{"id":6983,"date":"2025-04-09T10:36:05","date_gmt":"2025-04-09T08:36:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=6983"},"modified":"2026-01-16T16:15:22","modified_gmt":"2026-01-16T15:15:22","slug":"rennaringen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/rennaringen\/","title":{"rendered":"Renn\u00e4ringen"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/span>
\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

<\/p>\n\n\n\n

I skogen \u00e4r det r\u00f6relse alla \u00e5rstider<\/p>\n\n\n\n

Bilder fr\u00e5n Talmas flytt till vinterbetet kring Nunasvaara 2026. Betet verkar vara bra, det \u00e4r viktigt d\u00e5 renen liksom andra djur har en tuff tid framf\u00f6r sig, d\u00e5 de skall f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla sig m\u00e4tta hela vintern.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Lite allm\u00e4nt om hur marken kring Nunasvaara nyttjas vintertid:<\/h2>\n\n\n\n

Rensk\u00f6tseln styrs av v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden, speciellt under vintern d\u00e5 sn\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r var renen kan f\u00e5 tag p\u00e5 f\u00f6da. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att rensk\u00f6tseln har tillg\u00e5ng till olika typer av betesmarker med olika typer av terr\u00e4ng under vintern. Vid djup sn\u00f6 m\u00e5ste renen anstr\u00e4nga sig mer f\u00f6r att komma \u00e5t betet. Renen kan da bli utmattad och orkar inte f\u00f6rflytta sig till nya betesmarker, vilket i sin tur leder till ytterligare utmattning eller till och med d\u00f6d p\u00e5 grund av f\u00f6dobrist. Vid is och skare \u00e4r det \u00e4n sv\u00e5rare att gr\u00e4va fram bete. Vid dessa sn\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r h\u00e4nglavsb\u00e4rande skogar mycket viktigt. Den lav som sitter f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6r renen att n\u00e5 bl\u00e5ser ned p\u00e5 sn\u00f6n och blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tillg\u00e4nglig f\u00f6r renen.<\/p>\n\n\n\n

Varje vintergrupp betar under ett normal\u00e5r sitt omr\u00e5de motsols med start i sydv\u00e4st. Rensk\u00f6taren m\u00e5ste under vintern bevaka renhjorden, det vill s\u00e4ga att se till att renarna f\u00e5r tillr\u00e4ckligt att \u00e4ta, skyddas fr\u00e5n rovjur och st\u00f6rningar fr\u00e5n m\u00e4nniskan samt h\u00e5lla renarna samlade inom samebyns omr\u00e5de. Rensk\u00f6tarna f\u00f6rs\u00f6ker att h\u00e5lla renarna samlade inom varje delomr\u00e4de, innan de driver dem vidare till n\u00e4sta omr\u00e5de. Varje dag k\u00f6r rensk\u00f6tarna kantsp\u00e5r runt hjorden, kollar om n\u00e5gon ren har g\u00e5tt utanf\u00f6r kantsp\u00e5ret eller om rovdjur kommit in eller n\u00e5got annat som har st\u00f6rt renhjorden sedan sist man var d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Skrivet av Karin Kvarfordt Niia<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Renn\u00e4ringsanalys av en eventuell gruvetablering i Njunjesv\u00e1rri, Talma Sameby 2019\u201007\u201005<\/h3>\n\n\n\n
\n
L\u00e4s mer<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Renn\u00e4ringen – ett riksintresse och internationellt intresse<\/h2>\n\n\n\n

Australiensiska bolaget Talga planerar att starta en grafitgruva i Nunasvaara ca.10 km utanf\u00f6r Vittangi i Kiruna kommun. Det planerade omr\u00e5det ligger i anslutning till Vittangi- och Torne \u00e4lvar. Vittangi, liksom andra samh\u00e4llen nedstr\u00f6ms Torne\u00e4lven tar sitt dricksvatten direkt fr\u00e5n \u00e4lven. Kommunfullm\u00e4ktige i Kiruna skall inom en snar framtid ett nytt beslut om verkst\u00e4llande av detaljplanen f\u00f6r omr\u00e5det efter Ebbas \u00f6verk\u00f6rning.<\/em><\/p>\n\n\n\n


