Greta och Alexandra: I dag skulle man vara i Vittangi!

“Välkommen att delta i en båtfärd längs Torneälven, genom ett ännu levande och orört älvlandskap. Syftet med färden är enkelt men viktigt, att låta våra gäster uppleva älven på plats, känna stillheten, se vattnet, dricka vattnet… Och förstå varför så många människor värnar detta område.”

Idag äger detta fina arrangemang rum just där Greta och jag var tidigare i våras. Livspusslet har satt stopp för ytterligare en resa till Vittangi men jag (Alexandra) tänkte dela med mig av vad vi fick höra när vi var där. Då låg snön fortfarande djup och vi pulsade oss fram mot Ulrik “Ulle” Lidströms hus intill älven.

Vi hade fått skjuts dit från Kiruna där vi hade varit i drygt ett dygn och träffat flera fina och intressanta personer. Det blir mer om det i ett annat inlägg men en sak som ringde i öronen när vi var på väg in genom dörren hemma hos Ulle, det var vad Karin Kvarfordt Niia hade sagt till oss i ett samtal dagen före. Hon sitter i styrelsen i Gabna sameby vars marker sträcker sig över Kiruna och Pajala kommun.

– Det är en ganska sorglig syn som jag, och många samer med mig tror jag, har på på det politiska läget. Det är en tydlig känsla av svek. Ett svek gentemot oss som i generationer har förvaltat och använt och levt på markerna här i norra Sverige. Och faktiskt förvaltar dem på ett sätt så att ekosystemen fortfarande fungerar, sa hon. 

Hemma hos “Ulle” Lidström hade vi utsikt över Torneälven från köksfönstret. Vi drack kaffe ur termos och Ulle och Hanna Råman, som också bor i byn och engagerar sig i gruvmotståndet, fick berätta. 

– Skadorna blir oåterkalleliga, sa Hanna.

Gruvplanerna hotar livsmiljöer, kultur och framtid, menar motståndsnätverket, som Ulle och Hanna båda är en del av, tillsammans med flera samebyar, organisationer, politiker och privatpersoner.

Läs hela artikeln

Alexandra Urisman Otto

2026-05-30

Demonstration mot gruvan i Vittangi: ”Nu är det nog”

Under lördagen anordnades en demonstration i Vittangi mot de planerade grafitgruvorna i Nunasvaara.En av de som greppade mikrofonen för att uttrycka sin oro var Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.– Det viktigaste är att vi samlas och säger: nu är det nog, säger hon.

Karin Kvarfordt Niia, Gabna sameby.

Foto: Hampus Norén

Damm, förorenat dricksvatten och oroligheter för renskötseln är några av punkterna som tas upp när de protesterar mot de planerade grafitgruvorna i Nunasvaara.

För en av arrangörerna var det svårt att hålla tårarna tillbaka när hon talade om mängden folk som dök upp under dagen.

– Det är en bekräftelse att folk känner lika som vi, för skulle gruvorna bli verklighet är det katastrof i så många led. Det är vattnet, marker, mina barn. Det är därför jag står här, nu, säger hon.

Karin Kvarfordt Niia, Gabna sameby, är tydlig med att de som befinner sig på demonstrationen visar en bråkdel av alla som ställer sig mot gruvetableringarna i området.

– Det är en växande rörelse och vi kommer bli ännu fler. Jag vet att vi har människor som är investerade, inte bara här uppe i norr men i hela Sverige och även Europa, säger hon.

Hundratals samlades i Vittangi under lördagen för att demonstrera mot gruvorna i Nunasvaara.Foto: Hampus Norén

– De här gruvorna ska inte öppnas, det är målet, och det är mycket som talar för att det inte kommer bli så. Att vi då gemensamt visar det kommer öka trycket mot dem.

Cen Rolfsson, presschef för Talga, meddelade tidigare under dagen att de inte har någon kommentar om demonstrationen.

Läs hela artikeln och lyssna på intervjuerna

Text: Hampus Norén

NSD 2026-05-30

”Vårt sätt att leva hotas” – byborna trotsar gruvplanerna

Oro för fisket och dricksvattnet ”Blir vattnet förstört så är det kört” Vittangi

Oro i Vittangi i skuggan av gruvplanerna

Grafitgruvan i Nunasvaara oroar många bybor i Vittangi. Om vattnet förorenas kan de tvingas flytta.– Blir vattnet förstört så är det kört, säger Ulrik Lidström.

Vännerna Ulrik Lidström och Håkan Lundström.

Foto: Helena Erngård

Ulrik Lidström böjer sig ner över en plastback och trycker försiktigt på en välgödd, nyfångad gädda.

– Det här är en hona med rom, konstaterar han.

Hans lilla barnbarn kikar nyfiket ner på gäddans vassa tänder. Med en glasspinne i handen går han vidare till ett bord bredvid. Här rensar Håkan Lundström abborrar på löpande band.

Historiskt var fisket anledningen till att Vittangiborna bosatte sig på platsen vid Torneälven för trehundra år sedan.

– Generationerna efter oss kanske inte får uppleva någon fisk alls. Vårt sätt att leva hotas. Det tänker vi inte tillåta, säger Ulrik Lidström.

Stora moln speglar sig i vattnet när Ulrik rengör näten. Han är orolig för älven och omgivningarnas framtid.

