{"id":7875,"date":"2025-11-11T19:08:12","date_gmt":"2025-11-11T18:08:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=7875"},"modified":"2026-06-01T12:25:58","modified_gmt":"2026-06-01T10:25:58","slug":"artiklar-texter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/artiklar-texter\/","title":{"rendered":"Artiklar \/ Texter"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Om ni har f\u00f6rslag till n\u00e5gon artikel\/text som ni vill att vi publicerar s\u00e5 g\u00e5r det bra att mejla den till: hemsidan@nunasvaara.se<\/p>\n\n\n\n

B\u00e4st \u00e4r att mejla ett f\u00e4rdigt f\u00f6rslag. Skicka texten som en word-fil. Vi vill inte ha texter i pdf-format. Skicka g\u00e4rna med f\u00f6rslag till relevanta l\u00e4nkar som kan l\u00e4ggas in. Maximalt 5500 tecken inkl. mellanslag. Vi vill veta vem som ligger bakom artikeln, om det inte framg\u00e5r av texten. Ange alltid ett mobilnummer i mejlet ifall vi vill ha snabb kontakt f\u00f6r att st\u00e4lla eventuella fr\u00e5gor om texten.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Inl\u00e4gg av Carina Henriksson p\u00e5 Facebook <\/p>\n\n\n\n

L\u00f6rdagen den 30 maj 2026<\/p>\n\n\n\n

Under l\u00f6rdagen samlades bybor och m\u00e4nniskor fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran i Vittangi f\u00f6r manifestationen JA till en framtid utan gruva i Nunasvaara!<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

Det blev en dag pr\u00e4glad av engagemang, gemenskap och k\u00e4rlek till platsen \u2013 en kraftfull samling f\u00f6r v\u00e5r natur, v\u00e5ra skogar, v\u00e5ra vatten och f\u00f6r en framtid utan gruva i Nunasvaara.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I fronten stod Ulrik Lidstr\u00f6m<\/a>, Hanna R\u00e5man, Naturskyddsf\u00f6reningen Kiruna<\/a> och Mats Sidmalm<\/a> som konferencier under dagen och kv\u00e4llen. Tal, musik, m\u00f6ten och samtal v\u00e4vdes samman till en manifestation d\u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika bakgrunder f\u00f6renades kring samma \u00f6vertygelse: att naturen inte \u00e4r en resurs bland andra, utan sj\u00e4lva grunden f\u00f6r liv, kultur och framtid. F\u00f6redrag\/Tal av bl.a Urpo Taskinen, Mats Taaveniku<\/a>, Bj\u00f6rn Lundquist<\/a>, Lars Munk<\/a>, Karin Kvarfordt Nila, Henrik Blind<\/a>, Mia Sved\u00e4ng. Musi\/Poesi av bl.a Simon Marainen, R\u00f6nn-Lisa, \u00d6rjan M\u00e4ki<\/a> & Johan M\u00e4ki (Favorite Hippies), Viktor Krutr\u00f6k, Jonas Pietik\u00e4inen<\/a> fr\u00e5n H\u00f6storkestern<\/a>, Arvid Andersson Ellis fr\u00e5n Glesbygd’n<\/a>, Carina Henriksson<\/a> och Roger Nor\u00e9n<\/a> m.fl samt uppstr\u00f6ms Yngve Bergqvist<\/a>, Einar Knudsen (med 2 fulla flottar), H\u00e5kan Lundstr\u00f6m, Simon Lundstr\u00f6m m.fl<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r samer, tornedalingar, kv\u00e4ner, lantalaiset och bofasta st\u00e5r sida vid sida blir det tydligt att kampen handlar om mer \u00e4n en enskild gruva. Den handlar om r\u00e4tten till marken, vattnet och ber\u00e4ttelserna. Om demokrati. Om vilka v\u00e4rden som ska f\u00e5 v\u00e4ga tyngst n\u00e4r beslut fattas om m\u00e4nniskors livsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

Nunasvaara \u00e4r en av m\u00e5nga platser d\u00e4r biologisk och kulturell m\u00e5ngfald riskerar att offras i exploateringens namn. N\u00e4r kommuner och medborgare k\u00f6rs \u00f6ver med h\u00e4nvisning till nationella intressen uppst\u00e5r en avg\u00f6rande fr\u00e5ga: Vem \u00e4ger egentligen framtiden?<\/p>\n\n\n\n

Mitt i denna kamp fanns ocks\u00e5 n\u00e5got annat. S\u00e5ngerna. Samtalen. Barnens lek vid \u00e4lven. Kaffekopparna i h\u00e4nder som m\u00f6ttes. P\u00e5minnelsen om att motst\u00e5nd inte bara handlar om att s\u00e4ga nej \u2013 utan ocks\u00e5 om att f\u00f6rsvara det man \u00e4lskar.<\/p>\n\n\n\n

GlesbygdsDivan Carina Henriksson<\/a> & Roger Nor\u00e9n var p\u00e5 plats med tv\u00e5 infotainmentinslag: ett vid \u00e4lvstranden och ett mitt i manifestationen. D\u00e4r vi hade skrivit 2 musikaliska manifest som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5nga r\u00f6sterna, k\u00e4nslorna och ber\u00e4ttelserna som s\u00e4llan ryms i beslutsunderlag och pressmeddelanden, men som b\u00e4r sj\u00e4lva k\u00e4rnan i fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

Och n\u00e4r orden fr\u00e5n alla deltagare p\u00e5, framf\u00f6r och bakom scenen tystnat fortsatte \u00e4lven att tala.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4lven flyter genom marker d\u00e4r m\u00e4nniskor levt, arbetat, fiskat, s\u00f6rjt och firat i generationer. Den b\u00e4r minnen av dem som kom f\u00f6re och ansvar inf\u00f6r dem som kommer efter.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad som st\u00e5r p\u00e5 spel beh\u00f6ver vi alla d\u00e4rf\u00f6r lyssna vidare \u2013 till de r\u00f6ster och de ord som formulerats i manifestationens eget budskap – och lyssna in\u00e5t – till oss sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n

Vad vill vi l\u00e4mna efter oss?<\/em><\/p>\n\n\n\n

\/\/\/<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r f\u00f6ljer utdrag ur det musikaliska manifestet som GlesbygdsDivan&Roger gjorde uppstr\u00f6ms efter \u00e4lven.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVi st\u00e5r h\u00e4r i en tid – d\u00e5 allt verkar ha ett pris – men inget l\u00e4ngre \u00e4r ov\u00e4rderligt.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r h\u00f6ra att detta \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n\n\n\n

Att v\u00e5ra marker \u00e4r nationellt intresse.<\/p>\n\n\n\n

Att vissa landskap m\u00e5ste offras f\u00f6r ekonomin, industrin och framtiden.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4rkligt nog \u00e4r det alltid samma platser – som ska ge upp sin mark och samma m\u00e4nnsikor som ska ge upp sina vatten.<\/p>\n\n\n\n

Alltid med l\u00f6ften om att skadorna g\u00e5r att hantera senare.<\/p>\n\n\n\n

Men senare \u00e4r ocks\u00e5 en tid n\u00e5gon m\u00e5ste leva i.<\/p>\n\n\n\n

En dag kommer n\u00e5gon st\u00e5 h\u00e4r efter oss.<\/p>\n\n\n\n

Kanske ett barn.<\/p>\n\n\n\n

Kanske n\u00e5gon som \u00e4nnu inte \u00e4r f\u00f6dd.<\/p>\n\n\n\n

Och den m\u00e4nniskan kommer fr\u00e5ga:<\/p>\n\n\n\n

Vad gjorde ni n\u00e4r ni visste?<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r ni f\u00f6rstod vad som h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda med skogarna, vattnet och markerna?<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad svarar vi?<\/p>\n\n\n\n

