{"id":7017,"date":"2025-04-09T10:42:48","date_gmt":"2025-04-09T08:42:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=7017"},"modified":"2026-04-16T11:26:19","modified_gmt":"2026-04-16T09:26:19","slug":"vattnet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/vattnet\/","title":{"rendered":"Vattnet"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/span>
\n

Katastrof!<\/p>\n\n\n\n

EU-kommissionen har i all hast beslutat att riva upp vattendirektivet. Detta sker efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n gruvindustrin och efter att EU lanserat RESourceEU ett initiativ som ska ge EU st\u00f6rre tillg\u00e5ng till kritiska r\u00e5material. Vattendirektivet genomgick f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedanen grundlig utv\u00e4rdering. D\u00e5 konstaterades att direktivet fungerar bra och \u00e4r ett viktigt verktyg f\u00f6r att skydda Europas vatten. Men nu \u00f6ppnar EU allts\u00e5 f\u00f6r nya undantag och f\u00f6rsvagningar av direktivet vilket i f\u00f6rl\u00e4ngningen hotar s\u00e5v\u00e4l dricksvattenf\u00f6rs\u00f6rjningen som s\u00f6tvattensekosystemen i Europa.<\/p>\n\n\n\n

Mia Sved\u00e4ng, Sakkunnig f\u00f6r s\u00f6tvatten Naturskyddsf\u00f6reningen 8 december 2025<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Protestaktion i Bryssel den 16:e april.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Simon Iss\u00e1t Marainen \u00e5ker ner till Bryssel 15-17 april och frontar v\u00e5r sak. Han kommer m\u00f6tas upp av den svenska Europaparlamentariker<\/em>n Alice Bah Kuhnke den 16 april och d\u00e4refter kommer han att h\u00e5lla sitt tal p\u00e5 manifestationen i ca 7-10 minuter.<\/em><\/p>\n\n\n\n

European Environmental Bureau (EEB). Vi f\u00f6retr\u00e4der n\u00e4stan 200 milj\u00f6organisationer, inklusive Svenska Naturskyddsf\u00f6reningen, i Bryssel. <\/p>\n\n\n\n

Med anledning av att den europeiska gruvindustrin, inklusive svenska intressen som LKAB, lobbat EU-kommissionen till att s\u00e4nka EU:s vattenskydd. De vill bland annat till\u00e5ta f\u00f6rs\u00e4mring av vattenkvalit\u00e9. <\/p>\n\n\n\n

EU-kommissionen har gett efter f\u00f6r dessa krav och meddelade i december att de ska ”se \u00f6ver och revidera” EU:s vattendirektiv redan i kvartal tv\u00e5 2026 med syfte att befr\u00e4mja tillg\u00e5ng till critical raw materials<\/em> i EU. Med andra ord har de beslutat att skriva om reglerna f\u00f6r vattenskydd redan innan de unders\u00f6kt om det verkligen beh\u00f6vs. Detta \u00e4r helt emot Kommissionens egna riktlinjer som s\u00e4ger att EU-lagstiftning ska baseras p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga faktaunderlag. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Just nu i Bryssel!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

EEB \u00e4r Europas st\u00f6rsta n\u00e4tverk av milj\u00f6organisationer och arbetar f\u00f6r att p\u00e5verka EU-lagstiftning, den 16 april ordnas en stor demonstration i Bryssel d\u00e4r Simon Iss\u00e1t Marainen kommer att representera Nunasvaaragruppen och h\u00e5lla ett tal inf\u00f6r demonstranterna.<\/p>\n\n\n\n

Demonstrationen handlar om att  f\u00f6rsvara EUs VATTENDIREKTIV.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns en specifik reaktion mot hur svenska gruvintressen och relaterade kemikaliefr\u00e5gor hanteras i tysta f\u00f6rhandlingar.<\/p>\n\n\n\n

Europeiska kommissionens v\u00e5rdsl\u00f6sa \u00e5tg\u00e4rd riskerar att sp\u00e5ra ur vattenskyddet!<\/em><\/p>\n\n\n\n