De planerade grafitgruvorna i Nunasvaara, mellan Torneälven och Vittangiälven, fortsätter väcka starka reaktioner bland boende och samebyar i området.

– Vi dricker vattnet från älven. Blir det förstört så är det kört, säger Ulrik Lidström.

Den 11 juni 2025 gav regeringen slutgiltigt tillstånd till grafitbrytning i området. Det är det australiensiska bolaget Talga som ska bryta mineralen. Dagen därpå fick Länsstyrelsen i Norrbotten uppdraget att ta fram en detaljplan för gruvindustrin. Den 22 januari 2026 fastställde regeringen detaljplanen för den första etappen av projektet.

Kiruna kommun har sagt nej och Naturskyddsföreningen är kritisk till regeringens agerande.

– Regeringen har gått sin egen väg för att uppfylla gruvbolagets önskan, säger Björn Lundquist, gruvansvarig vid Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

Komplexiteten ligger i att bolaget tänker öppna fyra gruvor. För första gruvan, Nunasvaara södra, finns en giltig miljöplan men utan detaljplan går det inte att starta gruvbrytningen. Den är överklagad genom begäran av rättsprövning hos högsta förvaltningsdomstolen.

Nunasvaara ligger drygt en mil väster om Vittangi. Här planeras grafitbrytningen och gruvbolaget Talga har redan förberett den första etappen. Nu gör överklagandet att arbetet står stilla.

Grafit, en naturlig och mjuk form av kol, används bland annat i elbilsbatterier. Efterfrågan drivs av elektrifieringen men också av högteknologi och militärteknik.

Talga beskriver projektet som en del av den gröna omställningen. Naturskyddsföreningen i Kiruna menar däremot att gruvplanerna får negativa konsekvenser.

– Nunasvaara ingår i Natura 2000-områden som är skyddade. En gruva här riskerar att påverka Torne- och Vittangiälven och omgivande natur, säger Björn Lundquist.

Björn Lundquist är engagerad i Nunasvaaras framtid.

Foto: Helena Erngård

Läs hela artikeln

Text: Helena Erngård och Axel Odevik

NSD 2026-05-29

Vittankilaiset Hanna ja Simon: ”Siksi met emmä haluaa kruuvaa Nunasvaahraan”

Oron för Torne- och Vittangi älv är gemensam för många, berättar Hanna Råman och Simon Lundström Foto: Annika Lantto/Meänraatio & Privat.

2026-05-29

• Vittangin Nunasvaahraan suunniteltu krafiittikruuva sai tämän vuen (2026) alussa valhmiin kaavan (detaljplan) jonka Ruottin hallitus oon hyväksyny, vaikka Kierunan kunta pani vasthaan.
• Talgas planerade grafitgruva i Nunasvaara oroar bland annat Hanna Råman, som menar att läget riskerar att påverka vattenkvaliteten i Torne- och Vittangi älvar.
• Simon Lundström meinaa manifesteerata kruuvaa vasthaan Vittangissa 30/5 ja toivoo ette moni tullee paikan pääle: ”Jokku meinaava ette sillä ei voi topata kruuvaa, mutta se ei piä paikkansa – tutkijoitten mukhaan, se saattaa merkitteä paljon”.

Lyssna på inslaget

Annika Lantto,Meänraatio annika.lantto@sverigesradio.se

Peter Karlberg, Meänraatio peter.karlberg@sverigesradio.se

MeänraatioAnsvarig utgivare: Armi Rousu

Myten om det svenske industrieventyret

GRUVEBY: – Kiruna har i dag har langt færre innbyggere enn kommunen hadde på 70-tallet, til tross for gruvedrift, eksportverdier, arbeidsplasser og store naturinngrep, påpeker NSR-leder Beatrice Iren Fløystad. Foto: Malin Haarala, AP/NTB

Av Beatrice Iren Fløystad, leder NSR – Norske Samers Riksforbund 2026-05-26

Norge trenger ikke en kopi av svensk industripolitikk. Vi trenger en utvikling som tar utgangspunkt i folkene, rettigheter, naturen og samfunnene som allerede finnes her.

Det har etablert seg som en god politisk historie at Norge bør se til Nord-Sverige. Politikere, næringslivsaktører og kommentatorer peker på svensk industri, svenske gruver, batterifabrikker, kraftutbygging og befolkningsvekst som et forbilde Norge må lære av. Men det finnes en annen virkelighet. Gruvekommuner mister folk. Kommuner blir sårbare når hele framtiden bindes til enkeltprosjekter. Velferden tappes for arbeidskraft. Og for samiske samfunn kommer regningen i tillegg: tap av land, rettigheter, flyttleier, beiteområder og naturgrunnlag.

Det skjules mye i tallene som brukes for å løfte Nord-Sverige som et forbilde. Norrbotten og Västerbotten omtales som én samlet suksesshistorie, selv om utviklingen er svært ulik fra sted til sted. Vekst i Umeå, en universitetsby litt nord for Trondheim, sier lite om hvordan det går i gruvekommunene i Norrbotten. Likevel brukes slike tall og gir inntrykk av at hele Nord-Sverige blomstrer. Derfor må vi skille mellom vekst i enkelte byer og utviklingen i de områdene som faktisk bærer kostnadene av gruvedrift, kraftutbygging og arealinngrep.