Att vi trodde n\u00e5gon annan skulle s\u00e4ga ifr\u00e5n? Att allt redan var best\u00e4mt?<\/p>\n\n\n\n

Att pengar v\u00e4gde tyngre \u00e4n liv?<\/p>\n\n\n\n

Nej.<\/p>\n\n\n\n

Vi vill kunna s\u00e4ga:<\/p>\n\n\n\n

Vi stod h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Vi skyddade det vi \u00e4lskade.<\/p>\n\n\n\n

Vi skyddade det vi \u00e4lskade.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4mna v\u00e4rlden lite mer hel \u00e4n vi fann den.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

– S\u00c5NG<\/p>\n\n\n\n

Det finns ett ord som ofta anv\u00e4nds om s\u00e5dana h\u00e4r platser: resurs.<\/p>\n\n\n\n

Nuunasvaara \u00e4r inte en resurs.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ett hem.<\/p>\n\n\n\n

Ett landskap.<\/p>\n\n\n\n

Ett sammanhang.<\/p>\n\n\n\n

Liv<\/p>\n\n\n\n

Det finns m\u00e4nniskor som tror att natur \u00e4r n\u00e5got man bes\u00f6ker.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r vet vi:<\/p>\n\n\n\n

Att naturen \u00e4r ov\u00e4rderlig<\/p>\n\n\n\n

Att naturen \u00e4r n\u00e5got vi alla tillh\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Vi st\u00e5r h\u00e4r idag<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r skogen.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r vattnet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r stillheten.<\/p>\n\n\n\n

Och framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Vi s\u00e4ger Ja – till en framtid utan gruva.<\/p>\n\n\n\n

– S\u00c5NG\u201d<\/p>\n\n\n\n

\/\/\/<\/p>\n\n\n\n

I kampen f\u00f6r v\u00e5r natur st\u00e5r vi enade. N\u00e4r v\u00e5ra kulturer och marker hotas st\u00e5r vi starka – tillsammans. Nunasvaara \u00e4r en av m\u00e5nga platser d\u00e4r biologisk och kulturell m\u00e5ngfald hotas av osynligg\u00f6rande och utrotning. Det demokratiska Sverige gungar n\u00e4r kommun och medborgare k\u00f6rs \u00f6ver med h\u00e4nvisning till nationellt intresse. N\u00e4r kapitalet styr v\u00e4ger kultur, historia och natur l\u00e4tt. Allas v\u00e5ra r\u00f6ster \u00e4r viktiga.<\/p>\n\n\n\n

Och det tar inte slut h\u00e4r\u2026<\/p>\n\n\n\n

Efter grafit i Nunasvaara f\u00f6ljer kobolt i n\u00e4rheten av Pessinki naturreservat och koppar, guld, silver och molybden i Laver och \u2026.<\/p>\n\n\n\n

Naturskyddsf\u00f6reningen i Norrbottens l\u00e4n<\/a>, Naturskyddsf\u00f6reningen<\/a>, Amnesty S\u00e1pmi<\/a><\/p>\n\n\n\n

\/\/\/<\/p>\n\n\n\n

\"\ud83c\udf32\" Vi samtalar vidare i sommar med KalhyggesOpera \u2022 Opera Vildmark, d\u00e4r Kalhyggesopera m\u00f6ter Norrbottens urskog 17 juli i Lainio By – Det blir opera mitt i den boreala verkligheten i anslutning till Pessinki Naturreservat.<\/p>\n\n\n\n

\"\ud83e\udeb5\" I Lainio by h\u00e5lls f\u00f6redrag, exkursioner, workshop, utst\u00e4llningar som kastar ljus p\u00e5 klimat och milj\u00f6- h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor, det finns \u00e4ven plats f\u00f6r reflektionsstunder och en poesistuga – allt under paraplyet SKOGSRUM – med deltagarbaserade aktiviteter f\u00f6r alla \u00e5ldrar.<\/p>\n\n\n\n

\"\ud83c\udf32\" Kammaroperan \u201dS\u00e5ng f\u00f6r en f\u00f6rlorad skog\u201d behandlar solastagi, sorgen efter en f\u00f6rlorad plats.<\/p>\n\n\n\n

\"\ud83c\udf32\" L\u00e4s mer p\u00e5 v\u00e5r hemsida https:\/\/www.glesbygdsdivan.se\/kalhyggesoperan<\/a><\/p>\n\n\n\n

eller Facebook KalhyggesOpera \u2022 Opera Vildmark<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

GlesbygdsDivan Carina Henriksson<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Citat: ” Min kamp f\u00f6r kulturell, spr\u00e5klig och biologisk m\u00e5ngfald handlar ytterst om r\u00e4tten att finnas till \u2014 m\u00e4nniskor, spr\u00e5k, skogar, \u00e4lvar och livsformer. Vi finns alla h\u00e4r, sammanv\u00e4vda med varandra, och n\u00e4r n\u00e5gon tystas eller n\u00e5got utpl\u00e5nas f\u00f6rlorar vi alla en del av v\u00e5r gemensamma framtid.\u201d <\/em><\/p>\n\n\n\n

Carina Henriksson (GlesbygdsDivan) <\/strong>\u00e4r en flerfaldigt prisad gr\u00e4ns- och genrel\u00f6s s\u00e5ngerska, scenkonstn\u00e4r, regiss\u00f6r, dramatiker, l\u00e5tskrivare och kulturaktivist med r\u00f6tter i b\u00e5de den samiska och tornedalska minoriteten. Med en repertoar som sp\u00e4nner fr\u00e5n opera och folkmusik till jojk och alternativ pop ger hon r\u00f6st \u00e5t samiska och tornedalska ber\u00e4ttelser p\u00e5 nationella och internationella scener.<\/p>\n\n\n\n

Som grundare och konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r GlesbygdsDivan<\/em> och Opera Vildmark,<\/em> samt initiativtagare till Arctic Artist<\/em>, skapar hon flerspr\u00e5kig och transdisciplin\u00e4r scenkonst som st\u00e4rker minoritetskulturer och bygger broar mellan m\u00e4nniskor, spr\u00e5k och kulturer i den arktiska regionen. Hon arbetar \u00e4ven med f\u00f6rel\u00e4sningar och infotainment (mix av s\u00e5ng, musik, poesi, storytelling och f\u00f6redrag) kring kultur, identitet och livsh\u00e4lsa och har just inlett ett samarbete med R\u00e4ttighetscentrum i Norrbotten f\u00f6r att genom konstn\u00e4rliga uttryck lyfta fr\u00e5gor om demokrati, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, diskriminering och allas lika v\u00e4rde.
Hennes kulturg\u00e4rning har uppm\u00e4rksammats genom bland annat SVT:s filmatisering av den trespr\u00e5kiga operan Bj\u00f6rnen<\/em> p\u00e5 Icehotel samt dokument\u00e4rserien VildmarksDivan <\/em>p\u00e5 SVT. \u00c4ven kungahuset har uppm\u00e4rksammat hennes arbete f\u00f6r tillg\u00e4nglig och diversifierad kultur i hela landet samt kulturens betydelse f\u00f6r demokrati och livsh\u00e4lsa i glesbygd.<\/p>\n\n\n\n

Vad h\u00e4nder n\u00e4r skogen f\u00e5r en r\u00f6st? N\u00e4r \u00e4lven minns?<\/em><\/p>\n\n\n\n

