Lite allmänt om hur marken kring Nunasvaara nyttjas vintertid:
Renskötseln styrs av väderförhållanden, speciellt under vintern då snöförhållanden är avgörande för var renen kan få tag på föda. Det är därför viktigt att renskötseln har tillgång till olika typer av betesmarker med olika typer av terräng under vintern. Vid djup snö måste renen anstränga sig mer för att komma åt betet. Renen kan da bli utmattad och orkar inte förflytta sig till nya betesmarker, vilket i sin tur leder till ytterligare utmattning eller till och med död på grund av födobrist. Vid is och skare är det än svårare att gräva fram bete. Vid dessa snöförhållanden är hänglavsbärande skogar mycket viktigt. Den lav som sitter för högt för renen att nå blåser ned på snön och blir på så sätt tillgänglig för renen.
Varje vintergrupp betar under ett normalår sitt område motsols med start i sydväst. Renskötaren måste under vintern bevaka renhjorden, det vill säga att se till att renarna får tillräckligt att äta, skyddas från rovjur och störningar från människan samt hålla renarna samlade inom samebyns område. Renskötarna försöker att hålla renarna samlade inom varje delomräde, innan de driver dem vidare till nästa område. Varje dag kör renskötarna kantspår runt hjorden, kollar om någon ren har gått utanför kantspåret eller om rovdjur kommit in eller något annat som har stört renhjorden sedan sist man var där.
Skrivet av Karin Kvarfordt Niia
Rennäringsanalys av en eventuell gruvetablering i Njunjesvárri, Talma Sameby 2019‐07‐05
Rennäringen – ett riksintresse och internationellt intresse
Australiensiska bolaget Talga planerar att starta en grafitgruva i Nunasvaara ca.10 km utanför Vittangi i Kiruna kommun. Det planerade området ligger i anslutning till Vittangi- och Torne älvar. Vittangi, liksom andra samhällen nedströms Torneälven tar sitt dricksvatten direkt från älven. Kommunfullmäktige i Kiruna skall inom en snar framtid ett nytt beslut om verkställande av detaljplanen för området efter Ebbas överkörning.
Två nya rapporter visar för första gången vilka omfattande effekter gruvnäringen har för samebyar på lång sikt. Resultaten slår hål på uppfattningen att gruvnäringen och renskötseln kan samexistera utan större problem. Studierna belyser de långsiktiga effekterna av gruvindustrin utifrån samebyars egna erfarenheter och kunskap. Forskningsrapporterna ”Renen får aldrig betesro” och ”Låt renen få igen landet som det var” är gjorda i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Svenska Samernas Riksförbund, Vilhelmina Södra sameby och Voernese sameby. Studierna fokuserar på hur Bolidens nedlagda gruva från 1970 och 1980-talet i Stihkeområdet alltjämt påverkar Vilhelmina södra och Voernese samebyars försörjning och existens. Det handlar bland annat om skadorna på renbetet, svårigheterna med återvegeteringen samt om följdeffekterna från vägen som drogs för att möjliggöra gruvan.
”Även i miljöbalken finns ett skydd för rennäringen genom möjligheten att utpeka områden som riksintresse för rennäringen. De utpekade områdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande”.
Citat: MKB
MKB – Miljökonsekvensbeskrivning
Flyttleder och svåra passager av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken finns utpekade väster och söder om
verksamhetsområdet för Talma sameby och Gabna sameby, och öster om Vittangiälven för
Saarivuoma sameby. Området söder om Torne älv ingår i Gabna sameby och befintlig väg för
gruvtrafik mellan E45 och Nunasvaara passerar genom ett kärnområde som utgör riksintresse för rennäring. Citat: MKB
Renskötseln som är en av Kiruna kommuns äldsta näringar är en viktig del av kommunens näringsliv. Näringen producerar värden som är svåra att sätta siffror på. Indirekt har många sin utkomst helt eller delvis från rennäringen – slöjdare, slakterier, skoterbranschen och flygföretag. På landsbygden är rennäringen av avgörande betydelse för sysselsättningen och för behållandet av privat och offentlig service. Citat: MKB
Den planerade gruvverksamheten kommer att påverka rennäringen genom att mark i vinterbeteslandet tas i anspråk och därmed inte kommer att vara tillgängligt. Även buller, damm och den ökade trafiken på Nunasvaaravägen kommer att påverka rennäringen.
Den avlånga formen på verksamhetsområdet utgör en barriär och skär av den sydligaste delen av Talma sameby för renarna. Detta medför att renarna sprider sig åt olika håll och de kommer att gå in i närliggande samebyars områden vilket skapar mycket extra arbete för renskötarna.
Artikel 27”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, skall de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion och använda sitt eget språk.”