Tall fra Regionfakta, som bygger på Statistiska centralbyrån, viser at Norrbottens län (fylke) samlet har gått ned med 2,9 prosent i folketall i perioden 2000 til 2025. I samme periode har Sverige som helhet vokst med 19,4 prosent. I Norrbotten er det først og fremst Luleå og Piteå som har hatt vekst, mens mange andre kommuner har hatt tydelig tilbakegang. Kiruna har gått ned med 8 prosent, Gällivare med 14,6 prosent.

Kiruna er en av Sveriges viktigste gruvekommuner. Verdiene som er hentet ut av fjellet er enorme. Likevel hadde Kiruna sin befolkningstopp allerede i 1976, med 31 222 innbyggere. I 2025 var folketallet nede i 22 379. Det betyr at Kiruna i dag har langt færre innbyggere enn kommunen hadde på 70-tallet, til tross for gruvedrift, eksportverdier, arbeidsplasser og store naturinngrep (regionfakta.com). Det viser at folk ikke blir boende bare fordi et selskap tjener penger. Det er mange som flyr inn for å jobbe, og hjem på fritiden. De ville nok tenkt annerledes om hverdagen hang mer sammen, og om nære og kjære også hadde vært på samme sted. Når det finnes skoler, helsetjenester, boliger, trygghet, natur og framtidstro.

Derfor blir det for enkelt å peke på Nord-Sverige som et forbilde. For også der ser vi at industrien kan vokse uten at lokalsamfunnene gjør det samme. Sjøl om gruver kan gå godt, mister kommuner folk. For samiske samfunn kan tapene være store. Nord-Sverige er også Sápmi. Her er reindrifta en del av livsgrunnlaget, ikke en særinteresse ved siden av samfunnet. Nye industriprosjekter tar beiteland, flyttleier, kalvingsområder, fiskevann, bærskog, vedskog og steder som bærer historie.

I Sverige er reindrifta klassifisert som riksinteresse. Det betyr at staten har erkjent at reindrifta har arealbehov som må tas særskilt hensyn til i planlegging og utbyggingssaker. Dette vernet har ikke hindret store inngrep, men det har gitt reindrifta en tydeligere rettslig og politisk posisjon i arealkonflikter. Energi- og næringsminister Ebba Busch har foreslått å fjerne reindriftas stilling som riksinteresse. Sverige har heller ikke ratifisert ILO 169, som er den sentrale urfolkskonvensjonen om blant annet landrettigheter og konsultasjoner. Derfor blir det spesielt problematisk å skulle løfte svenske løsninger inn som forbilde for Nord-Norge. Fra et samisk perspektiv er ikke spørsmålet bare hvor mange arbeidsplasser et industriprosjekt kan skape. Spørsmålet er også hvem som mister land, hvem som får mindre handlingsrom, og hvilke rettigheter som må vike når industrien trenger mer plass. Northvolt endte med en historisk konkurs på 58 milliarder. Skellefteå mistet 2 745 innbyggere bare på ett år, og SVT har vist hvordan boligmarkedet snudde til prisfall. Folk som hadde investert i boliger, tapte. Dette viser at lokalsamfunn blir sårbare når man binder hele fremtiden til et industriprosjekt.

Industriveksten skaper også det som ofte kalles jobbkanibalisme. Industrien tilbyr bedre lønn og arbeidstider enn skoler, helse, omsorg og kommunale tjenester. Da forsvinner lærere, helsepersonell og andre nøkkelpersoner fra velferden og over i industrien.

I regnskapet ser det ut som nye arbeidsplasser, men i realiteten er det færre folk i barnehagen, færre lærere i skolen og større press på eldreomsorgen. Hvem skal holde lokalsamfunnene i gang når industrien byr over velferden?

Det er en bekymringsfull utvikling der mineraler, kraft, batterier og gruver ses på som løsningen på alt. Naturen er psykisk beredskap. Naturen er nærkontakt med forfedrene. Naturen er plassen for høsting og sanking. Et tapt fiskevann er en sorg for mange. Forurensning fra industriprosjekter betyr også at drikkevann blir ødelagt og fisker blir utsatt for mer miljøgifter.

Samfunnsutvikling kan ikke måles bare i eksportverdi og nye industriarbeidsplasser. Den må også måles i om folk faktisk kan bli boende, om lokalbefolkningen får bruke naturen, om reindrifta fortsatt har land, om barna får språk og tilhørighet, og om naturen fortsatt gir mat, trygghet og mening.

Norge trenger ikke en kopi av svensk industripolitikk. Vi trenger en utvikling som tar utgangspunkt i folkene, rettigheter, naturen og samfunnene som allerede finnes her.

NSR leder Beatrice Iren Fløystad – Foto: NSR

Det er vanskelig å telle verdien av et språk som fortsatt brukes, av en flyttlei som fortsatt er åpen, av en fjord som fortsatt gir mat, eller av barn som vokser opp med tilhørighet til stedet de kommer fra. Men det er nettopp disse verdiene som avgjør om et samfunn har en framtid. Den virkelige rikdommen i nord ligger ikke bare i ressursene staten og industrien vil hente ut, men i alt det som allerede finnes her, og som altfor ofte blir behandlet som en hindring for andres utvikling.

