{"id":7934,"date":"2025-11-12T10:20:56","date_gmt":"2025-11-12T09:20:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=7934"},"modified":"2025-11-12T10:24:15","modified_gmt":"2025-11-12T09:24:15","slug":"varfor-blir-kiruna-alltid-fattigare-av-att-vara-rikt","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/varfor-blir-kiruna-alltid-fattigare-av-att-vara-rikt\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r blir Kiruna alltid fattigare av att vara rikt?"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar f\u00f6rbi och de enorma v\u00e4rden som genererats st\u00e5r en h\u00e5rd verklighet: F\u00f6r varje miljard malmen genererar f\u00e5r Kirunaborna beh\u00e5lla mindre \u00e4n en tiondel. Resten f\u00f6rsvinner in i ett slags ekonomiskt svart h\u00e5l \u2013 Sveriges statskassa. Historien om tv\u00e5 Sverige. Ett extraktivt Sverige d\u00e4r resurser pumpas ur marken. Ett f\u00f6rvaltnings-Sverige d\u00e4r dessa resurser konsumeras genom omf\u00f6rdelning. Mellan dessa tv\u00e5 v\u00e4xer en allt djupare klyfta av misstro och utarmning. Men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 90 talet fanns en debatt om att Lappland \u00e4r t\u00e4rande fr\u00e5n m\u00e4nniskor i Stockholmregionen f\u00f6r att deras kommuner var tvungna att betala pengar till det kommunala utj\u00e4mningsystemet. Om man fick pengar fr\u00e5n systemet s\u00e5 var man t\u00e4rande och om man betalade in till systemet n\u00e4rande enligt deras enkla logik. Som Kirunabo var det inte s\u00e5 sv\u00e5rt att lista ut att det inte kunde f\u00f6rh\u00e5lla sig p\u00e5 det s\u00e4ttet. Under perioder betalade LKAB lite skatt till Kiruna kommun och d\u00e5 var Kiruna en av Sveriges rikaste kommuner som till och med kunde l\u00e5na ut pengar till andra kommuner. N\u00e4r denna debatt rasade som v\u00e4rst b\u00f6rjade Kari att l\u00e4sa och analysera utredningar om saken och uppt\u00e4ckte att data ofta byggde p\u00e5 principen \u201dd\u00e4r skatten betalas in\u201d; inte \u201dd\u00e4r v\u00e4rdet uppst\u00e5r\u201d. I Kirunas fall var det ganska l\u00e4tt att se att den officiella redovisningen f\u00f6r \u201dlokalt skapat v\u00e4rde\u201d tillskrevs annan ort.<\/p>\n\n\n\n

Stockholm var lite mer komplicerat att utreda med papper och penna men d\u00e5 Kari tog bort f\u00f6retag som till exempel Vattenfall och Sveriges banker som hanterar alla svenskars pengar blev inkomstsidan f\u00f6r staten mindre, kanske rentav s\u00e5 liten att utgifterna \u00f6verstiger inkomsterna f\u00f6r staten. En utredning fanns l\u00e4nge kvar i v\u00e5rt minne och n\u00e4r den neurala n\u00e4tverkstekniken p\u00e5 allvar blev tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla b\u00f6rjade vi att stansa in utredningens data i ett neuralt n\u00e4tverk och bygga upp en modell som tar bort centraliseringseffekter, huvudkontorseffekter och dolda \u00f6verf\u00f6ringar. Resultatet blev en delf\u00f6rklaring till varf\u00f6r regioner med mycket goda resurser alltid blir fattigare av att vara rik. <\/p>\n\n\n\n