I sitt konstn\u00e4rskap lyfter Carina fr\u00e5gor om m\u00e4nniskans relation till naturen, platsen och det levande kulturarvet i norr. H\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor och l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara livsmilj\u00f6er gestaltas bland annat <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

i den tv\u00e5spr\u00e5kiga s\u00e5ngcykeln Strandpartitur\u2013Rantapartituuri<\/em>, d\u00e4r de kvarvarande fria \u00e4lvarna f\u00e5r r\u00f6st genom musik och sceniskt ber\u00e4ttande. H\u00e4r f\u00f6renas ekologiska perspektiv med kulturhistoria och m\u00e4nniskors minnen av \u00e4lvlandskapens betydelse f\u00f6r identitet, spr\u00e5k och livsvillkor.<\/p>\n\n\n\n

Detta engagemang forts\u00e4tter i arbetet med kommande <\/strong>KalhyggesOpera<\/em><\/strong>, med premi\u00e4r den 17 juli under kulturveckan i Lainio By.<\/strong> Operan utspelar sig i den boreala verkligheten n\u00e4ra Pessinki naturreservat, ett omr\u00e5de som hotas av exploatering och kortsiktig resursutvinning. Genom konsten synligg\u00f6rs b\u00e5de skogens existentiella v\u00e4rden och behovet av ett h\u00e5llbart skogsbruk som v\u00e4rnar biologisk m\u00e5ngfald, kulturmilj\u00f6er och framtida generationers livsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

I pipeline ligger \u00e4ven en gruvopera som planeras i samverkan med kulturhuvudstads\u00e5ret Kiruna 2029.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Carina kommer \u00e4ven medverka vid Arctic Art Summit, kulturpolitiskt toppm\u00f6te i Ume\u00e5 och delta i en panel d\u00e4r jag \u00e4r Sveriges r\u00f6st i en internationell panel fr\u00e5n Arktiska regionen – d\u00e4r vi samtalar bl. a kring konstens roll och m\u00f6jligheter att p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n

Citat: <\/strong>”Jag engagerar mig f\u00f6r att v\u00e5ra sista sammanh\u00e4ngande natur- och kulturmilj\u00f6er inte ska offras f\u00f6r kortsiktig exploatering. Nunasvaara handlar inte bara om en gruva \u2014 det handlar om vilket arv vi l\u00e4mnar vidare, om respekt f\u00f6r de m\u00e4nniskor som bor h\u00e4r, respekt f\u00f6r naturen och de livsformer som h\u00f6r hemma d\u00e4r.\u201d \u2014 <\/em>GlesbygdsDivan Carina Henriksson<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Roger Nor\u00e9n<\/em><\/strong>
Citat: ” I en samh\u00e4llsomvandling s\u00e5 omfattande som den vi nu ser i norra Sverige m\u00e5ste alla perspektiv f\u00e5 h\u00f6ras innan avg\u00f6rande beslut fattas om framtiden. Kulturscenen har en unik roll eftersom den \u00e4r neutral mark \u2013 h\u00e4r m\u00f6ts m\u00e4nniskor f\u00f6rst som m\u00e4nniskor, innan de m\u00f6ter varandras \u00e5sikter. Det skapar f\u00f6rst\u00e5else ist\u00e4llet f\u00f6r polarisering. F\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor handlar det om identitet, historia, natur och tillh\u00f6righet. N\u00e4r m\u00e4nniskor med djupa r\u00f6tter i bygden k\u00e4nner oro inf\u00f6r vad som kan g\u00e5 f\u00f6rlorat m\u00e5ste det tas p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. – Det skapar f\u00f6rst\u00e5else ist\u00e4llet f\u00f6r polarisering. F\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor handlar det om identitet, historia, natur och tillh\u00f6righet. Vi f\u00e5r inte bli s\u00e5 fattiga i v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka att enbart kortsiktig ekonomisk vinning f\u00e5r styra beslut som p\u00e5verkar b\u00e5de m\u00e4nniskor, kulturarv och landskap f\u00f6r generationer fram\u00e5t\u201d – <\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Roger Nor\u00e9n<\/strong> \u00e4r multiinstrumentalist med piano, dragspel och klarinett som fr\u00e4msta instrument, och medverkar regelbundet som musiker i GlesbygdsDivans turnerande produktioner och infotainment. Han har tidigare varit verksam som klarinettist i flera orkestrar, undervisat vid Musikh\u00f6gskolan i Pite\u00e5 och varit medf\u00f6rfattare till ett flertal musikskolor och pedagogiska verk.<\/p>\n\n\n\n

Till vardags arbetar han som konserthuschef vid Studio Acusticum, ett av norra Europas mest moderna konserthus och en central akt\u00f6r inom kulturdriven samh\u00e4llsutveckling i norra Sverige. D\u00e4r arbetar han i n\u00e4ra samverkan mellan kultur, n\u00e4ringsliv, forskning och utbildning f\u00f6r att st\u00e4rka h\u00e5llbara och attraktiva livsmilj\u00f6er. <\/p>\n\n\n\n

Genom sitt arbete verkar han f\u00f6r att synligg\u00f6ra kulturens roll som demokratisk kraft och samh\u00e4llsb\u00e4rare \u2014 d\u00e4r konst och musik inte bara skapar upplevelser, utan ocks\u00e5 f\u00f6renar m\u00e4nniskor, st\u00e4rker identitet och bidrar till l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara samh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Citat: \u201dN\u00e4r regeringen h\u00e4nvisar till \u2019nationellt intresse\u2019 men samtidigt k\u00f6r \u00f6ver samiska, tornedalska och bofasta perspektiv, liksom kommunens egna st\u00e4llningstaganden, d\u00e5 urholkas demokratin. Det \u00e4r ett allvarligt \u00f6vertramp n\u00e4r m\u00e4nniskors levda erfarenheter, kulturarv och l\u00e5ngsiktiga livsmilj\u00f6er v\u00e4ger l\u00e4ttare \u00e4n kortsiktig exploatering och resursutvinning \u2014 s\u00e4rskilt n\u00e4r v\u00e5ra sista kvarvarande fria och outbyggda \u00e4lvar hotas och grundvatten riskerar att f\u00f6rorenas f\u00f6r generationer fram\u00e5t.\u201d \u2014<\/em> GlesbygdsDivan Carina Henriksson<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

2026-05-17<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Jonas Sj\u00f6stedt.  Den 25 april 2026 p\u00e5 facebook<\/p>\n\n\n\n

Ska verkligen de som bor n\u00e4ra en gruva ha mindre r\u00e4tt till rent vatten \u00e4n andra? L\u00e4s veckans kr\u00f6nika i Folkbladet:<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sveriges EU-kommission\u00e4r, moderaten Jessika Roswall, \u00e4r unik. Det \u00e4r den f\u00f6rsta EU-kommission\u00e4ren i EU:s historia som ansvarar f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gor och fokuserar mer p\u00e5 att f\u00f6rs\u00e4mra EUs milj\u00f6direktiv \u00e4n att p\u00e5 att minska milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

EU-kommissionen fungerar allt mer som en utf\u00f6rarorganisation f\u00f6r de storf\u00f6retag och lobbyister som g\u00e5r som barn i huset i de stora kontorskomplexen i Bryssel.Modeordet f\u00f6r dagen \u00e4r f\u00f6renkling, i praktiken handlar som om l\u00e4gre milj\u00f6krav och s\u00e4mre r\u00e4ttigheter f\u00f6r l\u00f6ntagarna.<\/p>\n\n\n\n

Nu senast \u00e4r det gruvindustrin som har lyckats i sin lobbying. Publikationen DeSmog rapporterar om att enbart lobbygruppen Euromines hade 108 m\u00f6ten med EU-kommissionen 2025. Svenska gruvf\u00f6retag tillh\u00f6r de mest aktiva i arbetet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4mra EU:s milj\u00f6krav.<\/p>\n\n\n\n

