Biologisk mångfald

Ett mått på biologisk mångfald brukar vara hur många arter från den svenska rödlistan som man hittar i ett specifikt område. På rödlistan finns arter som på olika sätt ingår i en så kallad hotkategori. För varje artgrupp (fåglar, däggdjur, svampar, kärlväxter, insekter osv) sitter forskare och bedömer vilka arter som ska finnas med på rödlistan. Den senaste rödlistan är från 2020 och på Artportalen hittar man information om till vilken kategori som olika arter tillhör. Nästa version av rödlistan kommer att publiceras 2026.

Genom naturvärdesinventeringar kan man bedöma hur hög biologisk mångfald som ett område har. Vanligtvis söker man i samband med inventeringar efter arter från de fyra kategorierna NT, VU, EN och CR. Ju fler fynd och hur många arter inom dessa kategorier som man hittar visar på hur värdefullt och ursprungligt området är.

I Nunasvaara-området har hittills hittats arter inom hotkategorierna NT, VU och EN. Jämför man antalet arter och antalet fynd så är den biologiska mångfalden i Nunasvaara-området högre än i de flertalet naturreservat i Småland.

Inom kategorin akut hotad (EN) finns tornseglaren, tidigare kallad tornsvala, som enligt uppgift har häckat på Nunasvaara. Ytterligare en art inom den kategorin har också observerats, nämligen brun glada.

Inom kategorin sårbara (VU) har 30 arter hittills hittats inom området. 
Bland de flesta fynden finns goliatmusseron som förekommer på sandåsarna. Goliatmusseron är känd som den kejserliga svampen, med ett kilopris i Japan på upp emot 10.000 kr per kilo. Trots sin hotkategori tål den att plockas genom vanlig svampplockning. Däremot har den ingen motståndskraft mot gruvbrytning. 

Inom kategorin nära hotade (NT) finns hittills funna åtminstone 71 arter inom Nunasvaara-området. 
Till den här gruppen hör t.ex. järpe och gammelgransskål, en liten skålsvamp som oftast växer på gran. Troligen finns det många fler inom både VU och NT, eftersom många artgrupper inte är eftersökta.

Viktigt att förstå att den mängd arter inom de olika kategorierna som hittats leder i vanliga fall till bildande av naturreservat, inte till gruvbrytning.

Utöver hotkategorierna finns det även ett stort antal så kallade signalarter som man också noterar i samband med inventeringar. Hittills har minst 33 signalarter såsom brudsporre och dropptaggsvamp hittats inom Nunasvaara-området.

Brudsporren är för övrigt en orkidé som ingår i gruppen fridlysta arter, alla orkidéer i Sverige är nämligen fridlysta. Minst 16 fridlysta arter, förutom fåglar, har hittats. Visste du att även vanlig groda, skogsödla och huggorm är fridlysta!
En lista på fridlysta arter finns hos Naturvårdsverket, se https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och-artskydd/fridlysta-arter/

Utöver det nationella ansvaret som Sverige ska ta med sin egen rödlista och fridlysningar finns också det ansvar som man tar på EU-nivå. Det gäller både habitat (livsområden) som arter. Dessa finns beskrivna i material från Naturvårdsverket, https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6900/978-91-620-6914-8.pdf

Inom EUs fågeldirektiv, kallat bilaga 1 har inom Nunasvaara-området noterats 21 arter, bl.a. spillkråka och tretåig hackspett.
Habitatdirektivets bilaga 2 har 4 arter, lappranunkel och utter som välkända. Dessa två ingår även bland de 3 arterna i bilaga 4 utöver myrbräcka.
Bilaga 5 innehåller ett flertal av vitmossorna, lummerarterna men även bäver. Totalt har 14 arter hittats inom de som finns listade i EUs habitatdirektiv i bilaga 5.

Till den biologiska mångfalden hör också det som kallas främmande arter, från Artportalen kan man finna att fem sådana arter noterats från området, mårdhund och mink som två av de mer kända. Mårdhunden räknas också som invasiv art.

Naturvårdsverket har författat ett stort antal åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. 6 av dessa arter finns funna inom Nunasvaara-området; bl.a. skrovlig taggsvamp med totalt 29 fynd inom området. Alla åtgärdsprogram finns på https://www.naturvardsverket.se/publikationer/atgardsprogram/ och här https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/naturvard/skydd-av-arter/atgardsprogram/ beskrivs vad ett åtgärdsprogram (ÅGP) innebär.

Sammantaget kan man säga att i Nunasvaara-området finns en enorm rikedom av liv, där finns många grannar som många av oss inte känner till.

Naturskyddsföreningen i Kiruna anlitade Jan Henriksson, Amalina natur- och miljökonsult år 2023 att granska och ge en second opinion av bolagets naturvärdesinventering. Den visade sig vara exceptionellt undermålig. Antalet naturvärdesbiotoper (NVB) (tidigare kallade naturvärdesobjekt, NVO) efter granskningen visade sig vara fem gånger så många som i bolagets egen inventering!

Detta avsnitt är författat av Urpo Taskinen