I en chockerande v\u00e4ndning f\u00f6r Europas milj\u00f6 har Europeiska kommissionen \u00e5tagit sig att se \u00f6ver och revidera vattenramdirektivet senast andra kvartalet 2026 inom ramen f\u00f6r\u00a0handlingsplanen RESourceEU\u00a0, i syfte att fr\u00e4mja ”tillg\u00e5ngen till kritiska r\u00e5varor i EU”. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ett extremt oroande drag, eftersom en s\u00e5dan revidering hotar att s\u00e4nka de europeiska vattenstandarderna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

www.eeb.org <\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\u201dDetta \u00e4r ett mycket v\u00e5rdsl\u00f6st beslut: det kommer att \u00f6ppna dammluckorna f\u00f6r ytterligare f\u00f6rorening av v\u00e5ra vatten och p\u00e5skynda f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5ra floder, v\u00e5tmarker och vilda djur. Vattenramdirektivet \u00e4r inte vilken lag som helst, det \u00e4r Europas fr\u00e4msta f\u00f6rsvar f\u00f6r rent, s\u00e4kert och motst\u00e5ndskraftigt vatten f\u00f6r miljontals m\u00e4nniskor. Att avveckla dess skydds\u00e5tg\u00e4rder urholkar detta skydd och reducerar det till en upps\u00e4ttning vaga l\u00f6ften \u2013 vilket l\u00e4mnar framtiden f\u00f6r v\u00e5ra vatten och v\u00e5tmarksekosystem i h\u00e4nderna p\u00e5 den kraftfulla gruvindustrin.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

EEB och andra milj\u00f6organisationer \u00e4r starkt kritiska till detta och med anledning av det planeras en protestaktion i Bryssel den 16:e april. <\/strong>Kommissionen har kallat till ett extram\u00f6te f\u00f6r representanter fr\u00e5n europeiska vattenmyndigheter den dagen f\u00f6r att diskutera revisionen. <\/p>\n\n\n\n

Aktionen kommer att s\u00e4tta spotlight p\u00e5 konsekvenserna av gruvbrytning f\u00f6r m\u00e4nniskor och natur, framf\u00f6rallt vattendrag. <\/p>\n\n\n\n

Nunasvaara \u00e4r ett bra exempel, dels pga att den planerade grafitgruvan \u00e4r listad som ett s\u00e5 kallat strategiskt projekt under EU’s Critial Raw Materials Act <\/em>men ocks\u00e5 med tanke p\u00e5 de risker det inneb\u00e4r f\u00f6r v\u00e5ra vatten. <\/p>\n\n\n\n

5 april 2026<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Vattent\u00e4kter<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sveriges riksdag och EU st\u00e4ller krav p\u00e5 att v\u00e5ra vatten ska skyddas. Bland de viktigaste vattnen att skydda \u00e4r de vi anv\u00e4nder fo\u0308r dricksvattenproduktion. Ma\u030alet a\u0308r att vi och kommande generationer ska kunna dricka ett rent och h\u00e4lsosamt vatten. Ett s\u00e4tt att skydda s\u00e5dana vattentillg\u00e5ngar \u00e4r att inr\u00e4tta vattenskyddsomr\u00e5den runt v\u00e5ra dricksvattent\u00e4kter.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r en ny vattent\u00e4kt anl\u00e4ggs tas \u00e4ven ha\u0308nsyn till vilka m\u00f6jliga f\u00f6roreningsk\u00e4llor som finns i omr\u00e5det. Tillsammans inneb\u00e4r detta ofta att endast ett f\u00e5tal platser \u00e4r la\u0308mpliga f\u00f6r dricksvattenuttag i ett s\u00e4rskilt omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Kommunala vattenf\u00f6rs\u00f6rjningsanla\u0308ggningar \u00e4r stora investeringar och att flytta en vattent\u00e4kt kostar mycket pengar. Dessutom kostar det pengar att behandla vatten s\u00e5 att det blir drickbart. Investeringskostnader och driftskostnader betalas inte med skattemedel utan med VA-taxan. \u00d6kade kostnader f\u00f6r investeringar och drift p\u00e5verkar d\u00e4rfo\u0308r \u00e4ven VA-taxan. Genom att skydda de naturliga dricksvattenresurserna s\u00e5 att vattnet \u00e4r s\u00e5 rent som m\u00f6jligt kan \u00e4ven kostnaderna f\u00f6r vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen ha\u030allas la\u030aga.<\/p>\n\n\n\n

Rent vatten i naturen beh\u00f6vs fo\u0308r att vi ska ha ett h\u00e4lsosamt dricksvatten i v\u00e5ra vattenkranar. Kiruna kommun har ansvar f\u00f6r att det dricksvatten som kommunen erbjuder \u00e4r rent. Vatten saknar \u00e4gare och det finns m\u00e5nga hot som kan leda till att vatten f\u00f6rorenas. Att skydda det vatten som n\u00e5r dricksvattent\u00e4kterna \u00e4r d\u00e4rfo\u0308r ett ansvar som vilar p\u00e5 alla medborgare.<\/p>\n\n\n\n