De ser ut att ha lyckats. EU-kommissionen f\u00f6rbereder ett f\u00f6rslag om att s\u00e4nka kraven p\u00e5 vattenkvalitet i samband med just gruvbrytning. I klartext inneb\u00e4r det att den som bor i n\u00e4rheten av en gruva ska tvingas godta s\u00e4mre vattenkvalitet \u00e4n andra EU-medborgare.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

En betydande del av de m\u00f6jliga nya gruvorna ligger i Sverige.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6resl\u00e5r att Jessika Roswall \u00e5ker en tur Malmf\u00e4lten, V\u00e4stan\u00e5 vid Indals\u00e4lven i Medelpad eller Norra K\u00e4rr vid den unika sj\u00f6n V\u00e4ttern och f\u00f6rklarar f\u00f6r de som bor d\u00e4r varf\u00f6r just de ska ta risken att f\u00e5 sitt vatten nedsmutsat.<\/p>\n\n\n\n

Det handlar om att skapa undantag i EU:s ramdirektiv om vatten, ett avg\u00f6rande verktyg f\u00f6r att se till att vi har rent dricksvatten. Jag var med och f\u00f6rhandlade fram direktivet i en f\u00f6rlikning med EU:s ministerr\u00e5d f\u00f6r 25 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

EU har regler om gruvavfall. Jag var ansvarig f\u00f6r EU-parlamentets del n\u00e4r de f\u00f6rhandlades fram. Den direkta orsaken till att de togs fram var stor milj\u00f6katastrofer i Rum\u00e4nien och Spanien n\u00e4r gruvdammar kollapsade och smutsade ned flodsystem och skyddade naturomr\u00e5den med giftigt avfall.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Sveriges bl\u00e5bruna regering har lobbats h\u00e5rt av gruvf\u00f6retag. Det \u00e4r sannolikt en av orsakerna till att Ebba Busch vill avskaffa att renn\u00e4ringen ses som riksintresse.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga omstridda gruvprojektet ligger i Sapmi och p\u00e5verkar samebyarnas framtid.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Regeringen k\u00f6rde \u00f6ver Kiruna kommun som inte ville ha en ny grafitgruva i Vittangi. H\u00f6gerregeringen verkar se p\u00e5 Norrland som en koloni d\u00e4r man inte beh\u00f6ver ta s\u00e5 stor h\u00e4nsyn till oss som bor h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Vi beh\u00f6ver gruvor inte minst f\u00f6r dem gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Men gruvorna m\u00e5ste klara milj\u00f6kraven och st\u00e4da upp efter sig n\u00e4r brytningen \u00e4r avklarad. Genom att st\u00e4lla tydliga milj\u00f6krav m\u00e5ste metoderna f\u00f6r brytningen anpassas och l\u00e5ngsiktiga seri\u00f6sa f\u00f6retag gynnas.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rslaget om f\u00f6rs\u00e4mrade milj\u00f6krav f\u00f6r gruvor \u00e4r inte bara oansvarigt f\u00f6r v\u00e5r milj\u00f6. Det kommer att \u00f6ppna f\u00f6r liknande krav fr\u00e5n andra branscher. Dessutom l\u00e4r det leda till att motst\u00e5ndet mot nya gruvor h\u00e5rdnar. Varf\u00f6r ska de som bor n\u00e4ra en gruva acceptera s\u00e4mre vattenkvalitet \u00e4n andra?<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att gruvor ska accepteras b\u00f6r vi g\u00e5 en annan v\u00e4g. Milj\u00f6kraven ska sj\u00e4lvklart respekteras. Renn\u00e4ring och naturskyddade omr\u00e5den ska fredas. Kommunerna b\u00f6r f\u00e5 hj\u00e4lp med bost\u00e4der, utbildning och infrastruktur s\u00e5 att nya gruvor leder till fler inv\u00e5nare som betalar kommunalskatt, nya barn i skolan och livskraftiga samh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Den l\u00f6jligt l\u00e5ga mineralavgiften i Sverige b\u00f6r h\u00f6jas s\u00e5 att mer av gruvbolagens vinster hamnar d\u00e4r rikedomen skapas.Rikedomen i marken tillh\u00f6r oss som bor h\u00e4r, inte gruvbolag med huvudkontor l\u00e5ngt borta.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Henrik Blind (MP), kommunalr\u00e5d i Jokkmokk – p\u00e5 facebook. 2026-04-28 <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r glad att bo i en kommun d\u00e4r alla partier har enats om ett gemensamt uttalande som tar avst\u00e5nd fr\u00e5n Kristdemokraternas politik kring renn\u00e4ringen. F\u00f6r oss \u00e4r rensk\u00f6tseln en sj\u00e4lvklar och viktig del av kommunens utveckling. Ett st\u00e4llningstagande som ett helt enigt kommunfullm\u00e4ktige har beslutat idag. <\/p>\n\n\n\n

Vi betackar oss fr\u00e5n nationella utspel som saknar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5ra lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Vi vill inte ha ett uppskruvat lokalt tonl\u00e4ge orkestrerat av KD. Det gynnar inte v\u00e5ra lokalsamh\u00e4llen. Tv\u00e4rtom. <\/p>\n\n\n\n

Jokkmokk \u00e4r Vi – inte vi och dom. <\/strong><\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Henrik \u00e4r ocks\u00e5 en av talarna p\u00e5 Manifestationen mot gruvorna i Nunasvaara, som h\u00e5lls i Vittangi l\u00f6rdagen den 30 maj.<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

KD; om marken, makten och m\u00e4nniskorna i norr<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns en gammal politisk metod.
N\u00e4r problemen blir f\u00f6r stora \u2013 peka ut n\u00e5gon mindre grupp och g\u00f6r den till hinder.<\/p>\n\n\n\n

Efter era utspel i Lule\u00e5 framst\u00e5r det som att ni har valt just den v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Ni pekar ut rensk\u00f6tande samer som bromskloss f\u00f6r utvecklingen i norra Sverige.
Ni talar om att deras r\u00e4ttigheter m\u00e5ste \u201cv\u00e4gas\u201d mot andra intressen \u2013 som om dessa r\u00e4ttigheter vore ett problem som ska hanteras, snarare \u00e4n n\u00e5got som ska respekteras.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte bara en f\u00f6renkling. Det \u00e4r en farlig s\u00e5dan. F\u00f6r den verklighet ni beskriver st\u00e4mmer inte. Norra Sverige \u00e4r inte ett tomrum som v\u00e4ntar p\u00e5 att fyllas.
Det \u00e4r ett av Europas mest exploaterade omr\u00e5den. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, infrastruktur och vindkraft har under decennier tagit mark i anspr\u00e5k \u2013 ofta p\u00e5 bekostnad av just rensk\u00f6tseln.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\n
\n

