{"id":7019,"date":"2025-04-09T10:42:48","date_gmt":"2025-04-09T08:42:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=7019"},"modified":"2026-02-05T15:47:35","modified_gmt":"2026-02-05T14:47:35","slug":"ekonomi-och-analys","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/ekonomi-och-analys\/","title":{"rendered":"Ekonomi och Analys"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-cover alignfull\" style=\"min-height:100vh;aspect-ratio:unset;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"768\" height=\"1024\" class=\"wp-block-cover__image-background wp-image-7227\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0002-768x1024.jpg\" data-object-fit=\"cover\" srcset=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0002-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0002-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0002.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px\" \/><span aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-cover__background has-background-dim\"><\/span><div class=\"wp-block-cover__inner-container is-layout-flow wp-block-cover-is-layout-flow\">\n<p class=\"has-text-align-center has-large-font-size wp-block-paragraph\"><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<div style=\"height:100px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-0e47273b wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\"><\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\"><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-0e47273b wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"581\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-2-581x1024.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-8147\" srcset=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-2-581x1024.png 581w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-2-170x300.png 170w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-2.png 1148w\" sizes=\"auto, (max-width: 581px) 100vw, 581px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p class=\"has-small-font-size wp-block-paragraph\"><strong><em>I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar f\u00f6rbi och de enorma v\u00e4rden som genererats st\u00e5r en h\u00e5rd verklighet: F\u00f6r varje miljard malmen genererar f\u00e5r Kirunaborna beh\u00e5lla mindre \u00e4n en tiondel. Resten f\u00f6rsvinner in i ett slags ekonomiskt svart h\u00e5l \u2013 Sveriges statskassa. Historien omtv\u00e5 Sverige. <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-small-font-size wp-block-paragraph\"><strong><em>Ett extraktivt Sverige d\u00e4r resurser pumpas ur marken. <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-small-font-size wp-block-paragraph\"><strong><em>Ett f\u00f6rvaltnings-Sverige d\u00e4r dessa resurser konsumeras genom omf\u00f6rdelning. Mellan dessa tv\u00e5 v\u00e4xer en allt djupare klyfta av misstro och utarmning.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-medium-font-size wp-block-paragraph\"><strong>Nunasvaara, en dyr aff\u00e4r, &#8211; det ger inga inkomster f\u00f6r Kiruna kommun<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En eventuell gruvetablering i Nunasvaara blir troligen en dyr aff\u00e4r f\u00f6r kommunen och skattebetalarna.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kiruna kommun har i dagsl\u00e4get ca. 2000 pers. som veckopendlar till sina arbeten i kommunen, sk. fly-in &#8211; fly-out. Dessa m\u00e4nniskor betalar skatt i sina hemkommuner, d\u00e4rmed g\u00e5r Kiruna kommun miste om ca. 140 miljoner kronor om \u00e5ret pga uteblivna skatteint\u00e4kter. De som pendlar har r\u00e4tt till alla kommunens faciliteter samt infrastruktur och \u00f6vrig samh\u00e4llsservice precis som vi som \u00e4r bosatta i kommunen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Det r\u00e5der bostadsbrist<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Eftersom det \u00e4r brist p\u00e5 arbetskraft i n\u00e4romr\u00e5det s\u00e5 m\u00e5ste folk flytta hit eller pendla till sina arbeten. \u00c4r det kommunens ansvar att se till att det finns bost\u00e4der \u00e5t alla eller har staten n\u00e5got ansvar? Finns kapaciteten hos kommunen f\u00f6r bostadsbyggande, det \u00e4r ett risktagande att bygga bost\u00e4der pga att ett f\u00f6retag vill starta en gruva. Om etableringen misslyckas finns det ingen statlig hj\u00e4lp att f\u00e5. F\u00f6ljden kan bli att kommunen f\u00e5r dra ner p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rden. Ebba Busch har svaret: \u201d<em>Kiruna kommer att vinna p\u00e5 det, de f\u00e5r ju arbetstillf\u00e4llen och slipper beroendet av Kina och Kongo\u201d.<\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Arbetstillf\u00e4llen och ekonomi <\/strong><br>F\u00f6r det f\u00f6rsta kan det konstateras att en gruvas lokala och regionala ekonomiska effekter \u00e4r en viktig aspekt av dess h\u00e5llbarhet. Om en gruva inte ger upphov till lokala positiva ekonomiska effekter kommer lokalsamh\u00e4llet enbart att uppleva gruvans negativa effekter. Ett exempel \u00e4r gruvan i<br>Kaunisvaara, trots gruvan s\u00e5 har befolkningen och skatteint\u00e4kterna minskat i Pajala kommun.