Larmet till regeringen: Gruvboom hotar dricksvattnet

Jakten på mineraler till den gröna omställningen kan få ”förödande” konsekvenser för det svenska dricksvattnet. Det menar branschorganet Svenskt Vatten, som varnar för allvarliga brister i miljöprövningen av nya gruvor.– Det är en risk för hela Sveriges livsmedelsproduktion, säger Pär Dalhielm, organisationens vd.

Mineraler spelar en avgörande roll i den nya teknik som ska möjliggöra en grön omställning. Det handlar om att utvinna nickel till batterier, neodym till vindkraftsturbiner och mycket annat. Europa har hamnat på efterkälken; det mesta måste i dag importeras och beroendet av inte minst Kina ses som ett säkerhetspolitiskt problem.

EU-kommissionen har därför lanserat en strategi för utökad utvinning av de här mineralerna i Europa. Flera svenska projekt har pekats ut som prioriterade och regeringen vill se ökad gruvbrytning.

Läs hela inslaget!

DN 23 april 2026

Busch: Rennäringen bör inte vara ett riksintresse

Kristdemokraterna vill ompröva rennäringens ställning. Antalet renar bör minska och rennäringen inte längre vara ett riksintresse. – Det är en näring som berör väldigt stora ytor men har en begränsad ekonomiskt betydelse, säger KD-ledaren Ebba Busch på en presskonferens i Luleå.

Kristdemokraterna anser att rennäringens ställning behöver omprövas och att staten ska ”återta ansvaret” för marken i fjällen.

Enligt förslaget från KD behöver renstammen reduceras och stöden till rennäringen omprövas, för att dämpa motsättningarna mellan olika intressen i norr. Dessutom vill man att rennäringen inte längre ska vara ett riksintresse.

– Rennäringen ska fortsatt vara ett viktigt intresse men bör inte ha riksintressestatus i nuvarande form. Staten måste få bättre möjlighet att väga renskötseln mot jobb, energi, gruvor och infrastruktur men också lokalsamhällets utveckling, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

”Begränsad ekonomisk betydelse”

KD-ledaren Ebba Busch menar att rennäringen berör stora delar av Sveriges yta, men att den ekonomiska betydelsen är begränsad.

– Om man slår ihop de fyra nordligaste länen så beräknas rennäringen stå för en tiondels promille av BNP och fyra tiondels promille av sysselsättningen, säger hon.

Kristdemokraterna uppger att samiska rättigheter och samisk kultur samtidigt ska värnas, men pengarna bör enligt KD styras bort från rennäring och i stället användas till saker som samisk kultur och språk.

– Detta handlar inte om att ifrågasätta samiska rättigheter, det handlar om att staten behöver ta ett tydligare ansvar för helheten, säger Ebba Busch.

Läs och lyssna på inslaget! – SVT Nyheter 20 april 2026

Gamla nyheter blir som nya när man inte har läst dem tidigare. Detta publicerades den 7 september 2025.

Inför sitt sommartal i Luleå på söndagen presenterade partiledare Nooshi Dadgostar och riksdagsledamot Birger Lahti, arbetsgruppen Norrland i centrum.

Norrland i centrum – 30 förslag och 6 miljarder kronor till Norrland

Trots att Norrland under generationer har försett Sverige med skog, vattenkraft och malm har återinvesteringarna i våra norra landsände uteblivit. I stället kämpar många kommuner med bristande service, eftersatt infrastruktur och utflyttning. Med de nya förslagen vill Vänsterpartiet vända utvecklingen och säkerställa att vinsterna från naturresurserna i högre grad kommer norrlänningarna själva till del.

Förslagen innebär totalt nästan 10 miljarder kronor i återbäring på naturresurser, varav 6 miljarder kronor direkt till Norrland.

Vänsterpartiets arbetsgrupp för Norrland i centrum presenterar 30 förslag och riktar strålkastarljuset på den orättvisa fördelning där Norrland bär resten av Sverige på sina axlar. Målet är en rättvis fördelning och livskraftiga kommuner med tillräckliga resurser för att erbjuda sina invånare ett gott liv. Sammantaget omfattar våra förslag för återbäring av naturresurser nästan 10 miljarder kronor i riket som helhet, varav 6 miljarder kronor direkt till Norrland.