Vattenskyddsomr\u00e5den<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett vattenskyddsomr\u00e5de \u00e4r ett omr\u00e5de som har stor betydelse f\u00f6r den vattent\u00e4kt som skyddas. Omr\u00e5det kan vara indelat i olika zoner beroende p\u00e5 vattenta\u0308ktens s\u00e5rbarhet och vattnets transporttid till vattent\u00e4kten. F\u00f6r vattenskyddsomr\u00e5det finns f\u00f6reskrifter fastst\u00e4llda som kan vara olika f\u00f6r olika zoner inom vattenskyddsomr\u00e5det. Tanken med zonindelningen \u00e4r att anpassa skyddet s\u00e5 att vattent\u00e4kten f\u00e5r ett bra skydd utan att skyddsf\u00f6reskrifterna blir h\u00e5rdare a\u0308n n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkas riskfyllda verksamheter?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Inom omr\u00e5den med viktiga dricksvattentillg\u00e5ngar bedrivs eller planeras ofta verksamheter som inte passar ihop med en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar vattenf\u00f6rs\u00f6rjning. Dessa verksamheter m\u00e5ste da\u0308rfo\u0308r styras i olika grad.<\/p>\n\n\n\n

I vissa fall bed\u00f6ms en verksamhet utg\u00f6ra en la\u030ag risk f\u00f6r vattent\u00e4kten och d\u00e5 r\u00e4cker det med att anm\u00e4la verksamheten till kommunen.<\/p>\n\n\n\n

Krav p\u00e5 tillst\u00e5nd fo\u0308r en verksamhet ger kommunen m\u00f6jlighet att p\u00e5verka hur denna verksamhet bedrivs, p\u00e5 detta s\u00e4tt kan vattent\u00e4kten f\u00e5 ett bra skydd samtidigt som verksamheten kan till\u00e5tas inom vissa ramar. I tillst\u00e5nden anges ofta villkor f\u00f6r hur verksamheten ska bedrivas och kontrolleras. Vissa verksamheter bed\u00f6ms inneb\u00e4ra s\u00e5 stor risk f\u00f6r vattent\u00e4kten att de inte kan till\u00e5tas inom hela eller delar av vattenskyddsomr\u00e5det. F\u00f6r s\u00e5dana verksamheter inf\u00f6rs da\u0308rfo\u0308r fo\u0308rbud inom vattenskyddsomr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n

Metaller, sulfat och surt lakvatten kan p\u00e5verka vattenkvaliteten i vattendrag och orsaka fiskd\u00f6d.<\/strong><\/p>\n

\u2022 I Nunasvaara antas malmen vara sulfidhaltig d\u00e5 sidoberg kan vara syrabildande. Den f\u00f6rsurande effekten g\u00f6r att metaller lakas fr\u00e5n materialet och kan f\u00e5 negativa konsekvenser. Speciellt om utsl\u00e4pp sker i viktiga vatten och k\u00e4nslig natur.<\/p>\n

\u2022 Utsl\u00e4pp av vatten fr\u00e5n verksamheten kan inneb\u00e4ra en f\u00f6r\u00e4ndrad ekologi i recipienten som kan p\u00e5verka m\u00f6jligheterna f\u00f6r exempelvis fiske. (MKB)<\/p>\n

\u2022 Sulfider \u00e4r inom oorganisk kemi svavelf\u00f6reningar som inneh\u00e5ller sulfidjonen S 2\u2013 . De \u00e4r salter av svavelv\u00e4te. De flesta sulfider kan framst\u00e4llas genom direkt reaktion mellan grund\u00e4mnet och svavel. De flesta metallsulfider \u00e4r ytterst sv\u00e5rl\u00f6sliga och en del \u00e4r vackert f\u00e4rgade. P\u00e5 grund av dessa egenskaper har de traditionellt anv\u00e4nts vid kvalitativ analys av metalljoner<\/p>\n