ND Nordnorsk debatt 2026-05-26

Nya gruvor kan hota dricksvatten

Planerna på en litiumgruva i Järkvissle i Sundsvalls kommun har mötts av protester från närboende men även från branschorganet Svenskt Vatten som menar att projektet har bristande miljökonsekvensbedömningar. Foto: Mats Andersson

Skydda grundvattnet eller starta nya gruvor? Generaldirektören på Sveriges geologiska undersökning, SGU, menar att båda intressena väger lika tungt.

Men branschorganet Svenskt Vatten varnar för allvarliga konsekvenser för dricksvattnet.

Svenskt Vatten, branschorganisationen för de kommunala bolagen för vatten och avlopp, har under våren varnat för att gruvetableringar i Sverige kan hota dricksvattnet.

– Jag är orolig för att alla springer i en riktning nu. Alla förstår behovet av mineraler och att vi inte vill vara beroende av Kina men risken är att vi på längre sikt skjuter oss i foten, sa Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, till DN.

Regeringen vill se fler gruvor i Sverige och EU vill öka utvinningen av mineraler för att bryta beroendet av Kina. Flera svenska projekt har därför pekats ut som strategiskt viktiga. Ett är Talgas planer på en grafitgruva i Vittangi utanför Kiruna.

En av SGU:s uppgifter är att främja gruvetableringar i Sverige. Det gör de genom att exempelvis kartlägga mineralfyndigheter. Samtidigt är de förvaltningsmyndighet för Sveriges grundvatten.

– Både grundvatten och råmaterial som metaller och mineral är viktiga strategiska resurser. För mig är det jätteviktigt att inte man väger den ena högre, de måste behandlas på samma sätt, säger Anette Madsen, SGU:s generaldirektör.

Anette Madsen är generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning, SGU. En av deras uppgifter är att främja gruvetableringar i Sverige Foto: Sara Linderoth/SGU

Frågan om grundvatten kontra gruvetableringar har diskuterats på EU-nivå. I slutet av april frågades Jessika Roswall (M), EU-kommissionär med ansvar för miljö och vattenresiliens, ut i EU-parlamentets miljöutskott. Där bemötte hon bland annat kritik från miljöorganisationer som menade att EU:s snabbspår för gruvor riskerar att förorena eller dränera grundvattentäkter. EU-kommissionären menade att EU:s strikta miljökrav fortsatt gäller.

Svenskt vatten har skickat ett brev till regeringen om frågan. Där varnar vd Pär Dalhielm för att bedömningarna av nya gruvprojekt ”är alltför ytliga och präglas av bristande intresse för och kunskap om vattenkvalitetsfrågor”.

Svenskt vatten tar upp projekt som de anser har ”bristande miljökonsekvensbedömningar.” Två av dem är en litiumgruva i Järkvissle i Sundsvalls kommun och brytning av vanadin i Häggån-området i Bergs och Åre kommuner. Också gruvplanerna i Norra Kärr, mellan Gränna och Ödeshög, nämns också i brevet.

SGU fattar inte några slutgiltiga beslut om gruvetableringar. De granskar däremot hur olika gruvprojekt påverkar grundvatten och vattentäkter. SGU har även mycket att säga till om genom att de är en expertmyndighet och kan fungera som remissinstans i miljömål.

Anette Madsen understryker att myndigheten besitter kompetens som gör att de kan hantera både vatten- och gruvfrågan.

– Det är klart att gruvetableringar påverkar grundvattnet och naturmiljön. Frågan är bara vilken påverkan som är acceptabel. Grundbulten är att vi ska ha rent vatten.

Men du säger att de väger lika tungt?

– Ja, men det innebär inte att man måste välja antingen eller. Vi har till exempel Critical Raw Materials Act, som vi behöver följa för att stärka vår motståndskraft inom kritiska metaller och mineral.

Fakta. Lagen om kritiska råvaror

Lagen om kritiska råvaror, som även går under namnet Critical Raw Materials Act, började gälla i maj 2024. Lagen listar viktiga råvaror som EU anser är nödvändiga för att klara satsningar inom strategiskt viktiga sektorer, bland annat förnybar energi, digitalisering, rymdfart och försvarsteknologier.

Lagen listar också råvaror som anses vara viktiga för hela Europas ekonomi och där beroendet av omvärlden gör att det finns risk att tillgången stoppas.

Källa: EU

Text Emma Isberg

DN 2026-05-24

Svenskt Vatten kritiskt till ändringar i EUs vattendirektiv

Gruvindustrin menar att ramdirektivet sätter stopp för samhällskritisk verksamhet. Foto: Munkh-Erdene Eenee/Unsplash

Svenskt Vatten riktar kritik mot förslag om att ändra EU:s ramdirektiv för vatten. Frågan diskuteras inom ramen för EU:s handlingsplan RESourceEU, som syftar till att stärka unionens tillgång till kritiska råmaterial

Organisationen har under april deltagit i samtal med EU-kommissionen och andra aktörer, där översynen av regelverket varit i fokus.

Olika syn på regelverket

Diskussionerna leds av EU-kommissionären Jessika Rosvall och har samlat företrädare för industri och organisationer. Där framkommer olika syn på regelverket.

Gruvindustrin har framfört att direktivet begränsar verksamhet kopplad till utvinning av råmaterial. Samtidigt har andra aktörer lyft att de nuvarande kraven för att skydda vattenkvaliteten.