Våra förslag
En större del av vinsterna från elproduktionen ska stanna lokalt. Utan elproduktionen i Norrland skulle Sverige stanna. Men trots att det är Norrland som producerar den energi som genererar störst skatteintäkter kommer inte resurserna kommunerna lokalt till del.

1. Fastighetsskatten för elproducerande fastigheter ska stanna lokalt. 

2. 5 öre per producerad kWh ska gå till kommunerna via energiskatten. 

Skogen ska skattas där den ligger. Den största arealen produktiv skogsmark finns i Norrbotten och Västerbotten, följt av Jämtland och Dalarna. Däremot bor flest skogsägare i Västra Götaland och Stockholm. Ungefär en tredjedel av alla s.k. brukningsenheter ägs av någon som bor i en annan kommun än där skogen ligger.

3. Beskatta försäljning av skog där fastigheten finns. Enskilda näringsidkare som skattar på inkomst från skogen ska göra det i den kommun där skogsfastigheten finns.

Det är orimligt att fungerande akutsjukvård läggs ner samtidigt som antalet intensivvårdsplatser i Sverige minskar. Under lång tid har bristande statliga resurser resulterat i att kommuner och regioner tvingats kämpa för att få pengarna till vård och omsorg att räcka till. Det behövs ett större statligt ansvar.

4. Skrota nedskärningarna på sjukhuset i Sollefteå.

5. Garantera akutsjukvård i hela landet.

Här kan du läsa rapporten och förslagen i sin helhet.

Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Åsa Larsson Blind, styrelseledamot i Sametinget, Samelandspartiet. Foto: Aron Bergdahl och Fanny Larsson-Auna, Sameradion

Lyssna på inslaget

Sameradion 2026-03-09

SD gör renskötseln till valfråga – möts av motreaktioner

• I helgen skrev Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Henrik Vinge en debattartikel i Dagens Industri där de hävdar att renskötande samer har för stort inflytande i norr.
• Åkesson utmanade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till en offentlig debatt.
• Åsa Larsson Blind i Sametingets styrelse skriver i Dagens Industri att det SD beskriver som ”privilegier” i själva verket är rättigheter, fastslagna i svensk lag och internationell rätt.

Aron Bergdahl, Sameradion
aron.bergdahl@sverigesradio.se

Peter Salomonsson VD Kiruna Lappland. Nils Torbjörn Nutti. Turismföretagare i Kiruna.

Foto: Helena Sydberg Hinrichsen och Alexander Linder.

Sameradion 2026-03-09

Ökad turism i Kiruna ger stöd till rennäring

• Turismen i Kiruna kan fördubblas enligt Kiruna Lapplands VD, men krockar med gruvverksamhet och naturintressen.
• Turistföretagare och renskötare Nils Torbjörn Nutti betonar turismens positiva effekter.
• Enligt Nutti krävs samarbete för att skapa utveckling i området.

Helena Sydberg Hinrichsen
helena.sydberg_hinrichsen@sverigesradio.se

Lyssna på inslaget

Talga planerar nu för en produktion av 5000 ton per år i fabriken på Hertsöfältet. Senare ska fabriken byggas ut för en total produktion av 24 500 ton per år. Foto: Talga

Bakslag för Talgas fabrik i Luleå – nekas miljardstöd

Talga har drabbats av ett bakslag. Bolaget har fått nej på sin bidragsansökan på 1,1 miljarder kronor för den planerade fabriken i Luleå. – Klart att det är tråkigt att vi inte fick den finansieringen, men det är där vi står, konstaterar presschefen Cen Rolfsson.

Norrbottens Kuriren 25 februari 2026

Talga batterifabrik första spadtaget, 2023. Arkivbild.

