Debattartiklar

Nunasvaara.se‬‭ – för motståndet mot grafitgruvan‬

Regeringen tar över detaljplanebeslut i Kiruna

Beslutet om Talgas grafitgruva tas då på bekostnad av omistliga naturvärden, lokalsamhällens oro för miljö och klimatet och inte minst rennäringens fortsatta överlevnad, skriver Björn Lundquist, medlem i Naturskyddsföreningen

Fredag den 13 juni 2025 har vi fått beskåda ett nytt oerhört magplask av den sittande regeringen som nu från Kiruna kommun tar över rätten att i byggnadsfrågor besluta om en detaljplan.

Sakfrågan är den kända, nämligen att Kiruna kommun inte ville besluta om en detaljplan för den av Talga AB avsedda gruvbrytningen i Nunasvaara södra. Regeringen förelade då Kiruna kommun att senast den 16 maj i år anta en detaljplan för området. Tidsfristen förlängdes efter kommunens begäran till den 16 juni. Nu har regeringen konstaterat att kommunen inte håller tidsplanen även om kommunen faktiskt har återupptagit arbetet med detaljplanen.

Regeringen har idag beslutat att Länsstyrelsen i Norrbotten på bekostnad av kommunen skall ta fram ett förslag till ny detaljplan, vilket så snart som möjligt ska redovisas till Regeringskansliet. Beslut kan sedan fattas av regeringen.

Regeringen ska alltså använda sin beslutsförmåga till att fatta detaljplanebeslut på kommunnivå och det kommunala planmonopolet upphävas. Processen fram till beslut innefattar vad vi i Naturskyddsföreningen bedömer fortsatt att samråda, inhämta underlag och yttranden och kommer väl snarast att försenas när Länsstyrelsen ska ta över processen.

Vissa uppenbara osäkerheter har tillkommit för just denna detaljplaneprocess. Vad är det för ansökan som Talga lämnade till EU-kommissionen och fått klassat som ett så kallat strategiskt projekt? Någon insyn i denna ansökan har EU-kommissionen ännu inte medgivit. Kan länsstyrelsen i Norrbotten verkligen ges uppgiften? Just denna länsstyrelse anses av en byggplansexpert som faktiskt jävig. Skall denna detaljplan medge/möjliggöra drift i en eller fyra gruvor? Den frågan har vi ännu inget svar på eftersom ansökan till EU inte har gjorts offentlig.

Vi har hela tiden hävdat att en detaljplan för området där Talga vill öppna fyra gruvor absolut måste vara annorlunda än den som bara avser ett gruvhål. Den ursprungliga detaljplanen avsåg ett gruvhål. Frågan är i högsta grad relevant då Talgas högsta ledning offentligt i vintras medgav att planen för grafitbrytningen innefattade fyra gruvor.

Nu skall alltså regeringen fatta beslut att anta en av länsstyrelsen föreslagen detaljplan i Kiruna kommun. Regeringen tycks vara drabbad av ett oerhört behov av att visa handlingskraft. De som uppenbarligen skall imponeras är de som hävdar den så kallat gröna omställningens omättliga behov av nya gruvor. Beslutet tas då på bekostnad av omistliga naturvärden, lokalsamhällens oro för miljö och klimatet och inte minst rennäringens fortsatta överlevnad. Panikbeslutet är absolut fel tycker vi.

Björn Lundquist, medlem i Naturskyddsföreningen

NSD Debatt 2025-06-23


”Staten kör över en hel kommun i jakten på mineraler”

När regeringen för första gången överprövar en kommuns nej till detaljplan, och öppnar för en gruva – mot vår vilja – är det inte bara ett angrepp på det kommunala självstyret. Det är också en signal om att miljöhänsyn, urfolksrätt och rättsstatens principer kan åsidosättas i klimatmålets namn. Om detta accepteras – vem står näst på tur? skriver tre Kirunapolitiker.

Regeringens beslut att överpröva Kiruna kommuns nej till detaljplan för Talgas planerade grafitgruva i Nunasvaara är historiskt. För första gången sedan plan- och bygglagen trädde i kraft 1987 har staten ingripit och satt en kommunal planprocess ur spel. Detta är ett allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret och underminerar tilltron till att omställningspolitiken sker på rättssäkra och demokratiska grunder.

