Skriv en krönika
En skriven krönika är en personlig, åsiktstext som kommenterar ett aktuellt ämne och utgår från skribentens egna tankar och erfarenheter. Krönikan har ett fritt och personligt språk, och den vill ofta få läsaren att se på något med nya ögon genom ett resonemang snarare än en ren argumentation.
- Personlig och subjektiv: Texten bygger på skribentens egna åsikter, känslor och upplevelser.
- Aktuellt ämne: Krönikan handlar ofta om något som är händelserikt i samtiden, och kan utgå från en konkret situation, observation eller iakttagelse.
- Resonemang: Till skillnad från en debattartikel presenteras en krönika oftare som ett resonemang. Skribenten kan också ställa en retorisk fråga i slutet istället för att ge ett tydligt svar.
- Fritt och personligt språk: Språket är ofta lättsamt och kan vara humoristiskt, ironiskt eller vassare. Det är anpassat till läsaren och kan innehålla liknelser och metaforer.
- Kort format: Krönikan är en kortare text, ofta runt 3000 tecken (cirka 500 ord).
- Syfte: Syftet kan vara att ifrågasätta, argumentera för något eller bara få läsaren att reflektera över ett ämne på ett nytt sätt.
- Om du vill att vi publicerar det du skrivit så kan du skicka in det på vår mailadress: hemsidan@nunasvaara.se
Kjell Rautio
Tidigare facklig utredare vid TCO och LO, tidigare socialdemokrat, och ny krönikör i Flamman.
Kjell Rautio
Det stinker kolonialism om Busch och Nordmark
Arbetarbladet 30 juli 2025 06:03
I början av sommaren körde Ebba Busch och högerregeringen för andra gången över Kiruna kommun när det gäller grafitgruvan i min forna hemby Vittangi. Där vill ett australiensiskt gruvbolag öppna en gruva, som ligger mitt i byns vattentäktsområde, mellan Torneälven och Vittangiälven. Kiruna kommun har sagt nej till att göra en detaljplan för Vittangigruvan på grund av riskerna och att det stora miljöingreppet genererar mer kommunala utgifter än intäkter.
Sossarna säljer ut min barndomsby till Australien
Flamman 11 december 2025
I Vittangi där jag växte upp talar man numera om det ”socialdemokratiska gruvindustriella komplexet”, där vinsten exporteras och kostnaderna blir kvar. Det är dags att låta byarna själva ta del av markens rikedomar.
Sedan 1992 har dörren för att exploatera svenska naturrikedomar i princip stått vidöppen. Då avreglerades nämligen de utländska företagens rätt att förvärva svenska bolag och fast egendom. I praktiken ger det utländska gruvbolag rätt att exploatera svenska mineraler – oavsett vad lokalbefolkningen i de berörda kommunerna anser.