, kemikalier och processer som enligt milj\u00f6konsekvensbeskrivningar kan f\u00f6r\u00e4ndra vattenkemin och \u00f6ka halterna av bland annat sulfat, metaller, uran och n\u00e4rings\u00e4mnen. Och detta sker i ett omr\u00e5de d\u00e4r:
Torne\u00e4lven \u00e4r ett Natura 2000-omr\u00e5de.
M\u00e4nniskor redan i dag tar sitt dricksvatten direkt fr\u00e5n \u00e4lven.
Gruvomr\u00e5det ligger inom Vittangis vattent\u00e4kt.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Nunasvaara Foto: Ulrik Lidstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rena med begreppet \u201dh\u00e5llbarhet\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt saknas en central del i regeringens argumentation: helhetsbilden. Talga har f\u00e5tt r\u00e4ttigheter till fler fyndigheter i omr\u00e5det, med potential att femdubbla produktionen inom en snar framtid, och i ett senare skede ytterligare \u00f6ka storleken p\u00e5 gruvomr\u00e5det till ett gigantiskt industriomr\u00e5de, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 \u00f6ka produktionen ytterligare. Det inneb\u00e4r att Nunasvaara inte \u00e4r ett enskilt projekt, utan b\u00f6rjan p\u00e5 en st\u00f6rre industriell expansion.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 finns ingen tydlig redovisning av de kumulativa effekterna. Hur p\u00e5verkas turismen n\u00e4r landskapet fragmenteras? Vad h\u00e4nder med renn\u00e4ringen p\u00e5 l\u00e5ng sikt? Hur p\u00e5verkas Kirunas varum\u00e4rke internationellt?<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r turismen och renn\u00e4ringen bygger p\u00e5 n\u00e5got helt annat \u00e4n gruvor. Den bygger p\u00e5 naturen. P\u00e5 \u00e4lvarna. P\u00e5 k\u00e4nslan av or\u00f6rdhet. Och den ekonomiska logiken \u00e4r en annan: gruvor \u00e4r tidsbegr\u00e4nsade \u2013 naturbaserad turism och rensk\u00f6tsel kan best\u00e5 i generationer.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5, Ebba Busch, h\u00e4r \u00e4r k\u00e4rnfr\u00e5gan: N\u00e4r regeringen v\u00e4ljer att k\u00f6ra \u00f6ver en kommun, exploatera hundratals hektar natur, riskera vattenresurser och \u00f6ppna f\u00f6r storskalig expansion \u2013 var g\u00e5r gr\u00e4nsen?<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det h\u00e4r handlar inte bara om grafit. Det handlar om vilken typ av land Sverige ska vara, ett land som s\u00e4ger sig leda den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, eller ett land som kallar exploatering f\u00f6r h\u00e5llbarhet. Kiruna f\u00f6rtj\u00e4nar ett b\u00e4ttre svar \u00e4n slogans. Siffrorna talar sitt tydliga spr\u00e5k. Fr\u00e5gan \u00e4r om du \u00e4r beredd att lyssna, f\u00f6r det har vi inte m\u00e4rkt av hittills.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Omst\u00e4llning utan r\u00e4ttvisa \u00e4r fortsatt kolonialism<\/p>\n\n\n\n

Kolonialism handlar inte bara om vapen och flaggor – den kan ta formen av gruvor, infrastruktur och osynligg\u00f6rande, med h\u00e4nvisning till ”nationellt intresse”. Det sker h\u00e4r och nu. <\/em><\/p>\n\n\n\n

I Kiruna flyttas en hel stad. Hus demonteras, kvarter ritas om, minnen packas i kartonger. Men fr\u00e5gan \u00e4r inte bara var byggnader ska ta v\u00e4gen – utan vem som f\u00e5r offras f\u00f6r utvecklingens skull.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Samtidigt beviljas gruvbrytning intill Vittangi\u00e4lven – byns livsnerv och en av f\u00e5 \u00e4nnu outbyggda \u00e4lvar – trots lokala protester. Argument som att ”det bor ju inte s\u00e5 m\u00e5nga d\u00e4r” visar p\u00e5 kortsiktighet och ansvarsl\u00f6shet. N\u00e4r vatten f\u00f6rgiftas hotas b\u00e4r, svamp, gr\u00f6dor, djur och m\u00e4nniskors m\u00f6jlighet till sj\u00e4lvhush\u00e5ll urholkas. I tider d\u00e5 krisberedskap diskuteras i skuggan av krig i Europa blir fr\u00e5gan om lokal f\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4nnu mer akut. Beslutet om grafitgruvan i Nunasvaara\/Njunisv\u00e1rri drabbar samiska rensk\u00f6tare, tornedalingar och bofasta familjer – m\u00e4nniskor som brukat dessa marker i generationer, l\u00e5ngt innan staten drog gr\u00e4nser och formade identiteter. Kulturarv \u00e4r levda praktiker, spr\u00e5k och kunskap. <\/p>\n\n\n\n

Och historien upprepar sig. Under 1900-talet d\u00e4mde vi \u00e4lvarna i norr f\u00f6r industrialiseringen. Idag producerar regionen merparten av landets vattenkraft, men m\u00f6ts av orimligt h\u00f6ga och skenande elpriser. I ett subarktiskt klimat \u00e4r v\u00e4rme inte en valbar konsumtion. N\u00e4r elproducerande regioner saknar garantier f\u00f6r rimliga villkor blottl\u00e4ggs en obekv\u00e4m sanning: Norrland behandlas fortsatt som en resurskoloni. Naturen tas i anspr\u00e5k, v\u00e4rden exporteras, kostnaderna stannar. Nu sker samma m\u00f6nster i den gr\u00f6na omst\u00e4llningens namn: batterimineral, ny industri och infrastruktur pressas igenom med ”nationellt intresse” som argument. N\u00e4r regeringsbeslut till\u00e5ts g\u00e4lla omedelbart trots \u00f6verklaganden urholkas r\u00e4ttsstaten. M\u00e4nniskor och livsmilj\u00f6er blir f\u00f6rhandlingsbara. Amnesty kallar detta kolonialism i modern form: m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter s\u00e4tts \u00e5t sidan n\u00e4r ekonomiska och statliga intressen prioriteras. Kolonialism som byter spr\u00e5k – inte logik och konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n

Ins\u00e4ndare i Haparandabladet 4 mars 2026<\/p>\n\n\n\n

NSD Debatt 17 april 2026<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

”Nationellt intresse” f\u00e5r inte bli frisedel f\u00f6r att \u00e5sidos\u00e4tta m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, skriver ins\u00e4ndarskribenten.<\/em> Foto: Privat<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Politik beh\u00f6vs:<\/p>\n\n\n\n