Kiruna kommun, och andra kommuner i Norrbotten, har under lång tid tagit betydande ansvar för Sveriges mineralförsörjning. Men efter noggrant övervägande har kommunen sagt nej till gruvprojektet i Nunasvaara. Beslutet baseras på en analys av de potentiella konsekvenserna för lokal samhällsutveckling, miljö, renskötsel och samers rättigheter. Att staten nu väljer att köra över detta beslut underminerar inte bara lokal demokrati, utan sätter även miljö- och sociala hänsyn på undantag.

För första gången sedan plan- och bygglagen trädde i kraft 1987 har staten ingripit och satt en kommunal planprocess ur spel

Det finns ett starkt och växande motstånd mot gruvprojektet, inte bara från invånare i Vittangiområdet, samebyarna och andra delar av kommunen. Naturskyddsföreningen har dessutom begärt rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen. Oron är stor över påverkan på vatten, naturmiljö, hälsa och livskvalitet i området, men också över att beslut fattas långt bort, utan respekt för dem som faktiskt lever med konsekvenserna.

Nunasvaara ligger centralt för renskötseln, en verksamhet av avgörande betydelse för den samiska kulturen. Samiska företrädare har kritiserat projektet och beskriver utvecklingen som ”grön kolonialism”– där klimatmål används för att rättfärdiga exploatering av samisk mark, utan samtycke. Det är en stark formulering, men tyvärr berättigad.

Beslut fattas långt bort, utan respekt för dem som faktiskt lever med konsekvenserna

Sverige har folkrättsliga åtaganden att respektera samernas rätt till inflytande och skydd av sina traditionella marker. Dessa åtaganden får inte sättas ur spel i jakten på råvaror som ger kortsiktiga ekonomiska vinster och målar upp en ”grön omställning” som inte lever upp till namnet. Samtidigt som regeringen driver på för en omställning i form av ökad industrialisering, riskerar man att skapa en situation där de som redan bär den tyngsta bördan, samiska samhällen och andra lokalsamhällen i norr, också betalar det högsta priset.

  • Sanna Inga Poromaa, gruppledare, Vänsterpartiet Kiruna.
  • Åsa Larsson Blind, gruppledare, Sámelistu Kiruna.
  • Lisa Forsberg, gruppledare Feministerna Kiruna

DN Debatt 2025-05-15

Det måste finnas en gräns för exploatering. Vi kan inte fortsätta att utvinna naturresurser på bekostnad av lokal miljö, renskötsel, biologisk mångfald och invånarnas hälsa. En hållbar framtid måste bygga på rättvisa, där alla samhällen och människor, också i Norrbotten, får ta del av omställningens möjligheter, i stället för att tvingas hantera dess negativa konsekvenser.

Regeringens agerande mot Kiruna har inte bara väckt lokalt motstånd, utan även satt fingret på ett större problem: att regeringen genom att överpröva kommunala beslut skapar en farlig precedens där demokratiska beslut baserade på lokala intressen kan rivas upp om de uppfattas stå mot rådande nationella intressen. Och det är oroande tyst från andra håll i landet. Om regeringens agerande mot Kiruna passerar utan reaktion – vad hindrar samma typ av ingripande mot andra kommuner? Att en regering nu gör sig till planmyndighet sätter en ny praxis, som borde få varningsklockor att ringa i varje kommunhus.

Att en regering nu gör sig till planmyndighet sätter en ny praxis, som borde få varningsklockor att ringa i varje kommunhus

Frågan är också hur detta påverkar förtroendet för den politiska processen, både på lokal och nationell nivå. Om invånarna i Kiruna inte kan lita på sina politiska företrädare att stå upp för deras intressen, vad händer då med förtroendet för de folkvalda? När regeringen så tydligt går emot folkets vilja riskeras en djup klyfta mellan politiker och de människor de är satta att representera.

Den gröna omställningen måste vara mer än en retorik om förnybar energi och hållbarhet. För att vara verkligt hållbar, måste den bygga på rättvisa och respekt för både samiska rättigheter och de lokalsamhällen som den påverkar. En hållbar grön omställning, måste skydda miljön och säkerställa att inga samhällen får betala ett oproportionerligt högt pris.