Tv\u00e5 nya rapporter visar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vilka omfattande effekter gruvn\u00e4ringen har f\u00f6r samebyar p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Resultaten sl\u00e5r h\u00e5l p\u00e5 uppfattningen att gruvn\u00e4ringen och rensk\u00f6tseln kan samexistera utan st\u00f6rre problem. Studierna belyser de l\u00e5ngsiktiga effekterna av gruvindustrin utifr\u00e5n samebyars egna erfarenheter och kunskap. Forskningsrapporterna \u201dRenen f\u00e5r aldrig betesro\u201d och \u201dL\u00e5t renen f\u00e5 igen landet som det var\u201d \u00e4r gjorda i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Svenska Samernas Riksf\u00f6rbund, Vilhelmina S\u00f6dra sameby och Voernese sameby. Studierna fokuserar p\u00e5 hur Bolidens nedlagda gruva fr\u00e5n 1970 och 1980-talet i Stihkeomr\u00e5det alltj\u00e4mt p\u00e5verkar Vilhelmina s\u00f6dra och Voernese samebyars f\u00f6rs\u00f6rjning och existens. Det handlar bland annat om skadorna p\u00e5 renbetet, sv\u00e5righeterna med \u00e5tervegeteringen samt om f\u00f6ljdeffekterna fr\u00e5n v\u00e4gen som drogs f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra gruvan.<\/p>\n\n\n\n

\n


\u201d\u00c4ven i milj\u00f6balken finns ett skydd f\u00f6r renn\u00e4ringen genom m\u00f6jligheten att utpeka omr\u00e5den som riksintresse f\u00f6r renn\u00e4ringen. De utpekade omr\u00e5dena ska skyddas mot \u00e5tg\u00e4rder som kan p\u00e5tagligt f\u00f6rsv\u00e5ra n\u00e4ringarnas bedrivande\u201d.<\/em>
Citat: MKB
MKB – Milj\u00f6konsekvensbeskrivning<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n


Flyttleder och sv\u00e5ra passager av riksintresse f\u00f6r renn\u00e4ringen enligt 3 kap. 5 \u00a7 milj\u00f6balken finns utpekade v\u00e4ster och s\u00f6der om
verksamhetsomr\u00e5det f\u00f6r Talma sameby och Gabna sameby, och \u00f6ster om Vittangi\u00e4lven f\u00f6r
Saarivuoma sameby. Omr\u00e5det s\u00f6der om Torne \u00e4lv ing\u00e5r i Gabna sameby och befintlig v\u00e4g f\u00f6r
gruvtrafik mellan E45 och Nunasvaara passerar genom ett k\u00e4rnomr\u00e5de som utg\u00f6r riksintresse f\u00f6r renn\u00e4ring. Citat: MKB
<\/p>\n\n\n\n

Rensk\u00f6tseln som \u00e4r en av Kiruna kommuns \u00e4ldsta n\u00e4ringar \u00e4r en viktig del av kommunens n\u00e4ringsliv. N\u00e4ringen producerar v\u00e4rden som \u00e4r sv\u00e5ra att s\u00e4tta siffror p\u00e5. Indirekt har m\u00e5nga sin utkomst helt eller delvis fr\u00e5n renn\u00e4ringen \u2013 sl\u00f6jdare, slakterier, skoterbranschen och flygf\u00f6retag. P\u00e5 landsbygden \u00e4r renn\u00e4ringen av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r syssels\u00e4ttningen och f\u00f6r beh\u00e5llandet av privat och offentlig service. Citat: MKB

Den planerade gruvverksamheten kommer att p\u00e5verka renn\u00e4ringen genom att mark i vinterbeteslandet tas i anspr\u00e5k och d\u00e4rmed inte kommer att vara tillg\u00e4ngligt. \u00c4ven buller, damm och den \u00f6kade trafiken p\u00e5 Nunasvaarav\u00e4gen kommer att p\u00e5verka renn\u00e4ringen.
Den avl\u00e5nga formen p\u00e5 verksamhetsomr\u00e5det utg\u00f6r en barri\u00e4r och sk\u00e4r av den sydligaste delen av Talma sameby f\u00f6r renarna. Detta medf\u00f6r att renarna sprider sig \u00e5t olika h\u00e5ll och de kommer att g\u00e5 in i n\u00e4rliggande samebyars omr\u00e5den vilket skapar mycket extra arbete f\u00f6r rensk\u00f6tarna.<\/p>\n\n\n\n

\n


Artikel 27<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dI de stater d\u00e4r det finns etniska, religi\u00f6sa eller spr\u00e5kliga minoriteter, skall de som tillh\u00f6r s\u00e5dana minoriteter inte f\u00f6rv\u00e4gras r\u00e4tten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bek\u00e4nna sig till och ut\u00f6va sin egen religion och anv\u00e4nda sitt eget spr\u00e5k.\u201d<\/em>
<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I skogen \u00e4r det r\u00f6relse alla \u00e5rstider Bilder fr\u00e5n Talmas flytt till vinterbetet kring Nunasvaara 2026. Betet verkar vara bra, det \u00e4r viktigt d\u00e5 renen liksom andra djur har en tuff tid framf\u00f6r sig, d\u00e5 de skall f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla sig m\u00e4tta hela vintern. Lite allm\u00e4nt om hur marken kring Nunasvaara nyttjas vintertid: Rensk\u00f6tseln styrs av … <\/p>\n

L\u00e4s mer \u201dRenn\u00e4ringen\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6983","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6983","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6983"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6983\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8271,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6983\/revisions\/8271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}