Detaljplanen

Förslag till detaljplan för Stenbrottet 2:1, Nunasvaara etapp 1

Kiruna kommun motsatte sig att upprätta en detaljplan för området. Gruvbolaget kontaktade regeringen och fick gehör för sin vädjan, regeringen med den självutnämnda gruvministern Ebba Bush valde att köra över kommunens planmonopol och beordrade kommunen att upprätta detaljplanen snarast. Arbetet drog dock ut på tiden och då valde Ebba att lägga i backen och köra över kommunen en gång till genom att överlåta arbetet till Länsstyrelsen i Norrbotten för att skynda på ärendet.

Det är länsstyrelsens förslag till detaljplan som nu är ute på granskning.

Planförslaget är på en förnyad granskning och finns tillgänglig mellan 3 oktober och 3 november. Nu får du som berörd sakägare och intressent möjlighet att lämna synpunkter. Ta del av granskningshandlingarna nedan under rubriken Granskning nr 2.

En karta över det område som ska planläggas enligt regeringens beslut. Planområdet för del av fastigheten Stenbrottet 2:1, Nunasvaara etapp 1, illustreras av röd heldragen linje.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi, Kiruna kommun. Planförslaget ska så snart som möjligt redovisas till Regeringskansliet.

Skicka in era synpunkter om förslaget till detaljplan för Nunasvaara senast på måndag den 3 november 2025.

Post till: Länsstyrelsen Norrbotten, Samhällsplanering och kulturmiljö, 971 86 Luleå

Mail till: norrbotten@lansstyrelsen.se

– Tar man klimatfrågan på allvar och vill se fler arbetstillfällen, då måste man börja älska gruvor” säger Ebba Busch.

NEJ Ebba, vi är inte lagda åt det hållet Vi älskar människor och vår natur och vi accepterar gruvor men inte var som helst. I Pajala kommun har befolkningen och skatteintäkterna minskat, trots en gruva i Kaunisvaara. Har kommunledningen i Kiruna gjort en ordentlig analys av Talgas gruvprojekt? Vi kräver att Detaljplanen stoppas innan den träder i kraft. Det är vi som skattebetalare som får stå för de kostnader som uppstår, det är vi som får offra vår miljö. Det är våra barn som får ärva det vi lämnar efter oss.

En hållbar gruvnäring finns inte
Det enda rätta är att minska konsumtionen och råvaruförbrukningen. Det anser den europeiska miljöbyrån EEB i en ny rapport. Gruvbolag och regeringar drar nytta av den gröna omställningens behov av vissa metaller och mineraler för att grönmåla hela gruvnäringen, men gruvbrytning kräver stora mängder energi och bidrar till olika miljöproblem, menar rapportförfattarna.

Renskötselns undergång
Gruvor med lika förödande konsekvenser för berörda samebyar planeras på andra håll i renskötselområdet. Den kraftigt expanderande
gruvindustrin utgör ett direkt hot mot renskötseln, och därmed mot basen för den samiska kulturen: – Renar kan inte äta sten. De kan heller inte vandra mellan årstidsbeten när ett gruvhål blockerar flyttleden. Slutsatsen är: När Sverige talar om samexistens förespråkar man egentligen gruvnäringens företräde även om det innebär renskötselns undergång.

Grafiten hotar att smutsa ner elbilarnas rykte
Batteriproduktionen står för cirka 30 procent av växthusgaserna kopplade till elfordonens tillverkning. Och nu varnar Wood Mackenzie för att industrin måste ta itu med sin användning av grafit – annars riskerar elbilarna att smutsa ned sitt gröna rykte. Det skriver konsulterna i Greentech Media. Grafit är ett fossilt kol som antingen bryts eller tillverkas av andra fossilbaserade material. Brytningen i gruvor sker med svåra miljömässiga konsekvenser.

Återvinning av batterier
Fram till idag har mycket få batterier från bilar och bussar samlats in. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030. Då gäller det att vi har väl fungerande återvinning på plats så att vi kan ta vara på de värdefulla metaller som ingår i dessa batterier. – Det är alltså viktigt att utveckla återvinningsteknikerna vidare för storskalighet redan nu och inte minst med tanke på de batterifabriker som planeras i Europa och deras metallbehov. Viktigt är också att alla batterier verkligen samlas in och återvinns, säger Lisbeth Dahllöf forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Framtidens batterier är redan här
Tänk om det gick att ersätta grafit i litiumjonbatterier med en mer hållbar lösning? – Vi på Stora Enso har därför bestämt oss för att utveckla en lösning som ersätter grafit med hårt kol från lignin. Vi kan ersätta denna fossilbaserade grafit med hårt kol från träd, vilket medför både tekniska och miljömässiga fördelar.

Tio års forskning vid Linköpings universitet utmynnade i ett träbatteri som bolaget Ligna Energy i grannstaden Norrköping nu är på väg att ta ut på marknaden. Peter Ringstad, vd för Ligna Energy – ”Vi ser också möjligheter med ligninanoder i våra batterier och har ett gryende samarbete med en annan startup, Bright Day Graphene.” Då handlar det om batterier som är tillverkade av träråvara.

Utvecklingen går ju framåt. Vågar vi vänta? När spaden väl är satt i jorden så är det oåterkalleligt.
Stoppa Detaljplanen!