\u2022 Sulfid, inom oorganisk kemi svavelf\u00f6reningar som inneh\u00e5ller sulfidjonen S2\u2013. De \u00e4r salter av svavelv\u00e4te (H2S). De flesta sulfider kan framst\u00e4llas genom direkt reaktion mellan svavel och ett annat grund\u00e4mne. De flesta metallsulfider \u00e4r ytterst sv\u00e5rl\u00f6sliga och en del \u00e4r vackert f\u00e4rgade. P\u00e5 grund av dessa egenskaper har de traditionellt anv\u00e4nts vid kvalitativ analys av metalljoner. Flera sulfider \u00e4r viktiga mineral av stor ekonomisk betydelse. Mineralen f\u00f6rekommer som s.k. glanser, kiser eller bl\u00e4nden. Av dessa \u00e4r t.ex. blyglans (PbS), kopparkis (CuFeS2) och zinkbl\u00e4nde (ZnS) ekonomiskt viktiga.flotationsprocess och detta kommer att generera anrikningssand. Processvatten uppkommer och detta m\u00e5ste renas, hur har Talga inte uppgett. Hur stora
vattenm\u00e4ngder som kommer att kr\u00e4vas har inte heller uppgetts n\u00e5gonstans. Enligt Talga \u00e4r torr deponering av anrikningssanden som produceras i processen det mest f\u00f6rdelaktiga. Detta verkar mycket tveksamt d\u00e5 avfallet \u00e4r syrabildande. Och hur s\u00e4kra kan vi vara p\u00e5 att inget l\u00e4cker ut fr\u00e5n en s\u00e5dan f\u00f6rvaring? Och vilken p\u00e5verkan kan det f\u00e5 p\u00e5 vattnet?<\/p>\n

\u2022 Om sulfidmineralhalten \u00e4r h\u00f6g och volymen bergmassor \u00e4r stor kan en oaktsam hantering av bergmassorna p\u00e5verka milj\u00f6n. Milj\u00f6p\u00e5verkan uppst\u00e5r genom att sulfidmineral oxiderar i kontakt med luft och vatten vilket resulterar i att recipienten mottar ett surt lakvatten inneh\u00e5llande h\u00f6ga metall- och svavelhalter. Vatten tillf\u00f6rs normalt sett bergmassorna genom nederb\u00f6rd.<\/p>\n

\u2022 sulfidmineral oxiderar vilket resulterar i ett s\u00e4nkt pH \u2022 oxidationsprocessen av sulfidmineral i bergmaterial frig\u00f6r t ex sulfat, j\u00e4rn och aluminium
i lakvattnet.<\/p>\n

\u2022 omgivningen blir en d\u00e5lig grogrund f\u00f6r v\u00e4xter. Om inga \u00e5tg\u00e4rder vidtas kommer det att ta l\u00e5ng tid innan n\u00e5gon ny v\u00e4xtlighet etablerar sig.<\/p>\n

\u2022 indirekta konsekvenser som utf\u00e4llning av j\u00e4rnhydroxid kan orsaka igens\u00e4ttning
dr\u00e4neringsledningar.<\/p>\n

\u2022 korrosionen av j\u00e4rn- och betongkonstruktioner kan \u00f6ka i n\u00e4rheten av sulfidf\u00f6rande
bergarter pga av l\u00e5gt pH.<\/p>\n

\u2022 Tillsammans med den f\u00f6rsurning som kan uppst\u00e5 vid hanteringen av sulfidf\u00f6rande bergarter riskerar \u00e4ven metallurlakningen att orsaka milj\u00f6p\u00e5verkan. Av sulfidmineralen \u00e4r pyrit (FeS2) dominerande i sulfidf\u00f6rande bergarter. Andra sulfidmineral som kan f\u00f6rekomma i sulfidf\u00f6rande bergarter \u00e4r bl.a. magnetkis (Fe1-x S), zinkbl\u00e4nde (ZnS), kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS), arsenikkis (FeAsS). Sulfider som exponeras f\u00f6r vatten och syre vittrar genom oxidation och kan sedan genom lakvattnet l\u00e4cka ut sitt metallinneh\u00e5ll. Dessutom inneb\u00e4r oxidation av sulfider att en sur milj\u00f6 bildas vilket i sin tur kan leda till \u00f6kad vittring av andra mineral och \u00e4nnu mer metall\u00e4ckage.<\/p>\n

\u2022 Ofta visar sig dock f\u00f6rekomsten av sulfider, speciellt j\u00e4rnsulfider, genom att vittrade ytor
ser rostiga ut.<\/p>\n