Foto: Petra Älvstrand

NSD 25 februari 2026

Text: Hampus Norén och Micael Kurtmar

Talgas projekt i Luleå försenat – här är den nya tidsplanen

Talga AB vill att Luleå kommun förlänger den avsiktsförklaring som tecknades i fjol om en möjlig framtida expansion i Luleå Industripark.Nu ska ett avtal om markanvisning för en anodfabrik i Luleå nås innan slutet av 2028.– Så lång tid tror jag verkligen att vi behöver, säger Cen Rolfsson, presschef på Talga.

Läs hela artikeln

Vittangi i Kiruna. Foto: Silaks/Wikimedia Commons

metallerochgruvor.se

Publicerad av Simon Matthis – 3 feb, 2026

Läs hela artikeln

Svalt intresse för Talgas grafitgruva – ändå fick Kiruna vika sig

Regeringen har godkänt gruvbolaget Talgas grafitgruva trots att Kiruna kommun motsatt sig detaljplanen – och trots svalt intresse från investerare och svag kundbas. Det visar en granskning från Affärsvärlden. 

Talga Group, med huvudkontor i Australien, har dock upprepade gånger fått regeringens näringsminister Ebba Busch uttalade stöd. 

”Vi har kommit fram till att det är ett mycket stort nationellt intresse i den här aktuella gruvetableringen”, förklarade till exempel Ebba Busch till SVT på tal om regeringens kurs att godkänna gruvan trots Kirunas motstånd. Men när Afv nu når Ebba Busch lägger hon ”locket på”. 

Talgas projekt bygger på en grafitfyndighet som gjordes 1918 i Nunaasvaara i Vittangi i Kiruna kommun.

Foto: Joakim Rådström/Talga

Första spadtags-ceremoni

vid Talgas batterianodfabrik i Luleå. Närvarade gjorde dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Person (L) och Norrbottens landshövding Lotta Finstorp.

Foto: Talga

Publicerat i Affärs Världen 31 januari 2026
OttoKlaar / AngelikaDoverstål

Afv kartlägger: Batterisatsningen har fått miljardstöd – men inget händer

Regeringen har kört över Kiruna och godkänt Talgas grafitgruva. Det politiska stödet från regeringen har varit stort, men när Afv pekar på att satsningen inte verkar hålla vad den lovar lägger Ebba Busch locket på.

Politiker och intresset för Talga

Hösten 2023 närvarade dåvarande arbetsmarknadsminister och Liberalernas partiledare Johan Pehrson vid Talgas första spadtags-ceremoni vid fabrikstomten i Luleå.

Sommaren 2024 klev en annan tidigare arbetsmarknadsminister, socialdemokraten Eva Nordmark, in som styrelseordförande i Talgas svenska dotterbolag.

Nerskalade ambitioner

Den ursprungliga planen var som sagt att ha fabriken igång i september 2025. Men i dag har fortfarande endast förberedande markarbeten utförts på fabrikstomten i Luleå. Och vid gruvan i Vittangi – ingenting.

Läs mer

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Marcus Oscarsson

Senaste nytt från sverige & världen 30 januari 2026

Läs hela artikeln

Kravlista till Ebba Busch – tiotusentals har skrivit på

En kravlista med nästan 27 000 underskrifter kommer idag att lämnas över till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Bakgrunden är flera storskaliga gruv- och vindkraftsprojekt som planeras i norra Sverige.

Det kan få stora konsekvenser i Sápmi och för samernas rätt till bland annat markanvändning och självbestämmande, menar Amnesty International Sverige.

Grafitgruvebeslut får motstånd – vinterbetet kapas och bybor rasar

Regeringen har valt att gå vidare med detaljplanen för en grafitgruva i Vittangi. Det landar hårt hos motståndarna. Motståndet för en gruva har varit starkt från Talma sameby eftersom renbetesområdet skalas ner.

– Vi kan inte ge oss för då tar alla våra vinterbetesmarker slut. Då tar renskötseln i Talma slut, säger Nils Johánas Allas, ordförande i samebyn.