Lyfter risker för dricksvatten

Svenskt Vatten uppger att en förändring av regelverket kan påverka skyddet av dricksvatten.

– Vi behöver metaller för omställningen, men det får inte ske på bekostnad av att vi monterar ned skyddet för dricksvatten, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Organisationen anser att problem i tillståndsprocesser i första hand beror på brister i underlag och analyser, snarare än på regelverket i sig.

Synpunktsinlämning

Svenskt Vatten har lämnat synpunkter till EU-kommissionen där organisationen framhåller att en revidering endast bör genomföras om det bedöms nödvändigt. I så fall krävs enligt organisationen och konsekvensbedömning med fokus på dricksvattenresurser.

EU-kommissionen väntar nu analysera inkomna synpunkter och sedan ta ställning till om en vidare process ska inledas.

– Ramdirektivet för vatten är den viktigaste lagstiftningen vi har för att förbättra och skydda vårt vatten, säger Pär Dalhielm.

Publicerad av Stina Wickenberg – 23 april 2026

Larmet till regeringen: Gruvboom hotar dricksvattnet

Jakten på mineraler till den gröna omställningen kan få ”förödande” konsekvenser för det svenska dricksvattnet. Det menar branschorganet Svenskt Vatten, som varnar för allvarliga brister i miljöprövningen av nya gruvor.– Det är en risk för hela Sveriges livsmedelsproduktion, säger Pär Dalhielm, organisationens vd.

Mineraler spelar en avgörande roll i den nya teknik som ska möjliggöra en grön omställning. Det handlar om att utvinna nickel till batterier, neodym till vindkraftsturbiner och mycket annat. Europa har hamnat på efterkälken; det mesta måste i dag importeras och beroendet av inte minst Kina ses som ett säkerhetspolitiskt problem.

EU-kommissionen har därför lanserat en strategi för utökad utvinning av de här mineralerna i Europa. Flera svenska projekt har pekats ut som prioriterade och regeringen vill se ökad gruvbrytning.

Läs hela inslaget!

DN 23 april 2026

Busch: Rennäringen bör inte vara ett riksintresse

Kristdemokraterna vill ompröva rennäringens ställning. Antalet renar bör minska och rennäringen inte längre vara ett riksintresse. – Det är en näring som berör väldigt stora ytor men har en begränsad ekonomiskt betydelse, säger KD-ledaren Ebba Busch på en presskonferens i Luleå.

Kristdemokraterna anser att rennäringens ställning behöver omprövas och att staten ska ”återta ansvaret” för marken i fjällen.

Enligt förslaget från KD behöver renstammen reduceras och stöden till rennäringen omprövas, för att dämpa motsättningarna mellan olika intressen i norr. Dessutom vill man att rennäringen inte längre ska vara ett riksintresse.

– Rennäringen ska fortsatt vara ett viktigt intresse men bör inte ha riksintressestatus i nuvarande form. Staten måste få bättre möjlighet att väga renskötseln mot jobb, energi, gruvor och infrastruktur men också lokalsamhällets utveckling, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

”Begränsad ekonomisk betydelse”

KD-ledaren Ebba Busch menar att rennäringen berör stora delar av Sveriges yta, men att den ekonomiska betydelsen är begränsad.

– Om man slår ihop de fyra nordligaste länen så beräknas rennäringen stå för en tiondels promille av BNP och fyra tiondels promille av sysselsättningen, säger hon.

Kristdemokraterna uppger att samiska rättigheter och samisk kultur samtidigt ska värnas, men pengarna bör enligt KD styras bort från rennäring och i stället användas till saker som samisk kultur och språk.

– Detta handlar inte om att ifrågasätta samiska rättigheter, det handlar om att staten behöver ta ett tydligare ansvar för helheten, säger Ebba Busch.

Läs och lyssna på inslaget! – SVT Nyheter 20 april 2026

Gamla nyheter blir som nya när man inte har läst dem tidigare. Detta publicerades den 7 september 2025.

Inför sitt sommartal i Luleå på söndagen presenterade partiledare Nooshi Dadgostar och riksdagsledamot Birger Lahti, arbetsgruppen Norrland i centrum.

Norrland i centrum – 30 förslag och 6 miljarder kronor till Norrland

Trots att Norrland under generationer har försett Sverige med skog, vattenkraft och malm har återinvesteringarna i våra norra landsände uteblivit. I stället kämpar många kommuner med bristande service, eftersatt infrastruktur och utflyttning. Med de nya förslagen vill Vänsterpartiet vända utvecklingen och säkerställa att vinsterna från naturresurserna i högre grad kommer norrlänningarna själva till del.

Förslagen innebär totalt nästan 10 miljarder kronor i återbäring på naturresurser, varav 6 miljarder kronor direkt till Norrland.

Vänsterpartiets arbetsgrupp för Norrland i centrum presenterar 30 förslag och riktar strålkastarljuset på den orättvisa fördelning där Norrland bär resten av Sverige på sina axlar. Målet är en rättvis fördelning och livskraftiga kommuner med tillräckliga resurser för att erbjuda sina invånare ett gott liv. Sammantaget omfattar våra förslag för återbäring av naturresurser nästan 10 miljarder kronor i riket som helhet, varav 6 miljarder kronor direkt till Norrland.