\u2022 Ber\u00e4kningar har visat att vattnet, utsl\u00e4ppt till Hosioj\u00e4rvi efter reningen, kan f\u00f6r\u00e4ndra vattenkemin i Hosioj\u00e4rvi och \u00e4ven i \u00f6stra b\u00e4cken. Det \u00e4r fr\u00e4mst l\u00e5gtoxiska (giftiga) \u00e4mnen som sulfat, kalcium och klorid som ber\u00e4knas \u00f6ka. \u00c4ven fosfor, uran och ammoniakkv\u00e4ve kan \u00f6ka n\u00e5got. Ber\u00e4kningar har gjorts p\u00e5 halter som f\u00f6rv\u00e4ntas uppkommer n\u00e4r gruvan \u00e4r i full drift. Halterna i Torne \u00e4lv kommer inte p\u00e5verkas i en punkt d\u00e5 fullst\u00e4ndig omblandning i \u00e4lvvattnet skett. (MKB)<\/p>\n

\u2022 Halter \u00f6ver 100 mg\/l sulfat p\u00e5skyndar korrosionsangrepp. Halter \u00f6ver 50 mg\/l sulfat kan ge smakf\u00f6r\u00e4ndringar. H\u00f6ga halter sulfat kan irritera mag-tarmkanalen. Det kan ge \u00f6verg\u00e5ende diarr\u00e9 hos k\u00e4nsliga barn.<\/p>\n

\u2022 Kalcium med halter \u00f6ver riktv\u00e4rdet kan orsaka utf\u00e4llningar i distributionsan- l\u00e4ggning, va-installationer och sanitetsgods, s\u00e4rskilt vid uppv\u00e4rmning, samt skador p\u00e5 textilier vid tv\u00e4tt.<\/p>\n

\u2022 Klorid kan p\u00e5skynda korrosion vid halter \u00f6verstigande 100 mg\/ l och ger vanligtvis smakf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dricksvattnet vid halter \u00f6verstigande 300 mg\/l.<\/p>\n

\u2022 H\u00f6ga halter fosfat i ditt vatten kan tyda p\u00e5 f\u00f6roreningar fr\u00e5n avlopp eller g\u00f6dsel. Fosfat kan \u00e4ven ha ett naturligt geologiskt betingat ursprung. K\u00e4llan till fosfatet kan \u00e4ven f\u00f6rorena vattnet med exempelvis koliforma bakterier s\u00e5 som E.coli, vilket kan ge upphov till allvarliga sjukdomstillst\u00e5nd.<\/p>\n

\u2022 Uran i dricksvatten kan p\u00e5verka njurarnas funktion. Det visar b\u00e5de studier p\u00e5 m\u00e4nniskor och djurf\u00f6rs\u00f6k. Njurarna p\u00e5verkas av uranets kemiska egenskaper, inte av dess str\u00e5lning.<\/p>\n

\u2022 Vid vilken ammoniakkoncentration som ett vatten blir toxiskt (giftigt) f\u00f6r vattenlevande organismer beror p\u00e5 deras k\u00e4nslighet f\u00f6r ammoniakexponering. Fisk verkar vara k\u00e4nsligare \u00e4n flertalet andra organismer, och laxartade fiskar tillh\u00f6r den k\u00e4nsligaste fiskgruppen. En sammanst\u00e4llning av kunskapen om effekter av ammoniak gjord av den centrala milj\u00f6myndigheten i Kanada ledde till f\u00f6ljande genomsnittliga akuttoxiska halter f\u00f6r laxfisk: 0,48 mg\/l f\u00f6r regnb\u00e5ge respektive 0,66 mg\/l f\u00f6r \u00f6ring (uttryckt som LC50 f\u00f6r NH3). Vid tillf\u00e4llig exponering f\u00f6r ammoniakhalter som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n dessa v\u00e4rden riskerar s\u00e5ledes mer \u00e4n h\u00e4lften av fiskarna att d\u00f6.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Protestaktion i Bryssel den 16:e april. Simon Iss\u00e1t Marainen \u00e5ker ner till Bryssel 15-17 april och frontar v\u00e5r sak. Han kommer m\u00f6tas upp av den svenska Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke den 16 april och d\u00e4refter kommer han att h\u00e5lla sitt tal p\u00e5 manifestationen i ca 7-10 minuter. European Environmental Bureau (EEB). Vi f\u00f6retr\u00e4der n\u00e4stan 200 … <\/p>\n

L\u00e4s mer \u201dVattnet\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7017","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7017"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8555,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7017\/revisions\/8555"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}