SVT Nyheter Sapmi 29 januari 2026

Talma sameby är starkt påverkade av en framtida grafitgruva utanför Vittangi. Regeringens beslut kapar mark på ett område för vinterbete och samtidigt försvinner en del av samebyns organisering. Hör ordförande Nils Johanás Allas och Vittangibor i klippet. Hanna Råman, Fredrik Prost och Urpo Taskinen intervjuas om regeringens beslut om att gå vidare med detaljplanen för en framtida grafitgruva utanför Vittangi, Kiruna kommun.

Lyssna på inslaget

Talgas grafitgruva har fått grönt ljus från regeringen. Något som Kirunas komunalråd, Mats Taaveniku, är kritisk emot. Foto: Maria Unga

Kommunens kritik mot regeringen: ”Kör över Kiruna”

Regeringens beslut att anta detaljplanen som möjliggör gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi möts av skarp kritik från Kiruna kommun. Kommunalrådet Mats Taaveniku (S) menar att staten kör över det kommunala självstyret – och lämnar kommunen med kostnaderna.

NSD 27 januari 2026

Text: Albert Stöckel och Rebecka Block

Läs mer

Foto: Hanna Råman

Erik Hansson

Natursidan

Regeringen rundar vetorätt – godkänner gruva i gammal skog med hotade arter

Regeringen kör över lokalbefolkningen, samebyar och naturorganisationer genom att tillåta utländsk gruvverksamhet i ett område med gammelskog och mängder av hotade arter.

– Nunasvaara i Kiruna kommun har Europas största och rikaste grafitfyndighet. Grafitfyndigheten är mycket viktig för både Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit. Grafit fyller en viktig funktion i batteritillverkning och för den gröna omställningen. Det är första gången som regeringen använder den här möjligheten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i samband med att regeringen antog detaljplanen.

Nyheter.

Läs artikeln

Ebba Busch, Vice statsminister.

Foto: Hampus Norén

Kiruna kommun överkörda i gruvfrågan: ”Man kör över demokratin”

SVT Nyheter Publicerad 23 januari 2026

• Linn Defruit
• Maria Dahlgren

Illustrationsbild: Michael Erhardsson – Mostphotos

Regeringen godkänner grafitgruva i Vittangi – kan inte överklagas

Regeringen har antagit en detaljplan som gör det möjligt att starta gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi, Kiruna kommun. Beslutet togs den 22 januari och kan inte överklagas.

Läs mer

NSD 24 januari 2026

Regeringen har beslutat att anta en detaljplan för gruvverksamhet vid grafitfyndigheten utanför Vittangi. Det innebär att kommunens vetorätt är rundat. Det har historiskt aldrig skett förut.

– Man blir ledsen och förbannad, säger Mats Taaveniku, (S), kommunalråd i Kiruna.

Se inslaget

Regeringen godkänner detaljplan för grafitgruva i Kiruna

Regeringen har beslutat att anta en detaljplan som möjliggör gruvverksamhet vid grafitfyndigheten Nunasvaara i Vittangi, Kiruna kommun, enligt rapporter från SVT. Beslutet fattades den 22 januari 2026 och vinner laga kraft så snart det expedieras, vilket innebär att det inte kan överklagas.

KirunaNytt 23 januari 2026

Läs mer

Vy över området Nunasvaara utanför Vittangi. 

Foto: Erik Simander

DN 23 januari 2026 Text Emma Isberg

Regeringen kör över kommun – ger gruva grönt ljus

Regeringen kör över Kiruna kommun och ger gruvbolaget Talga grönt ljus att starta en grafitgruva.

– Det betyder jättemycket, säger Emma Själin, bolagets public affairs manager.

Men Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku kallar beskedet ”oerhört obegåvat”.

Läs mer

Mats Taaveniku, socialdemokratiskt kommunalråd i Kiruna. Foto: Christine Olsson/TT

Tilde Skarin Sveriges Radio P4 Norrbotten – 23 januari 2026

skarin@sverigesradio.se

Kommunalrådet rasar mot regeringens gruvbeslut: ”Sorgligt”

• Regeringen har godkänt en detaljplan som gör det möjligt för gruvbolaget Talga att starta grafitgruvan i Vittangi, trots Kiruna kommuns motstånd.
• Kommunalrådet Mats Taaveniku kritiserar beslutet och anser att regeringen motarbetar det kommunala självstyret.
• Infrastrukturminister Andreas Carlson framhåller grafitfyndigheten som Europas största och viktig för Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit.