Om regeringen tvingar igenom detta får de också ta det fulla ansvaret – juridiskt, politiskt och moraliskt – för konsekvenserna

Regeringen har gjort klart att man avser att gå vidare trots tydligt motstånd från kommunen. Men vi tänker inte bidra till att legitimera en process som strider mot både lokala intressen och samernas rätt. Sámelistu, Feministerna och Vänsterpartiet i Kiruna säger nej till att Kiruna kommun ska tvingas ta fram en detaljplan som strider mot vår vilja. Vi kan inte längre acceptera att den omställning som ska gagna alla, i stället sker på bekostnad av dem som redan betalar ett alltför högt pris.

Om regeringen tvingar igenom detta får de också ta det fulla ansvaret – juridiskt, politiskt och moraliskt – för konsekvenserna genom hela processen. Vi kommer fortsätta att stå upp för våra invånare, det lokala självstyret, urfolksrätten och rätten att själva forma vår kommuns framtid.


Ministern och den falska matematiken

Ebba Busch smutsar ner den gröna omställningen genom att köra över Kiruna kommuns planmonopol, skriver Ulrik Lidström, Motståndsgruppen.

”Tar man klimatfrågan på allvar och vill se fler arbetstillfällen, då måste man börja älska gruvor” säger Ebba Busch.

Nej, vi måste inte älska gruvor. 

Vi älskar människor och vår natur och vi accepterar gruvor, men inte var som helst.

Talga AB planerar att starta en kolgruva i Nunasvaara tio km utanför Vittangi i Kiruna kommun. Det planerade gruvområdet ligger mellan två älvar, Torne- och Vittangi älvar. Området sträcker sig från älv till älv. Avrinningen sker till båda älvarna. Vittang och andra samhällen nedströms tar sitt dricksvatten direkt från Torneälven.

Grafiten i Nunasvaara är klassad som riksintresse, området är också riksintresse för rennäringen, naturvård och friluftsliv. Torneälven och Kalixälven med biflöden ingår Natura 2000 med syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för naturtyperna, skriver länsstyrelsen i ett remissyttrande till regeringen om bolaget Talgas begäran att Kiruna kommun ska tvingas anta en detaljplan som möjliggör gruvbrytning.

När flera riksintressen krockar så skall en långsiktig hushållning med mark och vatten ha företräde enl. Miljöbalken.

Flera svenska kommuner är kritiska till nya gruvor, så även Kiruna, där kommunen säger ett tydligt NEJ. Anledningarna är bl.a oro för dricksvatten, renskötsel och naturvärden.

Kommunen har planmonopol, det kör regeringen över. 

”Man betraktar oss som en koloni där man bara hämtar resurser utan att ge någonting tillbaka”, och ”I Kiruna har vi 1000 lediga jobb och inga lediga bostäder. Det kommer att leda till fly-in-fly-out, vilket bara ger kostnader och inga inkomster till kommunen”, säger kommunalrådet Mats Taaveniku.

”Det här är bäst för folket i Kiruna” säger Ebba Busch till SVT. Vad Kirunaborna tycker, ignorerar Ebba Busch totalt, som vilken kolonial härskare som helst.

Ebba vet absolut inte vad som är bäst för Kiruna, hon verkar inte känna till de intressekonflikter som den gröna omställningen medför. Det är inne i det planerade vattenskyddsområdet för Vittangis vattentäkt som gruvan planeras.

Ingen hänsyn tas heller till rennäringen och de tre samebyarna som drabbas av både störningar och betesmarker kommer att skäras av.

Hur kan reglerna tolkas så olika? I södra delarna av landet används planmonopolet av kommunerna. I Öckerö där kommunstyrelsens ordförande är KD:are har det kommunala vetot använts mot en planerad vindkraftspark 15 km ut i havet, trots 50 arbetstillfällen, men i Kiruna går det bra att köra över kommunens planmonopol. Diktatoriskt av Ebba och regeringen.

Trots att kommunen motsätter sig den planerade gruvan går Ebba på med mantrat ”Ni får ju jobb”.

Vi är inte i behov av jobb. Vi saknar bostäder, vi har en bristfällig vård, tandvården saknar resurser och det är stora brister i äldreomsorgen. Men Ebba går på, ”Man får arbetstillfällen. Man får ett oberoende av Kina och Kongo och man får en ekonomisk tillväxt i Kiruna och i Sverige.”

”Ska det va så svårt att fatta att det är falsk matematik” som Peps Persson sjöng. 

I Kiruna blir det ingen tillväxt, däremot ett hål i den kommunala börsen. Smutsiga rövarfasoner av Ebba och regeringen, vi är riktigt förbannade.