Våra förslag
En större del av vinsterna från elproduktionen ska stanna lokalt. Utan elproduktionen i Norrland skulle Sverige stanna. Men trots att det är Norrland som producerar den energi som genererar störst skatteintäkter kommer inte resurserna kommunerna lokalt till del.

1. Fastighetsskatten för elproducerande fastigheter ska stanna lokalt. 

2. 5 öre per producerad kWh ska gå till kommunerna via energiskatten. 

Skogen ska skattas där den ligger. Den största arealen produktiv skogsmark finns i Norrbotten och Västerbotten, följt av Jämtland och Dalarna. Däremot bor flest skogsägare i Västra Götaland och Stockholm. Ungefär en tredjedel av alla s.k. brukningsenheter ägs av någon som bor i en annan kommun än där skogen ligger.

3. Beskatta försäljning av skog där fastigheten finns. Enskilda näringsidkare som skattar på inkomst från skogen ska göra det i den kommun där skogsfastigheten finns.

Det är orimligt att fungerande akutsjukvård läggs ner samtidigt som antalet intensivvårdsplatser i Sverige minskar. Under lång tid har bristande statliga resurser resulterat i att kommuner och regioner tvingats kämpa för att få pengarna till vård och omsorg att räcka till. Det behövs ett större statligt ansvar.

4. Skrota nedskärningarna på sjukhuset i Sollefteå.

5. Garantera akutsjukvård i hela landet.

Här kan du läsa rapporten och förslagen i sin helhet.

Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Åsa Larsson Blind, styrelseledamot i Sametinget, Samelandspartiet. Foto: Aron Bergdahl och Fanny Larsson-Auna, Sameradion

Lyssna på inslaget

Sameradion 2026-03-09

SD gör renskötseln till valfråga – möts av motreaktioner

• I helgen skrev Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Henrik Vinge en debattartikel i Dagens Industri där de hävdar att renskötande samer har för stort inflytande i norr.
• Åkesson utmanade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till en offentlig debatt.
• Åsa Larsson Blind i Sametingets styrelse skriver i Dagens Industri att det SD beskriver som ”privilegier” i själva verket är rättigheter, fastslagna i svensk lag och internationell rätt.

Aron Bergdahl, Sameradion
aron.bergdahl@sverigesradio.se

Peter Salomonsson VD Kiruna Lappland. Nils Torbjörn Nutti. Turismföretagare i Kiruna.

Foto: Helena Sydberg Hinrichsen och Alexander Linder.

Sameradion 2026-03-09

Ökad turism i Kiruna ger stöd till rennäring

• Turismen i Kiruna kan fördubblas enligt Kiruna Lapplands VD, men krockar med gruvverksamhet och naturintressen.
• Turistföretagare och renskötare Nils Torbjörn Nutti betonar turismens positiva effekter.
• Enligt Nutti krävs samarbete för att skapa utveckling i området.

Helena Sydberg Hinrichsen
helena.sydberg_hinrichsen@sverigesradio.se

Lyssna på inslaget

Talga planerar nu för en produktion av 5000 ton per år i fabriken på Hertsöfältet. Senare ska fabriken byggas ut för en total produktion av 24 500 ton per år. Foto: Talga

Bakslag för Talgas fabrik i Luleå – nekas miljardstöd

Talga har drabbats av ett bakslag. Bolaget har fått nej på sin bidragsansökan på 1,1 miljarder kronor för den planerade fabriken i Luleå. – Klart att det är tråkigt att vi inte fick den finansieringen, men det är där vi står, konstaterar presschefen Cen Rolfsson.

Norrbottens Kuriren 25 februari 2026

Talga batterifabrik första spadtaget, 2023. Arkivbild.

Foto: Petra Älvstrand

NSD 25 februari 2026

Text: Hampus Norén och Micael Kurtmar

Talgas projekt i Luleå försenat – här är den nya tidsplanen

Talga AB vill att Luleå kommun förlänger den avsiktsförklaring som tecknades i fjol om en möjlig framtida expansion i Luleå Industripark.Nu ska ett avtal om markanvisning för en anodfabrik i Luleå nås innan slutet av 2028.– Så lång tid tror jag verkligen att vi behöver, säger Cen Rolfsson, presschef på Talga.

Läs hela artikeln

Vittangi i Kiruna. Foto: Silaks/Wikimedia Commons

metallerochgruvor.se

Publicerad av Simon Matthis – 3 feb, 2026

Läs hela artikeln

Svalt intresse för Talgas grafitgruva – ändå fick Kiruna vika sig

Regeringen har godkänt gruvbolaget Talgas grafitgruva trots att Kiruna kommun motsatt sig detaljplanen – och trots svalt intresse från investerare och svag kundbas. Det visar en granskning från Affärsvärlden. 

Talga Group, med huvudkontor i Australien, har dock upprepade gånger fått regeringens näringsminister Ebba Busch uttalade stöd. 

”Vi har kommit fram till att det är ett mycket stort nationellt intresse i den här aktuella gruvetableringen”, förklarade till exempel Ebba Busch till SVT på tal om regeringens kurs att godkänna gruvan trots Kirunas motstånd. Men när Afv nu når Ebba Busch lägger hon ”locket på”. 