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br><strong>Talga AB<\/strong> utlovar en befolknings\u00f6kning med ca. 50 pers. i kommunen. Arbetskraftsbrist r\u00e5der i<br>n\u00e4romr\u00e5det s\u00e5 en rekrytering fr\u00e5n andra orter m\u00e5ste ske. Var skall dessa m\u00e4nniskor bo?<br>Bostadsbrist kan fungera som en flaskhals f\u00f6r lokal utveckling. Brist p\u00e5 bost\u00e4der i gruvsamh\u00e4llen medf\u00f6r att arbetskraften m\u00e5ste pendla.<br>Det kan dessutom vara riskfyllt att bygga bost\u00e4der i gruvsamh\u00e4llen eftersom r\u00e5varumarknaden \u00e4r konjunkturk\u00e4nslig och det \u00e4r inte heller s\u00e4kert att arbetskraften alltid vill bos\u00e4tta sig p\u00e5 arbetsorten. I Sverige beskattas inkomster i den kommun d\u00e4r en person \u00e4r skriven och en stor inpendling till en gruvkommun inneb\u00e4r att skatteint\u00e4kterna uteblir.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br><strong>\u201dFly in &#8211; Fly out\u201d<\/strong> <br>Men \u00e4ven pendlare m\u00e5ste bo n\u00e5gonstans de perioder dom arbetar. Dessutom kr\u00e4ver dessa m\u00e4nniskor samh\u00e4llsservice i form av l\u00e4karv\u00e5rd, tandv\u00e5rd m.m. Vem bekostar det?<br>Jo, det g\u00f6r vi som betalar skatt i kommunen och till dem h\u00f6r ju inte dessa pendlare,- allts\u00e5 en kostnad f\u00f6r skattebetalarna.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>\u201dFly in-Fly out\u201d g\u00f6r att vi tappar skattepengar och det blir sv\u00e5rare att<br>utveckla kommunens verksamheter, s\u00e4ger fd. kommunalr\u00e5det Gunnar Selberg (C) till SVT. 2021-02-25<\/li>\n<\/ul>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Konsekvensanalys<\/strong> <br>Har gjorts n\u00e5gon analys av detta projekt i fr\u00e5ga om utsl\u00e4pp, ekonomi eller de sociala aspekterna? Pendling, malmtransporter ner till Lule\u00e5, hela gruvprocessen, avverkning av skog, blottl\u00e4ggande av markomr\u00e5den, f\u00f6rlorade jobb inom renn\u00e4ringen, v\u00e4rden p\u00e5 fritidshus, friluftsliv, vattenkvalitet, samh\u00e4llsservice, skatteint\u00e4kter, arbetstillf\u00e4llen\/ arbetsl\u00f6sa, boende, riksintressen (planomr\u00e5det ber\u00f6rs av 5 olika riksintressen) samt Natura 2000, Torne-Vittangi-Kalix \u00e4lvar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br><strong>R\u00e5varupriser<\/strong> <br>Vad h\u00e4nder om r\u00e5varupriserna g\u00e5r ner? Eftersom de flesta av oss har levt med<br>pendlingarna vad g\u00e4ller j\u00e4rnmalmspriserna s\u00e5 vet vi att det kan g\u00e5 fort utf\u00f6r. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 gruvor som lagt ner sin verksamhet pga d\u00e5lig l\u00f6nsamhet. Vem st\u00e5r f\u00f6r kostnaderna som uppst\u00e5r n\u00e4r det skall g\u00f6ras en \u00e5terst\u00e4llning? Ofta drabbar detta skattebetalarna.<br>Talga AB \u00e4r ett dotterbolag till ett Australiensiskt f\u00f6retag som inte driver detta projekt pga v\u00e4lg\u00f6renhet eller f\u00f6r att r\u00e4dda milj\u00f6n, det handlar bara om att tj\u00e4na pengar. Bolaget marknadsf\u00f6r gruvan som milj\u00f6v\u00e4nlig, &#8211; det ligger i tiden. Men det vet ju redan alla, &#8211; det finns inga milj\u00f6v\u00e4nliga gruvor.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br><strong>Riksrevisionsverket<\/strong> har kommit fram till att det idag drivs gruvor utan att det finns pengar till st\u00e4dning efter\u00e5t. Till exempel n\u00e4mns att n\u00e4r Northland Resources j\u00e4rnmalmsgruva gick i konkurs fanns det 29 miljoner kronor f\u00f6r att s\u00e4kra milj\u00f6n. Enligt ber\u00e4kningar som gjorts kommer det att kosta ca. 250 miljoner kronor att st\u00e4da upp naturen efter gruvan.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"768\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0005-768x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7228\" srcset=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0005-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0005-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.nunasvaara.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/IMG-20250409-WA0005.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar f\u00f6rbi och de enorma v\u00e4rden som genererats st\u00e5r en h\u00e5rd verklighet: F\u00f6r varje miljard malmen genererar f\u00e5r Kirunaborna beh\u00e5lla mindre \u00e4n en tiondel. Resten f\u00f6rsvinner in i ett slags ekonomiskt svart h\u00e5l \u2013 Sveriges statskassa. Historien omtv\u00e5 Sverige. Ett extraktivt Sverige d\u00e4r resurser pumpas ur marken. Ett f\u00f6rvaltnings-Sverige &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/ekonomi-och-analys\/\" class=\"more-link\">L\u00e4s mer<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dEkonomi och Analys\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7019","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7019","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7019"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8383,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7019\/revisions\/8383"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}