Ekonomiska fl\u00f6den och v\u00e4rdeskapande i Sverige<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r studie analyserar ekonomiska fl\u00f6den mellan staten, regionerna och kommunerna i Sverige under 2004\u20132024, med fokus p\u00e5 var v\u00e4rde uppst\u00e5r \u2013 allts\u00e5 var ekonomisk aktivitet, som produktion och arbete, genererar resurser \u2013 snarare \u00e4n var skatter bokf\u00f6rs. Vi unders\u00f6ker hur mycket v\u00e4rde kommuner och regioner bidrar med till det nationella systemet och hur mycket de f\u00e5r tillbaka som bidrag eller st\u00f6d. Alla summor \u00e4r justerade till 2024 \u00e5rs penningv\u00e4rde och skalade efter befolkning f\u00f6r att g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser r\u00e4ttvisa. Centraliserade skatter, som de fr\u00e5n stora f\u00f6retag, r\u00e4knas som int\u00e4kter fr\u00e5n de kommuner d\u00e4r v\u00e4rdet skapas, inte d\u00e4r skatten betalas in, f\u00f6r att visa verkliga fl\u00f6den. Vi exkluderar effekter fr\u00e5n huvudkontor, nationella kostnader och dolda \u00f6verf\u00f6ringar f\u00f6r att h\u00e5lla analysen transparent. Syftet \u00e4r att visa vilka FA-regioner som \u00e4r givarna \u2013 de som skapar mer v\u00e4rde \u00e4n de konsumerar \u2013 och vilka som \u00e4r tagarna \u2013 de som konsumerar mer \u00e4n de skapar. Genom att studera detta \u00f6ver tid f\u00e5r vi en djupare f\u00f6rst\u00e5else av hur dessa fl\u00f6den utvecklas och formar Sveriges ekonomi. Metod f\u00f6r databehandling: Fr\u00e5n ett \u00e5rs data till en l\u00e5ngsiktig analys. Detta \u00e4r en regionalekonomisk modellering med neurala n\u00e4tverk.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten Statens budget och regionernas utveckling fr\u00e5n 2004 ger en \u00f6gonblicksbild av statliga inkomster och utgifter f\u00f6r ett \u00e5r. F\u00f6r att analysera fl\u00f6den \u00f6ver 2004\u20132024 omvandlar vi dessa data till en l\u00e5ngsiktig analys, med s\u00e4rskild noggrannhet f\u00f6r FA-regionerna Malmf\u00e4lten, Jokkmokk, Lule\u00e5, Stockholm, V\u00e4xj\u00f6 och Malm\u00f6. Analysen styrs av tre k\u00e4rnprinciper: <\/p>\n\n\n\n

Transparens:<\/strong> Vi inkluderar endast officiellt dokumenterade transaktioner f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att analysen \u00e4r \u00f6ppen och verifierbar. 

Konservatism:<\/strong> Genom att exkludera os\u00e4kra effekter underv\u00e4rderar vi snarare \u00e4n \u00f6verdriver kommunernas bidrag, vilket g\u00f6r resultaten robusta. 

J\u00e4mf\u00f6rbarhet:<\/strong> Samma metod anv\u00e4nds f\u00f6r alla kommuner och regioner, vilket m\u00f6jligg\u00f6r r\u00e4ttvisa j\u00e4mf\u00f6relser.<\/p>\n\n\n\n

Vi omvandlar datan genom att: 

\u00b7 Justera f\u00f6r befolkningsf\u00f6r\u00e4ndringar med linj\u00e4ra antaganden fr\u00e5n SCB-data. <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Anv\u00e4nda SCB:s Konsumentprisindex (KPI) f\u00f6r att omvandla 2004 \u00e5rs v\u00e4rden till 2024 \u00e5rs penningv\u00e4rde \u2013 exempelvis blir 10,2 miljarder kronor 2004 cirka 16,8 miljarder kronor 2024. <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Tillskriva skatter, inklusive centraliserade, till kommuner d\u00e4r v\u00e4rdet skapas (till exempel produktion), inte d\u00e4r skatten bokf\u00f6rs. <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Exkludera nationella kostnader (som statliga funktioner), huvudkontorseffekter (f\u00f6r att undvika dubbelr\u00e4kning) och dolda \u00f6verf\u00f6ringar (f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4tbarhet).