Ebba Busch talar om norra Sverige som om det vore en outnyttjad resurs. Som om marken l\u00e5g or\u00f6rd. Som om m\u00f6jligheterna blockeras av n\u00e5gra f\u00e5. Men vi som lever h\u00e4r vet n\u00e5got annat. Vi vet hur det k\u00e4nns n\u00e4r samh\u00e4llen flyttas, hus f\u00f6rsvinner och minnen spr\u00e4ngs bort i takt med malmens v\u00e4rde. Vi vet hur det \u00e4r att se naturen styckas upp \u2013 bit f\u00f6r bit \u2013 av skogsbruk, vattenkraft, v\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar och vindkraft.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Vi vet hur det \u00e4r att leva i en region som b\u00e4r upp en stor del av landets rikedomar, men d\u00e4r vinsterna alltf\u00f6r ofta hamnar n\u00e5gon annanstans. Och mitt i allt detta pekar ni ut rensk\u00f6tseln som problemet. Inte exploateringen. Inte systemet. Inte obalansen i makt och resurser. Utan rensk\u00f6tarna. Det \u00e4r ett m\u00e4rkligt val.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r sanningen \u00e4r att rensk\u00f6tseln inte har tr\u00e4ngt undan andra intressen \u2013 den har tr\u00e4ngts undan, under l\u00e5ng tid. Lavmarker har f\u00f6rsvunnit. Flyttleder har brutits. Betesland har fragmenterats. Det som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r inte ett \u00f6verfl\u00f6d av mark, utan ett allt sn\u00e4vare utrymme. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det d\u00e4r ni s\u00e4tter str\u00e5lkastarljuset.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r ni talar om \u201cvanliga m\u00e4nniskor\u201d som st\u00e4lls mot samer skapar ni en ber\u00e4ttelse om ett \u201cvi och dem\u201d. Men det finns inget s\u00e5dant \u201cdem\u201d. Det finns bara m\u00e4nniskor som bor h\u00e4r.
Som arbetar h\u00e4r. Som lever sina liv h\u00e4r \u2013 med eller utan renar. Samer \u00e4r inte ett hinder f\u00f6r utveckling. De \u00e4r en del av den. Det som d\u00e4remot f\u00f6rtj\u00e4nar att diskuteras \u00e4r varf\u00f6r s\u00e5 mycket av v\u00e4rdet som skapas i norr inte stannar i norr. Varf\u00f6r kommuner pressas till bristningsgr\u00e4nsen samtidigt som miljardinvesteringar rullar in.
Varf\u00f6r infrastrukturen slits ned utan att byggas upp i samma takt.
Varf\u00f6r de som b\u00e4r konsekvenserna s\u00e5 s\u00e4llan f\u00e5r makten \u00f6ver besluten.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r fr\u00e5gor om struktur. Om prioriteringar. Om ansvar.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r staten s\u00e4ger sig vilja \u201cv\u00e4ga intressen mot varandra\u201d m\u00e5ste vi ocks\u00e5 fr\u00e5ga, vem h\u00e5ller i v\u00e5gsk\u00e5len? F\u00f6r historien visar att det s\u00e4llan \u00e4r de som st\u00e5r n\u00e4rmast marken.<\/p>\n\n\n\n

Era ord spelar roll. De formar hur m\u00e4nniskor ser p\u00e5 varandra. De kan bygga f\u00f6rst\u00e5else \u2013 eller misst\u00e4nksamhet. De kan samla \u2013 eller splittra. Det ni nu g\u00f6r riskerar det senare.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Det finns en l\u00e5ng tradition av att f\u00f6renkla komplexa problem genom att peka ut en grupp som hinder. Den v\u00e4gen leder s\u00e4llan fram\u00e5t. Den leder till djupare konflikter och s\u00e4mre beslut. Norra Sverige beh\u00f6ver inte fler f\u00f6renklingar. Vi beh\u00f6ver \u00e4rlighet. Om marken.
Om makten. Om vem som vinner \u2013 och vem som f\u00f6rlorar.<\/p>\n\n\n\n

Krister Pounu, h\u00e4r om dagen st\u00e4llde jag en fr\u00e5ga till dig om varf\u00f6r du inte har ber\u00f6rt Talgas planerade gruva i Nunasvaara utanf\u00f6r Vittangi och hur du ser p\u00e5 projektet.<\/p>\n\n\n\n

Projektet d\u00e4r din partiledare Ebba Busch valde att k\u00f6ra \u00f6ver v\u00e5r kommun i sin framfart mot en gr\u00f6nare v\u00e4rld. Svaret jag fick var minst sagt kluvet och sa egentligen ingenting om hur du ser p\u00e5 saken. Du hakar bara p\u00e5 partiledningen utan att reflektera \u00f6ver fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

– \u201dJag \u00e4r kluven, det f\u00e5r framtiden visa\u201d, -\u201dMen Talga uppfyller lagstiftningen, d\u00e5 \u00e4r det s\u00e5\u201d. -\u201dLagarna ska politiken helst f\u00f6lja\u201d. -\u201dDet g\u00e4ller dock att de f\u00f6ljer upp sina \u00e5taganden\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Men s\u00e5, tv\u00e5 dagar senare l\u00e4ser jag i en annons som KD hade i Kiruna Annonsblad, med en bild p\u00e5 dig och som jag tolkar det s\u00e5 st\u00e5r du f\u00f6r uttalandet som grundar sig p\u00e5 att du tycker att kommunen ville aktivistiskt obstruera majoritetens (medborgarnas) vilja, -\u201dAll fokus som l\u00e4ggs p\u00e5 att sabotera f\u00f6r gruvf\u00f6retaget tar tid fr\u00e5n att kratta manegen f\u00f6r v\u00e5ra engagerade entrepren\u00f6rer. Jag vill hellre fria \u00e4n f\u00e4lla v\u00e5ra exploat\u00f6rer och entrepren\u00f6rer\u201d. Inte s\u00e5 kluvet l\u00e4ngre, men alla har ju r\u00e4tt att \u00e4ndra sig. Det sv\u00e4nger lite hit och dit.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Orden som anv\u00e4nds i den politiska debatten spelar roll. De formar b\u00e5de verklighetsbilden och relationerna mellan m\u00e4nniskor. Vill ni bidra till att l\u00f6sa problemen i norra Sverige \u2013 eller till att f\u00f6renkla dem p\u00e5 ett s\u00e4tt som riskerar att f\u00f6rdjupa konflikterna? Valet \u00e4r ert. Men konsekvenserna delas av oss alla.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Text: Ulrik Lidstr\u00f6m 24 april 2026<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

\u00c4r Ebba Bush en l\u00f6gnare eller har hon bara otur n\u00e4r hon t\u00e4nker<\/em><\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

\u201dDet h\u00e4r \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r folket i Kiruna\u201d s\u00e4ger Ebba Busch till SVT och syftar p\u00e5 de planerade kolgruvorna i Nunasvaara utanf\u00f6r Vittangi.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n

Utdrag ur artikel i Aff\u00e4rs v\u00e4rlden den 31 januari 2026<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln h\u00e4r<\/a><\/p>\n\n\n\n

NYCKELPERSONER SAKNAR ERFARENHET<\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Utdrag ur artikel i Expressen den 3 feb 2026 <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln h\u00e4r<\/a><\/p>\n\n\n\n