Talgas projekt bygger på en grafitfyndighet som gjordes 1918 i Nunaasvaara i Vittangi i Kiruna kommun.

Foto: Joakim Rådström/Talga

Första spadtags-ceremoni

vid Talgas batterianodfabrik i Luleå. Närvarade gjorde dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Person (L) och Norrbottens landshövding Lotta Finstorp.

Foto: Talga

Publicerat i Affärs Världen 31 januari 2026
OttoKlaar / AngelikaDoverstål

Afv kartlägger: Batterisatsningen har fått miljardstöd – men inget händer

Regeringen har kört över Kiruna och godkänt Talgas grafitgruva. Det politiska stödet från regeringen har varit stort, men när Afv pekar på att satsningen inte verkar hålla vad den lovar lägger Ebba Busch locket på.

Politiker och intresset för Talga

Hösten 2023 närvarade dåvarande arbetsmarknadsminister och Liberalernas partiledare Johan Pehrson vid Talgas första spadtags-ceremoni vid fabrikstomten i Luleå.

Sommaren 2024 klev en annan tidigare arbetsmarknadsminister, socialdemokraten Eva Nordmark, in som styrelseordförande i Talgas svenska dotterbolag.

Nerskalade ambitioner

Den ursprungliga planen var som sagt att ha fabriken igång i september 2025. Men i dag har fortfarande endast förberedande markarbeten utförts på fabrikstomten i Luleå. Och vid gruvan i Vittangi – ingenting.

Läs mer

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Marcus Oscarsson

Senaste nytt från sverige & världen 30 januari 2026

Läs hela artikeln

Kravlista till Ebba Busch – tiotusentals har skrivit på

En kravlista med nästan 27 000 underskrifter kommer idag att lämnas över till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Bakgrunden är flera storskaliga gruv- och vindkraftsprojekt som planeras i norra Sverige.

Det kan få stora konsekvenser i Sápmi och för samernas rätt till bland annat markanvändning och självbestämmande, menar Amnesty International Sverige.

Grafitgruvebeslut får motstånd – vinterbetet kapas och bybor rasar

Regeringen har valt att gå vidare med detaljplanen för en grafitgruva i Vittangi. Det landar hårt hos motståndarna. Motståndet för en gruva har varit starkt från Talma sameby eftersom renbetesområdet skalas ner.

– Vi kan inte ge oss för då tar alla våra vinterbetesmarker slut. Då tar renskötseln i Talma slut, säger Nils Johánas Allas, ordförande i samebyn.

SVT Nyheter Sapmi 29 januari 2026

Talma sameby är starkt påverkade av en framtida grafitgruva utanför Vittangi. Regeringens beslut kapar mark på ett område för vinterbete och samtidigt försvinner en del av samebyns organisering. Hör ordförande Nils Johanás Allas och Vittangibor i klippet. Hanna Råman, Fredrik Prost och Urpo Taskinen intervjuas om regeringens beslut om att gå vidare med detaljplanen för en framtida grafitgruva utanför Vittangi, Kiruna kommun.

Lyssna på inslaget

Talgas grafitgruva har fått grönt ljus från regeringen. Något som Kirunas komunalråd, Mats Taaveniku, är kritisk emot. Foto: Maria Unga

Kommunens kritik mot regeringen: ”Kör över Kiruna”

Regeringens beslut att anta detaljplanen som möjliggör gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi möts av skarp kritik från Kiruna kommun. Kommunalrådet Mats Taaveniku (S) menar att staten kör över det kommunala självstyret – och lämnar kommunen med kostnaderna.

NSD 27 januari 2026

Text: Albert Stöckel och Rebecka Block

Läs mer

Foto: Hanna Råman

Erik Hansson

Natursidan

Regeringen rundar vetorätt – godkänner gruva i gammal skog med hotade arter

Regeringen kör över lokalbefolkningen, samebyar och naturorganisationer genom att tillåta utländsk gruvverksamhet i ett område med gammelskog och mängder av hotade arter.

– Nunasvaara i Kiruna kommun har Europas största och rikaste grafitfyndighet. Grafitfyndigheten är mycket viktig för både Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit. Grafit fyller en viktig funktion i batteritillverkning och för den gröna omställningen. Det är första gången som regeringen använder den här möjligheten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i samband med att regeringen antog detaljplanen.

Nyheter.

Läs artikeln

Ebba Busch, Vice statsminister.

Foto: Hampus Norén

Kiruna kommun överkörda i gruvfrågan: ”Man kör över demokratin”

SVT Nyheter Publicerad 23 januari 2026

• Linn Defruit
• Maria Dahlgren

Illustrationsbild: Michael Erhardsson – Mostphotos

Regeringen godkänner grafitgruva i Vittangi – kan inte överklagas

Regeringen har antagit en detaljplan som gör det möjligt att starta gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi, Kiruna kommun. Beslutet togs den 22 januari och kan inte överklagas.

Läs mer

NSD 24 januari 2026

Regeringen har beslutat att anta en detaljplan för gruvverksamhet vid grafitfyndigheten utanför Vittangi. Det innebär att kommunens vetorätt är rundat. Det har historiskt aldrig skett förut.

– Man blir ledsen och förbannad, säger Mats Taaveniku, (S), kommunalråd i Kiruna.