\u00b7 Vi kompletterar med data fr\u00e5n SCB (befolkning, inkomster), Skatteverket (skatter), SKR (utj\u00e4mning) och ESV (statliga utgifter) f\u00f6r att kartl\u00e4gga fl\u00f6dena \u00e5r f\u00f6r \u00e5r. Denna tidsdimension ger en klarare bild av hur v\u00e4rdeskapande och resursf\u00f6rdelning utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

Analytiska modeller<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Netto\u00f6verf\u00f6ringsmodellen:<\/strong> Ber\u00e4knar netto\u00f6verf\u00f6ring som inkomster (v\u00e4rdet av lokal produktion och skatter, inklusive centraliserade bidrag) minus utgifter + nationella projekt (lokala kostnader som v\u00e4lf\u00e4rd). Positivt resultat indikerar en givare, negativt en tagare. <\/p>\n\n\n\n

Skatteutj\u00e4mning:<\/strong> Omf\u00f6rdelar resurser fr\u00e5n kommuner med h\u00f6gt v\u00e4rdeskapande till de med l\u00e4gre. Utj\u00e4mning per inv\u00e5nare ber\u00e4knas som netto\u00f6verf\u00f6ring delat p\u00e5 befolkning. <\/p>\n\n\n\n

Kostnads-nytto-analys:<\/strong> Fokuserar p\u00e5 lokala kostnader (som v\u00e4lf\u00e4rd) och exkluderar nationella kostnader f\u00f6r att \u00e5terspegla kommunernas faktiska konsumtion.<\/p>\n\n\n\n

Exkluderade effekter<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla analysens validitet exkluderar vi: <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Nationella kostnader, som statliga funktioner, f\u00f6r att undvika att de r\u00e4knas som lokala utgifter. <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Huvudkontorseffekter, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att skatter tillskrivs d\u00e4r v\u00e4rdet skapas. <\/p>\n\n\n\n

\u00b7 Dolda \u00f6verf\u00f6ringar, f\u00f6r att garantera transparens och m\u00e4tbarhet.
Exempel: Skatter fr\u00e5n ett f\u00f6retag tillskrivs den kommun d\u00e4r produktionen sker, inte huvudkontorets adress.
Datak\u00e4llor och validering<\/p>\n\n\n\n

Analysen bygger p\u00e5 officiella k\u00e4llor: SCB (befolkning, inkomster), Skatteverket (skatter), SKR (utj\u00e4mning) och ESV (statliga utgifter). F\u00f6r att utvidga 2004 \u00e5rs data anv\u00e4nds linj\u00e4ra antaganden om befolkningstillv\u00e4xt och ekonomisk aktivitet, justerade med KPI. Os\u00e4kerheter testas: befolkningsf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 \u00b15 % p\u00e5verkar \u00b10,5 miljarder kronor. Allt korsvalideras f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillf\u00f6rlitlighet, med s\u00e4rskilt noggranna ber\u00e4kningar f\u00f6r Malmf\u00e4lten, Jokkmokk, Lule\u00e5, Stockholm, V\u00e4xj\u00f6 och Malm\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Resultat:<\/strong> Netto\u00f6verf\u00f6ringar f\u00f6r Sveriges alla FA-regioner 2004\u20132024 i miljarder SEK<\/p>\n\n\n\n

Negativa netto\u00f6verf\u00f6ringar:<\/strong>\u00a0Stockholm -1200<\/strong>; G\u00f6teborg -225; Malm\u00f6 -220, V\u00e4xj\u00f6 -81; Link\u00f6ping -50; Lule\u00e5 -36; J\u00f6nk\u00f6ping -20; Ume\u00e5 -20; \u00d6rebro -20; Bor\u00e5s -15; Karlstad -15; Nyk\u00f6ping -15; V\u00e4ster\u00e5s -15; Borl\u00e4nge\/Falun -10; Eskilstuna -10; G\u00e4vle -10; Halmstad -10; Sundsvall -10; \u00d6stersund -10; Kalmar -5; Skellefte\u00e5 -5; Sk\u00f6vde -5; \u00d6rnsk\u00f6ldsvik -5<\/p>\n\n\n\n