BUSCH: M\u00c5STE HA EN GR\u00c4NS F\u00d6R ATT<\/strong> ”H\u00c5LLA PACKET BORTA”<\/strong><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mark Thompson, grundare och VD f\u00f6r Talga-koncernen.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Martin Phillips, VD Talga AB <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto: LISA MATTISSON<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Talga grundades 2009 av Mark<\/strong> Thompson<\/strong>, som tidigare, mellan 2006 till 2009, varit chef f\u00f6r prospekteringsbolaget Catalyst<\/strong> Metals<\/strong>. Efter dessa tre \u00e5r var dock bolagets aktie ner 75% p\u00e5 den australienska b\u00f6rsen. D\u00e4refter avgick Thompson och startade Talga.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Martin Phillips har sin bakgrund inom prospekteringsbranschen. Och \u00e4ven han p\u00e5 ett f\u00f6retag med tuff b\u00f6rshistorik. Phillips var VD mellan 2010 och 2013, och under tiden tappade Bulletin<\/strong> Resources<\/strong> aktie 90%.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I Talgas ledning \u00e4r det bara Phillips som har erfarenhet av batterier. I slutet av 90-talet var han chef f\u00f6r en \u00e5tervinningsanl\u00e4ggning i Malaysia f\u00f6r blybatterier f\u00f6r bilar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Talga har motsvarande 850 Mkr i b\u00f6rsv\u00e4rde och \u00e4garlistan domineras av australiensiska sm\u00e5sparare. VEM K\u00d6PER?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Talga lyfter ofta fram hur m\u00e5nga batterifabrikssatsningar som lanserats i Europa. Vad de mer s\u00e4llan talar om \u00e4r vilka batteritillverkare de har som kunder.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Faktum \u00e4r att kundunderlaget \u00e4r smalt. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Den enda kunden som det slutits avtal med \u00e4r batteri-startupen Nyobolt<\/strong>. Ett brittiskt bolag som 2024 omsatte 9 miljoner dollar. F\u00f6retaget har dock ingen fabrik.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Bolaget menar att det finns en \u00f6verenskommelse med samebyarna. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5dan \u00f6verenskommelse finns inte och de tre samebyar som direkt och indirekt ber\u00f6rs av planerna; Talma, Saarivuoma och Gabna mots\u00e4tter sig gruvplanerna kraftfullt. Bolagets k\u00e4nsla f\u00f6r urfolks r\u00e4tt \u00e4r obefintlig.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Att alla m\u00e4nniskor \u00e4r lika mycket v\u00e4rda eller att m\u00e4n och kvinnor har samma r\u00e4ttigheter \u00e4r n\u00e5got den som vill leva h\u00e4r m\u00e5ste st\u00e4lla upp p\u00e5, menar Busch.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Det m\u00e5ste vara glasklart vilka v\u00e4rderingar som g\u00e4ller i Sverige.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Det menar KD-ledaren Ebba Busch.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Dels f\u00f6r att h\u00e5lla packet borta, s\u00e4ger hon i KDU:s podd \u201dVad sa du nu\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi beh\u00f6ver s\u00e4tta en glasklar gr\u00e4ns f\u00f6r vad vi accepterar i v\u00e5rt land och inte. Det \u00e4r av tv\u00e5 anledningar. Dels f\u00f6r att s\u00e5 att s\u00e4ga h\u00e5lla packet borta. Men ocks\u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra v\u00e4gen in i det svenska samh\u00e4llet f\u00f6r den som vill bli en del av Sverige, s\u00e4ger hon.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hon anser att Sverige kan bli st\u00f6rre \u2013 men vem som helst \u00e4r inte v\u00e4lkommen. Det handlar f\u00f6rutom om att st\u00e4lla upp p\u00e5 de svenska v\u00e4rderingarna ocks\u00e5 om saker som att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lv och inte leva p\u00e5 bidrag.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Regeringen och n\u00e4ringsminister Ebba<\/strong> Busch<\/strong> har \u00e5terkommande uttalat st\u00f6d f\u00f6r Talga.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom regeringens slutord g\u00e4llande detaljplanen, har st\u00f6det mynnat ut i stora ekonomiska st\u00f6d, ALLTS\u00c5 BIDRAG.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Sverige har Talga beviljats 83 miljoner kronor genom Energimyndighetens<\/strong> initiativ Industriklivet. Ut\u00f6ver 770 miljoner kronor fr\u00e5n EU:s innovationsfond.<\/p>\n\n\n\n

Alla ska vara lika mycket v\u00e4rda, <\/strong><\/p>\n\n\n\n

menar Ebba Busch?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n\n\n\n

Text: Kjell Rautio den 6 februari 2026<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela texten<\/a><\/p>\n\n\n\n

VARF\u00d6R \u00c4R DU S\u00c5 TYST OM VITTANGIGRUVAN, MAGDALENA?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto: Pontus Lundahl\/TT<\/p>\n\n\n\n

I helgen ska Magdalena Andersson tydligen bes\u00f6ka Kiruna. En fr\u00e5ga som hon d\u00e5 borde f\u00e5 \u00e4r varf\u00f6r hon och andra i S-ledningen var s\u00e5 tysta n\u00e4r Ebba Busch och ett utl\u00e4ndskt gruvbolag k\u00f6rde \u00f6ver Kiruna kommun och socialdemokraterna i Kiruna n\u00e4r det g\u00e4ller grafitgruvan i Vittangi. Hittills har inte mycket h\u00f6rts fr\u00e5n S-ledningen f\u00f6r att st\u00f6tta partiv\u00e4nnerna i Kiruna. Jag hoppas inte det har att g\u00f6ra med att m\u00e5nga gamla socialdemokratiska dignit\u00e4rer numera \u00e4r en del av gruvlobbyn.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag har skrivit om Ebba Busch koloniala f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till folket i norr tidigare, bland annat strax f\u00f6re \u00e5rsskiftet h\u00e4r p\u00e5 bloggen<\/a>. I Vittangi, min barndomsby, vill n\u00e4mligen ett australiensiskt gruvbolag (Talga) \u00f6ppna en gruva som ligger mitt i byns vattent\u00e4ktsomr\u00e5de mellan Torne\u00e4lven och Vittangi\u00e4lven. <\/p>\n\n\n\n

Kiruna kommun och Kirunas socialdemokrater har sagt ett tydligt NEJ! till att g\u00f6ra en detaljplan f\u00f6r Vittangigruvan p\u00e5 grund av kostnaderna, riskerna och att det stora milj\u00f6ingreppet genererar mer kommunala utgifter \u00e4n int\u00e4kter. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 goda grunder befarar Kirunas politiker en \u00f6kad belastning p\u00e5 den redan h\u00e5rt anstr\u00e4ngda kommunala ekonomin. Vi minns alla skriverierna om problemen i kommunens skolor och \u00e4ldreomsorg. Kiruna \u00e4r dessutom mitt inne i en \u201cstadsflytt\u201d, som n\u00e4rmast kan kallas en stadsrivning, p\u00e5 grund av LKAB:s gruvbrytning.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga bygder i norra Sverige riskerar att drabbas av kolonial profitjakt n\u00e4r nya mineralfyndigheter uppt\u00e4cks.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela texten<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Pressrelease<\/strong> – 4 december 2025<\/p>\n\n\n\n

Europeiska kommissionens v\u00e5rdsl\u00f6sa \u00e5tg\u00e4rd riskerar att sp\u00e5ra ur vattenskyddet.<\/p>\n\n\n\n

I en chockerande v\u00e4ndning f\u00f6r Europas milj\u00f6 har Europeiska kommissionen \u00e5tagit sig att se \u00f6ver och revidera vattenramdirektivet senast andra kvartalet 2026 inom ramen f\u00f6r handlingsplanen RESourceEU , i syfte att fr\u00e4mja ”tillg\u00e5ngen till kritiska r\u00e5varor i EU”. Detta \u00e4r ett extremt oroande drag, eftersom en s\u00e5dan revidering hotar att s\u00e4nka de europeiska vattenstandarde<\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

I en kommentar till kommissionens beslut sade <\/strong>koalitionen Living Rivers Europe<\/strong><\/a> :<\/p>\n\n\n\n

\u201dDetta \u00e4r ett mycket v\u00e5rdsl\u00f6st beslut: det kommer att \u00f6ppna dammluckorna f\u00f6r ytterligare f\u00f6rorening av v\u00e5ra vatten och p\u00e5skynda f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5ra floder, v\u00e5tmarker och vilda djur. Vattenramdirektivet \u00e4r inte vilken lag som helst, det \u00e4r Europas fr\u00e4msta f\u00f6rsvar f\u00f6r rent, s\u00e4kert och motst\u00e5ndskraftigt vatten f\u00f6r miljontals m\u00e4nniskor. Att avveckla dess skydds\u00e5tg\u00e4rder urholkar detta skydd och reducerar det till en upps\u00e4ttning vaga l\u00f6ften \u2013 vilket l\u00e4mnar framtiden f\u00f6r v\u00e5ra vatten och v\u00e5tmarksekosystem i h\u00e4nderna p\u00e5 den kraftfulla gruvindustrin.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela pressreleasen h\u00e4r<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