Lyssna på inslaget

Foto: Pressbild/Talga

Eleonor Norgren
eleonor.norgren@sverigesradio.se

Sveriges Radio P4 Norrbotten – 23 januari 2026

Regeringen säger ja till detaljplan för gruva i Vittangi

• Regeringen har nu beslutat att ge klartecken för detaljplanen som gör att gruvbolaget Talga kan börja planera för byggnader på gruvområdet i Vittangi.
• Kiruna kommun har tidigare motsatt sig projektet, men regeringen överlät detaljplanen till Länsstyrelsen som nu fått klartecken.
• Grafitfyndigheten i området beskrivs som Europas största och viktig för både Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit, enligt bostadsminister Andreas Carlson.

Lyssna på inslaget

Det som ser rent och ofarligt ut kan bära på osynliga gifter. Uran i låga halter märks inte – men kan få långsiktiga konsekvenser för både människor och natur. Arkivbild. Foto: Elin Backlund

Vi kan inte chansa med uran i våra vatten

Trots massiv kritik från expertmyndigheter ändrar regeringen reglerna för hur uranutsläpp ska mätas. Beslutet riskerar dricksvatten, ekosystem och förtroendet för vetenskapen, skriver NSD:s politiska redaktör Veronica Palm.

Läs mer

NSD den 17 januari 2026

Publicerat den 16 januari 2026 Maria Unga, Sameradion
maria.unga@sverigesradio.se

Grafitgruvor i Kiruna överklagas av flera parter

• Naturskyddsföreningen i Norrbotten, Talma och Gabna samebyar och två fastighetsägare överklagar Bergsstatens beslut om tre grafitgruvor i Njunisvárri, Kiruna kommun.
• Kritiken riktas mot att beslutet inte tar hänsyn till den samlade påverkan av fyra planerade gruvor.
• Bergmästaren motiverar beslutet med att grafit är ett strategiskt råmaterial för EU och nödvändigt för batteriproduktion och klimatomställning.

Lyssna på inslaget

Regeringen kör över experterna om uranutsläpp – gynnar LKAB i Malmberget

Regeringen kör över expertmyndigheterna och inför nya regler för hur utsläpp av uran till vatten ska mätas. För LKAB ser läget därmed betydligt bättre ut när det gäller miljötillståndsansökan i Malmberget.

LKAB ansöker om ett miljötillstånd för fortsatt gruvbrytning samt bygget av ett järnsvampverk med Hybritteknologi samt ett apatitverk i Malmberget.

Både Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket yrkade avslag på ansökan när förhandlingarna inleddes förra hösten på grund av den mängd uran som verksamheten skulle medföra.

Se hela inslaget på SVT Nyheter / Norrbotten

Onsdagen den 14 januari 2025

Det planerade gruvområdet vid berget Nunasvaara ligger bara 900 meter från Torneälven, mitt i ett värdefullt naturområde. (Bilden är ett montage.) Foto: Naturskyddsföreningen/Sebastian St Jean/AFP/TT

Tidningen Arbetet 27 december 2025

Kiruna skriker efter arbetskraft – medan gruvbråket trappas upp: ”Betraktar oss som koloni”

Talgas gruvplaner utanför Vittangi har fått staten att köra över kommunen på ett sätt som aldrig gjorts förr. ”Man betraktar oss som en koloni”, säger kommunalrådet Mats Taaveniku.

På Vittangis hembygdsgård rasar en ilska.

Bland kaffe och hembakt mazarinkaka, honungsgul furu och lampskärmar i spets, förklarar Mats Sidmalm och Ulrik Lidström från den lokala motståndsgruppen varför de inte vill ha någon grafitgruva drygt en mil bort. 

Läs mer