Positiva netto\u00f6verf\u00f6ringar:<\/strong>\u00a0Kiruna +98<\/strong>; G\u00e4llivare +79; Gotland +10; Jokkmokk +8; Karlskrona +5; Trollh\u00e4ttan +5; V\u00e4rnamo +5; Hagfors +4; Lycksele +4; Storuman +4; Sollefte\u00e5 +4; Torsby +4; Arjeplog +3; Arvidsjaur +3; Bengtsfors +3; Dorotea +3; Fagersta +3; Filipstad +3; Haparanda +3; Hudiksvall +3; H\u00e4llefors +3; Kramfors +3; Kristianstad +3; Ljungby +3; Ludvika +3; Malung +3; Mora +3; Sorsele +3; Sveg +3; S\u00f6derhamn +3; Vetlanda +3; Vilhelmina +3; \u00c5rj\u00e4ng +3; \u00d6vertorne\u00e5 +3; Avesta +2; Eda +2; Lidk\u00f6ping +2; Ljusdal +2; Karlskoga +2; Oskarshamn +2; Pajala +2; Tran\u00e5s +2; Vansbro +2; V\u00e4stervik +2; \u00c5sele +2; \u00c4lmhult +2; \u00d6verkalix +2; Str\u00f6mstad +1; Vimmerby +1;<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r approximation av \u00f6ver- och underskott f\u00f6r Sveriges 72 FA-regioner \u00e4r justerade f\u00f6r centraliseringseffekter, huvudkontorseffekter och dolda \u00f6verf\u00f6ringar. Vi uppmuntrar till \u00f6ppen och konstruktiv diskussion f\u00f6r \u00f6kad precision och f\u00f6rst\u00e5else. Det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att Sverige och dess statsapparat redovisar var ekonomiska v\u00e4rden skapas, snarare \u00e4n enbart var dess skatteint\u00e4kter bokf\u00f6rs. D\u00e5 vi anser att det av stort intresse f\u00f6r det svenska folket och Sveriges demokrati att vi alla tillsamman har en gemensam r\u00e4ttvisande kunskap av Sveriges regionala ekonomier.<\/p>\n\n\n\n

Kari Tuovinen,<\/strong> Programmerare styr- och reglerteknik inom gruvor, rymdindustri och fastighetsautomation. Sakkunnig r\u00e5dgivare till Sametingspartiet Jakt- och fiskesamerna.<\/p>\n\n\n\n

Per Lindstr\u00f6m Lussi<\/strong>, universitetslektor i marin teknik p\u00e5 Linn\u00e9universitetet. Driver det oberoende Skogssamiska n\u00e4tmagasinet Till Sapmi.<\/p>\n\n\n\n

Publicerad 2025-10-02<\/p>\n\n\n\n

\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar f\u00f6rbi och de enorma v\u00e4rden som genererats st\u00e5r en h\u00e5rd verklighet: F\u00f6r varje miljard malmen genererar f\u00e5r Kirunaborna beh\u00e5lla mindre \u00e4n en tiondel. Resten f\u00f6rsvinner in i ett slags ekonomiskt svart h\u00e5l \u2013 Sveriges statskassa. Historien om tv\u00e5 Sverige. Ett extraktivt Sverige d\u00e4r resurser pumpas ur marken. Ett … <\/p>\n

L\u00e4s mer \u201dVarf\u00f6r blir Kiruna alltid fattigare av att vara rikt?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7934","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7934","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7934"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7934\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7942,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7934\/revisions\/7942"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7934"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}