Arbetstillfällen och ekonomi
För det första kan det konstateras att en gruvas lokala och regionala ekonomiska effekter är en viktig aspekt av dess hållbarhet. Om en gruva inte ger upphov till lokala positiva ekonomiska effekter kommer lokalsamhället enbart att uppleva gruvans negativa effekter. Ett exempel är gruvan i
Kaunisvaara, trots gruvan så har befolkningen och skatteintäkterna minskat i Pajala kommun.
Talga AB utlovar en befolkningsökning med ca. 50 pers. i kommunen. Arbetskraftsbrist råder i
närområdet så en rekrytering från andra orter måste ske. Var skall dessa människor bo?
Bostadsbrist kan fungera som en flaskhals för lokal utveckling. Brist på bostäder i gruvsamhällen medför att arbetskraften måste pendla.
Det kan dessutom vara riskfyllt att bygga bostäder i gruvsamhällen eftersom råvarumarknaden är konjunkturkänslig och det är inte heller säkert att arbetskraften alltid vill bosätta sig på arbetsorten. I Sverige beskattas inkomster i den kommun där en person är skriven och en stor inpendling till en gruvkommun innebär att skatteintäkterna uteblir.
”Fly in – Fly out”
Men även pendlare måste bo någonstans de perioder dom arbetar. Dessutom kräver dessa människor samhällsservice i form av läkarvård, tandvård m.m. Vem bekostar det?
Jo, det gör vi som betalar skatt i kommunen och till dem hör ju inte dessa pendlare,- alltså en kostnad för skattebetalarna.
- ”Fly in-Fly out” gör att vi tappar skattepengar och det blir svårare att
utveckla kommunens verksamheter, säger fd. kommunalrådet Gunnar Selberg (C) till SVT. 2021-02-25
Konsekvensanalys
Har gjorts någon analys av detta projekt i fråga om utsläpp, ekonomi eller de sociala aspekterna? Pendling, malmtransporter ner till Luleå, hela gruvprocessen, avverkning av skog, blottläggande av markområden, förlorade jobb inom rennäringen, värden på fritidshus, friluftsliv, vattenkvalitet, samhällsservice, skatteintäkter, arbetstillfällen/ arbetslösa, boende, riksintressen (planområdet berörs av 5 olika riksintressen) samt Natura 2000, Torne-Vittangi-Kalix älvar.
Råvarupriser
Vad händer om råvarupriserna går ner? Eftersom de flesta av oss har levt med
pendlingarna vad gäller järnmalmspriserna så vet vi att det kan gå fort utför. Det finns många exempel på gruvor som lagt ner sin verksamhet pga dålig lönsamhet. Vem står för kostnaderna som uppstår när det skall göras en återställning? Ofta drabbar detta skattebetalarna.
Talga AB är ett dotterbolag till ett Australiensiskt företag som inte driver detta projekt pga välgörenhet eller för att rädda miljön, det handlar bara om att tjäna pengar. Bolaget marknadsför gruvan som miljövänlig, – det ligger i tiden. Men det vet ju redan alla, – det finns inga miljövänliga gruvor.
Riksrevisionsverket har kommit fram till att det idag drivs gruvor utan att det finns pengar till städning efteråt. Till exempel nämns att när Northland Resources järnmalmsgruva gick i konkurs fanns det 29 miljoner kronor för att säkra miljön. Enligt beräkningar som gjorts kommer det att kosta ca. 250 miljoner kronor att städa upp naturen efter gruvan.