”Hennes uttalanden är stötande för många Kirunabor. Jag skulle kunna säga att jag får väldigt mycket kritiska frågor”, säger Krister Pounu (KD i Kiruna).

Sätt alla fyra planerade gruvor under lupp. En ny bedömning av hela projektet vore kanske det som skulle vara bäst?

Ulrik Lidström – Arbetsgruppen – STOPPA gruvan i Nunasvaara

NSD Debatt 2025-03-13


Debatt. Har grafit spelat ut sin roll i batteritillverkningen?

Det finns alternativ till grafit för batteritillverkning, skriver Ulrik Lidström som ifrågasätter gruvplanerna i Vittangiområdet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-13-1024x576.png

Här i området vill Talga etablera en gruva för brytning av grafit. Foto: Jonny Vikström

31 januari startade förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen gällande bolaget Talga AB:s ansökan om grafitbrytning i Nunasvaara utanför Vittangi. Ett känsligt område mellan Torne- och Vittangi älvar som kommer att skäras av från älv till älv pga de planerade gruvorna.

Strategin från Talgas sida att endast söka miljötillstånd för Nunasvaara Södra som är en mycket liten del av fyndigheten som innefattar ytterligare tre gruvor, gör att domstolen inte kan bedöma helheten av de konsekvenser hela projektet kommer att få på den omgivande miljön och de två älvarna. Vår uppfattning är att ansökan måste avvisas och bolaget ska återkomma med en ansökan där hela gruvprojektet ingår, först då kan man få en samlad bild av hur den omgivande miljön kommer att påverkas.

Per-Erik Lindvall, styrelseorförande i Talga AB säger sig vara trygg med det underlag som lämnats till domstolen. Men om man tittar på den naturvärdesinventering (NVI:n) som gjorts för Talgas räkning så borde han ha svårt att sova om nätterna. Den är under all kritik, med stora brister och den följer inte den svenska standarden. 

Den NVI som är gjord presenterar långt ifrån alla naturvärden som finns i området. 

Under sommaren och hösten har några ortsbor och Naturskyddsföreningen varit ute vid området under 14 timmar och inventerat (”letat saker”). 82 fynd har registrerats i Artportalen fördelade på 36 arter. Av dessa 36 arter är i den svenska rödlistan, 6 klassade som hotade i kategorin VU (sårbara), 13 klassade som rödlistade i kategorin NT (nära hotad), 17 arter som noterats finns inte med i rödlistan, men klassas i vissa fall som signalarter. ”Jag är inte ett dugg förvånad över det, -Naturskyddsföreningen brukar hitta saker och ting”, säger Lindvall som tycker att Talga har gjort en ordentlig ”naturinventering”.

”Våra batterianoder är världens grönaste med de lägsta koldioxidutsläppen” påstår Talga. 

Men det är inte sant, det finns andra anodmaterial, t.ex. Lignode som tillverkas av lignin som är en restprodukt från papperstillverkning, cirka 50 miljoner ton lignin produceras varje år i världen. Grafiten i anoden kan också med fördel bytas ut mot kisel. Kisel kan absorbera energi med upp till tio gånger så hög täthet som grafit! Fler exempel på ny batteriteknik finns, så varför ska vi tillåta ett australiensiskt bolag starta en brytning av grafit på ett område större än 1 000 fotbollsplaner när vi vet att det tillverkas batterier som kommer att vara ute på marknaden under 2023, som dessutom är billigare, bättre och miljövänligare. 

Samebyarna yrkar att ansökan ska avslås för rennäring och gruvnäring kan inte samexistera i området. De vädjar om att Mark- och miljödomstolen beaktar de internationella konventioner som skyddar renskötseln och samerna som urfolk, i förlängningen den samiska kulturen. Från samebyns sida hoppas man på att kunna stoppa öppnandet av en gruva och man lutar sig mot att samebyn skyddas av de internationella konventionerna.

”Det är vårt mål att säkerställa att vi efterlämnar  – både gruvplats och atmosfär – bättre än vi fann dem” (Talgas hemsida). Tyvärr Talga, det funkar inte, 200-åriga träd kan inte återplanteras, inte heller många av de arter som ni inte ens kände till som finns på området. ”Gruvverksamheten behövs”, säger Lindvall.

För vem undrar vi? 

NSD Debatt 2023-02-18. Ulrik Lidström – Ja till en Framtid utan gruvor