KLIMATOMST\u00c4LLNINGEN<\/p>\n\n\n\n

Trots snabbsp\u00e5r \u2013 gruvf\u00f6retaget oroas \u00f6ver Kinas dominans: \u201dJ\u00e4ttetuff situation\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Kinas president Xi Jinping, EU:s industrikommission\u00e4r St\u00e9phane S\u00e9journ\u00e9, Emma Sj\u00e4lin, Public Affairs manager p\u00e5 Talga. Bild: AP Photo\/Ng Han Guan, AP Photo\/Geert Vanden Wijngaert, Svemin, Pressbild<\/p>\n\n\n\n

Tidningen N\u00e4ringslivet<\/p>\n\n\n\n

Frida Nygren<\/a><\/p>\n\n\n\n

2025-03-28<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r EU trappar upp jakten p\u00e5 strategiska metaller och mineraler f\u00e5r svenska projekt nyckelroller. Men samtidigt brottas initiativen med l\u00e5nga tillst\u00e5ndsprocesser och lokalt motst\u00e5nd – och en marknad som helt domineras av Kina. ”De dumpar priserna och anv\u00e4nder exportf\u00f6rbud f\u00f6r att straffa andra l\u00e4nder”, s\u00e4ger Emma Sj\u00e4lin p\u00e5 gruvbolaget Talga.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

EU har under de senaste \u00e5ren tagit stora kliv fram\u00e5t f\u00f6r att \u00f6ka produktionen av r\u00e5varor, i Europa, bland annat genom att lista 34 mineral och metaller som bed\u00f6ms som strategiska f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle och f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n\n\n\n

Nyligen meddelade dessutom EU-kommissionen att man har valt ut 47 europeiska strategiska projekt f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen till kritiska r\u00e5material.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I dag har vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen identifierat 47 nya strategiska projekt som kommer att hj\u00e4lpa oss att s\u00e4kra v\u00e5r egna tillg\u00e5ng till r\u00e5material. Det h\u00e4r \u00e4r ett avg\u00f6rande tillf\u00e4lle f\u00f6r europeisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som industriell kraft, sa EU:s industrikommission\u00e4r St\u00e9phane S\u00e9journ\u00e9, i ett pressmeddelande.<\/p>\n\n\n\n

Fem svenska projekt finns med p\u00e5 listan. LKAB f\u00e5r CRMA-status f\u00f6r Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, f\u00f6r anl\u00e4ggningen i Malmberget som ska avskilja s\u00e4llsynta jordartsmetaller fr\u00e5n malmen, samt f\u00f6r den planerade demonstrationsanl\u00e4ggningen (f\u00f6r\u00e4dling) f\u00f6r s\u00e4llsynta jordartsmetaller i Lule\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

Gr\u00f6n omst\u00e4llning<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r j\u00e4ser motst\u00e5ndet mot gruvorna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Publicerad 17 januari 2025<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r Bergsstatens godk\u00e4nda unders\u00f6kningstillst\u00e5nd och bearbetningskonsessioner f\u00f6r mineralbrytning i Sverige. 172 av unders\u00f6kningstillst\u00e5nden tillkom under 2024. Om man skulle inkludera samtliga gruvor hade de blivit \u00e4n fler. K\u00e4lla: Bergsstaten.<\/p>\n\n\n\n

Dagens ETC<\/p>\n\n\n\n

Just nu finns tillst\u00e5nd f\u00f6r att unders\u00f6ka brytning av mineraler p\u00e5 \u00f6ver 800 platser i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rra \u00e5ret fick hela 172 projekt tillst\u00e5nd att unders\u00f6ka utvinning.<\/p>\n\n\n\n

Helt n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, anser industrin och regeringen, medan allt mer h\u00f6gljudda kritiker h\u00e4vdar att brytningen f\u00f6rgiftar dricksvattnet och milj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r en hel region som beh\u00f6ver flytta om vattnet f\u00f6rgiftas, s\u00e4ger Birgitta N\u00e4sman i F\u00e5ker.<\/p>\n\n\n\n

Text-Maria Carnhede<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

R\u00e4dda J\u00e4mtlands natur! Bevara v\u00e5ra vatten! Stoppa alunskifferbrytning! Med banderoller och skyltar i luften ringlade sig protestmarschen genom de j\u00e4mtl\u00e4ndska byarna \u2013 fr\u00e5n Ica i F\u00e5ker och genom den lilla byn \u00c5lsta. V\u00e4l framme i N\u00e4s Kyrka hade \u00f6ver 200 m\u00e4nniskor slutit upp. Politisk f\u00e4rg och \u00e5lder bland de samlade varierade. Men en sak f\u00f6renade m\u00e4nniskorna som tr\u00e4ngdes p\u00e5 kyrkb\u00e4nkarna: alla ville f\u00e5 stopp p\u00e5 gruvplanerna runt Storsj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Birgitta N\u00e4sman \u00e4r en av initiativtagarna till marschen som \u00e4gde rum i mellandagarna.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi ser att hela v\u00e5r livssituation kommer drabbas. I f\u00f6rsta hand kommer vattnet att f\u00f6rst\u00f6ras. Vi bor bredvid N\u00e4kten, som \u00e4r ett vattenskyddsomr\u00e5de med fin vattenkvalitet. Och intill ligger Storsj\u00f6n, som \u00e4r den fj\u00e4rde st\u00f6rsta vattent\u00e4kten i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Utl\u00e4ndska intressen<\/h2>\n\n\n\n

Omr\u00e5det runt Storsj\u00f6n har under flera \u00e5r varit h\u00f6gintressant f\u00f6r f\u00f6retag p\u00e5 grund av sina mineraler. H\u00e4r finns en av Sveriges st\u00f6rsta uranfyndigheter och alunskiffret i omr\u00e5det har halter av exempelvis den eftertraktade batterimetallen vanadin. F\u00f6retag fr\u00e5n flera olika l\u00e4nder har f\u00e5tt tillst\u00e5nd att unders\u00f6ka brytning h\u00e4r, vilket f\u00e5tt det lokala motst\u00e5ndet att blossa upp. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Ger inte upp hoppet<\/h2>\n\n\n\n

70 mil norrut rinner den m\u00e4ktiga Torne\u00e4lven, en av Sveriges national\u00e4lvar, l\u00e4ngs den norrbottniska byn Vittangi. N\u00e5gra kilometer fr\u00e5n byn uppstr\u00f6ms, mellan Torne\u00e4lven och Vittangi\u00e4lven, vill det australiensiska bolaget Talga \u00f6ppna ett gigantiskt dagbrott och bryta 100 000 grafitmalm varje \u00e5r under en kvarts sekel. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I Vittangi \u00e4r ett av argumenten mot gruvan att renn\u00e4ringen skulle hotas. Bild: Emma-Sofia Olsson \/ SvD \/ TT<\/p>\n\n\n\n

Men Hanna R\u00e5man, en av personerna som arrangerar det lokala motst\u00e5ndet, har absolut inte gett upp hoppet. Hon ser inte heller fr\u00e5gan som avgjord.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I mitt hj\u00e4rta \u00e4r det m\u00e4rkligt att man v\u00e4ljer en plats s\u00e5 n\u00e4ra b\u00e5de Torne \u00e4lv, d\u00e4r vi tar v\u00e5rt dricksvatten, och Vittangi-\u00e4lven. F\u00f6retaget h\u00e4vdar att marken kommer bli gr\u00f6nare, mer \u00e4n \u00e5terst\u00e4lld, efter gruvans n\u00e4rvaro. Det g\u00e5r inte ens att f\u00f6ra en diskussion om detta. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vilken plats blir renare efter en gruva? Hur seri\u00f6st \u00e4r detta? Hur realistiskt?<\/p>\n\n\n\n

