{"id":8249,"date":"2026-01-15T20:59:58","date_gmt":"2026-01-15T19:59:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/?page_id=8249"},"modified":"2026-01-19T20:04:11","modified_gmt":"2026-01-19T19:04:11","slug":"kartor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/kartor\/","title":{"rendered":"Kartor"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Karta \u00f6ver Talgas prospekterings omr\u00e5de (innanf\u00f6r den yttre r\u00f6da linjen) i Nunasvaara – Vittangi och omr\u00e5det vid v\u00e4g E45 mot Karesuando.<\/p>\n\n\n\n

Nunasvaara S\u00f6dra, omr\u00e5det d\u00e4r Talga planerar sin f\u00f6rsta gruva. Ber\u00e4knad brytning 120.000 ton\/\u00e5r. Talga har f\u00e5tt b\u00e5de bearbetningskoncession och milj\u00f6tillst\u00e5nd f\u00f6r fyndigheten Nunasvaara s\u00f6dra och Bergsstaten har gett klartecken f\u00f6r mark\u00e5tkomsten, efter att avtal slutits med ber\u00f6rda mark\u00e4gare.
Detaljplanen \u00f6ver omr\u00e5det har inte vunnit laga kraft. (2026-01-15).<\/p>\n\n\n\n

Nunasvaara Norra, Niska S\u00f6dra och Niska Norra d\u00e4r planeras f\u00f6r ytterligare tre gruvor. I dessa tre planerade gruvor vill Talga bryta ytterligare 400.000 ton\/\u00e5r. Bergm\u00e4staren har beviljat tre nya bearbetningskoncessioner i omr\u00e5det, men det kr\u00e4vs ocks\u00e5 milj\u00f6tillst\u00e5nd f\u00f6r att de ska kunna tas i bruk (2026-01-15).<\/p>\n\n\n\n

Hela Talgas prospekterings omr\u00e5de \u00e4r av stort intresse f\u00f6r gruvbrytning. Omr\u00e5det m\u00e5ste f\u00f6rst unders\u00f6kas ordentligt f\u00f6r att konstatera att det finns tillr\u00e4ckliga m\u00e4ngder brytbara metaller eller mineral i marken f\u00f6r att Bergsstaten skall kunna bevilja en bearbetningskoncession. Prospekteringsarbetet p\u00e5g\u00e5r med flera borriggar och risken \u00e4r stor att ytterligare omr\u00e5den skall beviljas bearbetningskoncessioner eftersom fyndigheten har visat sig ha h\u00f6ga halter av grafit. Det \u00e4r stora arealer som kan p\u00e5verkas av dessa gruvplaner.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkar gruvor milj\u00f6n?<\/p>\n\n\n\n

En gruva \u00e4r enligt lag en milj\u00f6farlig verksamhet. Gruvan tar mark i anspr\u00e5k och p\u00e5verkar landskapsbilden.<\/p>\n\n\n\n

Gruvn\u00e4ringen \u00e4r den n\u00e4ringsgren som producerar mest avfall i Sverige. En stor del av avfallet best\u00e5r av den s\u00e5 kallade anrikningssanden som transporteras till stora dammar.<\/p>\n\n\n\n

Gruvverksamhet \u00e4r mycket energikr\u00e4vande och utsl\u00e4ppen av milj\u00f6farligt avfall \u00e4r mycket stort. CO2-utsl\u00e4ppen inom gruvindustrin \u00e4r betydande och st\u00e5r f\u00f6r 7 – 9 % av Sveriges totala utsl\u00e4pp, fr\u00e4mst fr\u00e5n energiintensiva processer och transporter under brytning och f\u00f6r\u00e4dling; branschen \u00e4r en stor elanv\u00e4ndare. <\/p>\n\n\n\n

Brytningen och avfallshanteringen kan orsaka utsl\u00e4pp av metaller och andra \u00e4mnen, framf\u00f6r allt till vattendrag. N\u00e4r malm och gr\u00e5berg som inneh\u00e5ller sulfidmaterial spr\u00e4ngs och mals sker en reaktion med syre som kan skapa ett surt lakvatten som kan f\u00f6rorena yt- och grundvatten. Om l\u00e4mpliga f\u00f6rsiktighets\u00e5tg\u00e4rder inte vidtas kan onaturligt h\u00f6ga koncentrationer av kemikalier, s\u00e5som arsenik, cyanid, svavelsyra och kvicksilver, spridas \u00f6ver ett betydande omr\u00e5de av yt- eller grundvatten.<\/p>\n\n\n\n

Den st\u00f6rsta m\u00e4ngden avfall betraktas som \u201dicke-farlig\u201d. Men vad som betraktas som farligt avfall \u00e4r inte sj\u00e4lvklart. Hur stora utsl\u00e4pp som kan accepteras beror p\u00e5 vilka \u00e4mnen det handlar om. Vissa \u00e4mnen kan vara farliga ocks\u00e5 i mycket sm\u00e5 koncentrationer.<\/p>\n\n\n\n

Gruvdrift \u00e4r en i sig invasiv process som kan orsaka skador p\u00e5 ett landskap i ett omr\u00e5de som \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n sj\u00e4lva gruvplatsen. Effekterna av dessa skador kan forts\u00e4tta \u00e5r efter att en gruva har st\u00e4ngts ner, inklusive tillskott av v\u00e4xthusgaser, <\/strong>d\u00f6d av flora och fauna och erosion av mark och l<\/strong>ivsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra av de negativa effekterna av gruvdrift \u00e4r f\u00f6rlust av vegetationst\u00e4cke, massf\u00f6rst\u00f6relse av vattendrag, f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald, f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning och os\u00e4ker livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, \u00f6kade sociala laster och konflikter, h\u00f6ga levnadskostnader och luftf\u00f6roreningar.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5tervinning av kritiska mineral och metaller sker \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge i liten skala. Enligt SGU kommer det att dr\u00f6ja till \u00e5r 2100 innan \u00e5tervinning kan st\u00e5 f\u00f6r h\u00e4lften av den m\u00e4ngd s\u00e4llsynta jordartsmetaller som v\u00e4rlden kommer att beh\u00f6va d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Gruvindustrins gruvligaste effekter p\u00e5 natur och m\u00e4nniskor<\/a><\/p>\n\n\n\n

Gruvor orsakar ofta allvarliga milj\u00f6problem. Gruvdriften, som idag ofta bedrivs i enorma dagbrott, \u00e4r ett hot mot b\u00e5de naturen och m\u00e4nniskors livsmilj\u00f6. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Karta \u00f6ver Talgas prospekterings omr\u00e5de (innanf\u00f6r den yttre r\u00f6da linjen) i Nunasvaara – Vittangi och omr\u00e5det vid v\u00e4g E45 mot Karesuando. Nunasvaara S\u00f6dra, omr\u00e5det d\u00e4r Talga planerar sin f\u00f6rsta gruva. Ber\u00e4knad brytning 120.000 ton\/\u00e5r. Talga har f\u00e5tt b\u00e5de bearbetningskoncession och milj\u00f6tillst\u00e5nd f\u00f6r fyndigheten Nunasvaara s\u00f6dra och Bergsstaten har gett klartecken f\u00f6r mark\u00e5tkomsten, efter att avtal … <\/p>\n

L\u00e4s mer \u201dKartor\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8249","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8249","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8249"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8293,"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8249\/revisions\/8293"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nunasvaara.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}