– Tar man klimatfrågan på allvar och vill se fler arbetstillfällen, då
måste man börja älska gruvor” säger Ebba Busch.
NEJ Ebba, vi är inte lagda åt det hållet Vi älskar människor och vår natur och vi accepterar gruvor men inte var som helst. I Pajala kommun har befolkningen och skatteintäkterna minskat, trots en gruva i Kaunisvaara. Har kommunledningen i Kiruna gjort en ordentlig analys av Talgas gruvprojekt? Vi kräver att Detaljplanen stoppas innan den träder i kraft. Det är vi som skattebetalare som får stå för de kostnader som uppstår, det är vi som får offra vår miljö. Det är våra barn som får ärva det vi lämnar efter oss.
En hållbar gruvnäring finns inte
Det enda rätta är att minska konsumtionen och råvaruförbrukningen. Det anser den europeiska miljöbyrån EEB i en ny rapport. Gruvbolag och regeringar drar nytta av den gröna omställningens behov av vissa metaller och mineraler för att grönmåla hela gruvnäringen, men gruvbrytning kräver stora mängder energi och bidrar till olika miljöproblem, menar rapportförfattarna.
Renskötselns undergång
Gruvor med lika förödande konsekvenser för berörda samebyar planeras på andra håll i renskötselområdet. Den kraftigt expanderande
gruvindustrin utgör ett direkt hot mot renskötseln, och därmed mot basen för den samiska kulturen: – Renar kan inte äta sten. De kan heller inte vandra mellan årstidsbeten när ett gruvhål blockerar flyttleden. Slutsatsen är: När Sverige talar om samexistens förespråkar man egentligen gruvnäringens företräde även om det innebär renskötselns undergång.
Grafiten hotar att smutsa ner elbilarnas rykte
Batteriproduktionen står för cirka 30 procent av växthusgaserna kopplade till elfordonens tillverkning. Och nu varnar Wood Mackenzie för att industrin måste ta itu med sin användning av grafit – annars riskerar elbilarna att smutsa ned sitt gröna rykte. Det skriver konsulterna i Greentech Media. Grafit är ett fossilt kol som antingen bryts eller tillverkas av andra fossilbaserade material. Brytningen i gruvor sker med svåra miljömässiga konsekvenser.
Återvinning av batterier
Fram till idag har mycket få batterier från bilar och bussar samlats in. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030. Då gäller det att vi har väl fungerande återvinning på plats så att vi kan ta vara på de värdefulla metaller som ingår i dessa batterier. – Det är alltså viktigt att utveckla återvinningsteknikerna vidare för storskalighet redan nu och inte minst med tanke på de batterifabriker som planeras i Europa och deras metallbehov. Viktigt är också att alla batterier verkligen samlas in och återvinns, säger Lisbeth Dahllöf forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Framtidens batterier är redan här
Tänk om det gick att ersätta grafit i litiumjonbatterier med en mer hållbar lösning? – Vi på Stora Enso har därför bestämt oss för att utveckla en lösning som ersätter grafit med hårt kol från lignin. Vi kan ersätta denna fossilbaserade grafit med hårt kol från träd, vilket medför både tekniska och miljömässiga fördelar.
Tio års forskning vid Linköpings universitet utmynnade i ett träbatteri som bolaget Ligna Energy i grannstaden Norrköping nu är på väg att ta ut på marknaden. Peter Ringstad, vd för Ligna Energy – ”Vi ser också möjligheter med ligninanoder i våra batterier och har ett gryende samarbete med en annan startup, Bright Day Graphene.” Då handlar det om batterier som är tillverkade av träråvara.
Utvecklingen går ju framåt. Vågar vi vänta? När spaden väl är satt i jorden så är det oåterkalleligt.
Stoppa Detaljplanen!