Hanna R\u00e5man bor sj\u00e4lv i Vittangi med tv\u00e5 sm\u00e5 barn. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag har b\u00f6rjat t\u00e4nka tanken om vi ens kan bo kvar h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela artikeln h\u00e4r<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Text – Henrik Blind, Jokkmokk, 2026<\/p>\n\n\n\n

GRAFIT <\/h4>\n\n\n\n

De kallade det demokrati<\/p>\n\n\n\n

men m\u00f6tet h\u00f6lls utan stolar f\u00f6r folket.<\/p>\n\n\n\n

Kommunen talade<\/p>\n\n\n\n

men mikrofonen var redan avst\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

Ett ja f\u00f6ll fr\u00e5n h\u00f6jden<\/p>\n\n\n\n

inte som sn\u00f6<\/p>\n\n\n\n

utan som sten.<\/p>\n\n\n\n

\u201cNationellt intresse\u201d sa Rosenbad<\/p>\n\n\n\n

som om nationen vore ett bolag<\/p>\n\n\n\n

och kommunen dess serviceavdelning<\/p>\n\n\n\n

skyldig att leverera<\/p>\n\n\n\n

men aldrig fakturera.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r h\u00e4r g\u00e5r kalkylen bakl\u00e4nges:<\/p>\n\n\n\n

\u00e4nnu en gruva<\/p>\n\n\n\n

\u00e4nnu fler kostnader.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ddningstj\u00e4nsten ska v\u00e4xa<\/p>\n\n\n\n

v\u00e4gar dras, planer betalas<\/p>\n\n\n\n

infrastruktur byggas p\u00e5 kredit<\/p>\n\n\n\n

av en kommun som redan r\u00e4knar \u00f6ren<\/p>\n\n\n\n

f\u00f6r att h\u00e5lla skolan varm.<\/p>\n\n\n\n

Vinsterna reser bort<\/p>\n\n\n\n

ut ur kommunen<\/p>\n\n\n\n

ut ur landskapet<\/p>\n\n\n\n

in i \u00e5rsredovisningar<\/p>\n\n\n\n

d\u00e4r \u00e4rren aldrig n\u00e4mns. <\/p>\n\n\n\n

Kommunen protesterade<\/p>\n\n\n\n

det gjorde \u00e4ven siffrorna<\/p>\n\n\n\n

men staten svarade med paragrafer:<\/p>\n\n\n\n

Ni f\u00e5r ansvaret<\/p>\n\n\n\n

vi tar beslutet.<\/p>\n\n\n\n

Ni f\u00e5r kostnaderna<\/p>\n\n\n\n

vi tar ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 gr\u00e4vs det<\/p>\n\n\n\n

inte bara i berg<\/p>\n\n\n\n

utan i v\u00e4lf\u00e4rden<\/p>\n\n\n\n

i sj\u00e4lvstyret<\/p>\n\n\n\n

i kommunens m\u00f6jlighet<\/p>\n\n\n\n

att s\u00e4ga:<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r har vi inte r\u00e5d med.<\/p>\n\n\n\n

Och kvar st\u00e5r en by<\/p>\n\n\n\n

med tom kassa och fullt ansvar<\/p>\n\n\n\n

med barn som ska v\u00e4xa upp<\/p>\n\n\n\n

i en kommun som betalar priset<\/p>\n\n\n\n

f\u00f6r beslut den aldrig \u00e4gde.<\/p>\n\n\n\n

Beskedet \u00e4r f\u00e4rdigt:<\/p>\n\n\n\n

Beslutet \u00e4r taget.<\/p>\n\n\n\n

Det kommunala sj\u00e4lvstyret.<\/p>\n\n\n\n

En chim\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Kiruna-Giron-Kiiruna-Kieruna,<\/p>\n\n\n\n

fj\u00e4llripan som sattes i bur.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Kejsarens nya kl\u00e4der<\/h4>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

”Nunasvaara utanf\u00f6r Vittangi i Kiruna kommun, vill ett Australiensiskt f\u00f6retag, Talga, starta en grafitbrytning. Naturlig grafit har av EU klassats som en av 17 strategiska r\u00e5varor bland 34 kritiska r\u00e5varor. Sedan EU satte upp sin s.k. CRMA (Critical Raw Materials Act) ska brytning av dessa \u00e4mnen prioriteras.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men all gruvbrytning f\u00f6rst\u00f6r naturv\u00e4rden och utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk f\u00f6r m\u00e4nniskor och natur. De riskerar att sprida ut giftiga tungmetaller och kemikalier som anv\u00e4nds vid brytning och anrikning. Grafit \u00e4r ett s\u00e5dant \u00e4mne som m\u00e5nga vill tj\u00e4na pengar p\u00e5. Men, brytning av naturlig grafit \u00e4r f\u00f6rmodligen helt on\u00f6dig. Den beh\u00f6vs helt enkelt inte. Att starta milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rande och h\u00e4lsoriskabel gruvverksamhet efter naturlig grafit, som alternativ till syntetisk grafit, \u00e4r b\u00e5de oansvarigt och on\u00f6digt. Naturlig grafit \u00e4r inte l\u00e4ngre n\u00e5got kritiskt r\u00e5material”. <\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Varf\u00f6r blir Kiruna alltid fattigare av att vara rikt?<\/h4>\n\n\n\n

I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar f\u00f6rbi och de enorma v\u00e4rden som genererats st\u00e5r en h\u00e5rd verklighet: F\u00f6r varje miljard malmen genererar f\u00e5r Kirunaborna beh\u00e5lla mindre \u00e4n en tiondel. Resten f\u00f6rsvinner in i ett slags ekonomiskt svart h\u00e5l \u2013 Sveriges statskassa. Historien om tv\u00e5 Sverige. Ett extraktivt Sverige d\u00e4r resurser pumpas ur marken. Ett f\u00f6rvaltnings-Sverige d\u00e4r dessa resurser konsumeras genom omf\u00f6rdelning. Mellan dessa tv\u00e5 v\u00e4xer en allt djupare klyfta av misstro och utarmning. Men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Gruvor, pengar, h\u00e4lsorisker och naturlig grafit<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

I den gr\u00f6na omst\u00e4llningens namn har m\u00e5nga \u00e4mnen blivit intressanta f\u00f6r att tillverka starka magneter till generatorer och motorer samt batterier till elbilar och energilagring. M\u00e5nga f\u00f6retag samlas kring guldkalven f\u00f6r att tj\u00e4na pengar p\u00e5 gruvbrytning av \u201dnya\u201d mineraler. Men all gruvbrytning f\u00f6rst\u00f6r naturv\u00e4rden och utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk f\u00f6r m\u00e4nniskor och natur. De riskerar helt enkelt att sprida ut giftiga tungmetaller och kemikalier som anv\u00e4nds vid brytning och anrikning. Grafit \u00e4r ett s\u00e5dant \u00e4mne som m\u00e5nga vill tj\u00e4na pengar p\u00e5. Men, brytning av naturlig grafit \u00e4r f\u00f6rmodligen helt on\u00f6dig. Den beh\u00f6vs helt enkelt inte<\/em><\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om ni har f\u00f6rslag till n\u00e5gon artikel\/text som ni vill att vi publicerar s\u00e5 g\u00e5r det bra att mejla den till: hemsidan@nunasvaara.se B\u00e4st \u00e4r att mejla ett f\u00e4rdigt f\u00f6rslag. Skicka texten som en word-fil. Vi vill inte ha texter i pdf-format. Skicka g\u00e4rna med f\u00f6rslag till relevanta l\u00e4nkar som kan l\u00e4ggas in. Maximalt 5500 tecken … <\/p>\n

L\u00e4s mer \u201dArtiklar \/ Texter\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7875","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7875","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7875"}],"version-history":[{"count":72,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7875\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8650,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7875\/revisions\/8650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7875"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}