Se inslaget

Regeringen godkänner detaljplan för grafitgruva i Kiruna

Regeringen har beslutat att anta en detaljplan som möjliggör gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi, Kiruna kommun, enligt rapporter från SVT. Beslutet fattades den 22 januari 2026 och vinner laga kraft så snart det expedieras, vilket innebär att det inte kan överklagas.

KirunaNytt 23 januari 2026

Läs mer

Vy över området Nunasvaara utanför Vittangi. 

Foto: Erik Simander

DN 23 januari 2026 Text Emma Isberg

Regeringen kör över kommun – ger gruva grönt ljus

Regeringen kör över Kiruna kommun och ger gruvbolaget Talga grönt ljus att starta en grafitgruva.

– Det betyder jättemycket, säger Emma Själin, bolagets public affairs manager.

Men Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku kallar beskedet ”oerhört obegåvat”.

Läs mer

Mats Taaveniku, socialdemokratiskt kommunalråd i Kiruna. Foto: Christine Olsson/TT

Tilde Skarin Sveriges Radio P4 Norrbotten – 23 januari 2026

skarin@sverigesradio.se

Kommunalrådet rasar mot regeringens gruvbeslut: ”Sorgligt”

• Regeringen har godkänt en detaljplan som gör det möjligt för gruvbolaget Talga att starta grafitgruvan i Vittangi, trots Kiruna kommuns motstånd.
• Kommunalrådet Mats Taaveniku kritiserar beslutet och anser att regeringen motarbetar det kommunala självstyret.
• Infrastrukturminister Andreas Carlson framhåller grafitfyndigheten som Europas största och viktig för Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit.

Lyssna på inslaget

Foto: Pressbild/Talga

Eleonor Norgren
eleonor.norgren@sverigesradio.se

Sveriges Radio P4 Norrbotten – 23 januari 2026

Regeringen säger ja till detaljplan för gruva i Vittangi

• Regeringen har nu beslutat att ge klartecken för detaljplanen som gör att gruvbolaget Talga kan börja planera för byggnader på gruvområdet i Vittangi.
• Kiruna kommun har tidigare motsatt sig projektet, men regeringen överlät detaljplanen till Länsstyrelsen som nu fått klartecken.
• Grafitfyndigheten i området beskrivs som Europas största och viktig för både Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit, enligt bostadsminister Andreas Carlson.

Lyssna på inslaget

Det som ser rent och ofarligt ut kan bära på osynliga gifter. Uran i låga halter märks inte – men kan få långsiktiga konsekvenser för både människor och natur. Arkivbild. Foto: Elin Backlund

Vi kan inte chansa med uran i våra vatten

Trots massiv kritik från expertmyndigheter ändrar regeringen reglerna för hur uranutsläpp ska mätas. Beslutet riskerar dricksvatten, ekosystem och förtroendet för vetenskapen, skriver NSD:s politiska redaktör Veronica Palm.

Läs mer

NSD den 17 januari 2026

Publicerat den 16 januari 2026 Maria Unga, Sameradion
maria.unga@sverigesradio.se

Grafitgruvor i Kiruna överklagas av flera parter

• Naturskyddsföreningen i Norrbotten, Talma och Gabna samebyar och två fastighetsägare överklagar Bergsstatens beslut om tre grafitgruvor i Njunisvárri, Kiruna kommun.
• Kritiken riktas mot att beslutet inte tar hänsyn till den samlade påverkan av fyra planerade gruvor.
• Bergmästaren motiverar beslutet med att grafit är ett strategiskt råmaterial för EU och nödvändigt för batteriproduktion och klimatomställning.

Lyssna på inslaget

Regeringen kör över experterna om uranutsläpp – gynnar LKAB i Malmberget

Regeringen kör över expertmyndigheterna och inför nya regler för hur utsläpp av uran till vatten ska mätas. För LKAB ser läget därmed betydligt bättre ut när det gäller miljötillståndsansökan i Malmberget.

LKAB ansöker om ett miljötillstånd för fortsatt gruvbrytning samt bygget av ett järnsvampverk med Hybritteknologi samt ett apatitverk i Malmberget.

Både Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket yrkade avslag på ansökan när förhandlingarna inleddes förra hösten på grund av den mängd uran som verksamheten skulle medföra.

Se hela inslaget på SVT Nyheter / Norrbotten

Onsdagen den 14 januari 2025

Det planerade gruvområdet vid berget Nunasvaara ligger bara 900 meter från Torneälven, mitt i ett värdefullt naturområde. (Bilden är ett montage.) Foto: Naturskyddsföreningen/Sebastian St Jean/AFP/TT

Tidningen Arbetet 27 december 2025

Kiruna skriker efter arbetskraft – medan gruvbråket trappas upp: ”Betraktar oss som koloni”

Talgas gruvplaner utanför Vittangi har fått staten att köra över kommunen på ett sätt som aldrig gjorts förr. ”Man betraktar oss som en koloni”, säger kommunalrådet Mats Taaveniku.

På Vittangis hembygdsgård rasar en ilska.

Bland kaffe och hembakt mazarinkaka, honungsgul furu och lampskärmar i spets, förklarar Mats Sidmalm och Ulrik Lidström från den lokala motståndsgruppen varför de inte vill ha någon grafitgruva drygt en mil bort. 

Läs mer